Det är, skriver Ivan Krastev i inledningen till sin bok om coronapandemin och Europa, som om vi hade hamnat mitt i alla de stora dystopiska romanerna, från "Du sköna nya värld" och "1984" till "A Clockwork Orange" och "Tjänarinnans berättelse", på en och samma gång. Normaliteten har satts på paus. Och mycket som tidigare ansågs politiskt omöjligt att genomföra har visat sig vara fullt möjligt eller kanske till och med önskvärt. Men vad innebär detta för framtiden?
Krastev diskuterar tänkbara lärdomar av pandemin med fokus på Europa. Globaliseringen, exempelvis, kommer – i varje fall i den form som vi hittills har känt den – att vara kraftigt försvagad och detta kan få stora konsekvenser också för européerna. För EU:s del, menar Krastev, är pandemin en verklig utmaning, som på sikt kan tillintetgöra unionen, förvandla den till ett ceremoniellt skal eller leda till en betydligt högre grad av integration mellan länderna; att fortsätta med en lappa och laga-politik kommer hur som helst inte att vara möjligt.
Bokens resonemang leder fram till sju paradoxala insikter om vårt historiska och politiska läge. Krastev är övertygad om att pandemin kommer att lämna många spår efter sig. Han kallar den, med all rätt, ett ”samhällsexperiment utan motstycke”.
Ivan Krastev är fast medarbetare vid Institut für die Wissenschaften vom Menschen (IMW) i Wien och har skrivit en rad böcker, bland annat den uppmärksammade "Efter Europa" (2018) och "Ljuset som försvann" (2019, skriven tillsammans med Stephen Holmes).
