Ivan Krastev – författare

"Knivskarpt dissikerar Krastev vår tids antiliberala tendens och vad som driver den" /Mattias Svensson i Aftonbladet ”Ambitionen med denna bok är varken att rädda eller att sörja EU. Den är inte en i raden av skrifter om den europeiska krisens etiologi eller en stridsskrift riktad mot de europeiska eliternas korruption och kraftlöshet. Och den är absolut inte en euro­skeptikers bekännelser. Den är helt enkelt en betraktelse över någonting som sannolikt kommer att inträffa och en analys av hur våra personliga erfarenheter av omvälvande historiska förändringar formar våra nuvarande handlingar. Vad som fascinerar mig är den politiska kraften i vad jag vill kalla ett ’déjà vu-­tillstånd’ – där vi har en krypande känsla av att det som vi upplever i dag är en upprepning av en tidigare punkt eller händelse i historien.” /Ur boken ”Den europeiska unionen har alltid varit en idé på jakt efter en verklighet.” Det påpekar den bulgariske statsvetaren Ivan Krastev en smula ironiskt i inledningen till denna bok om ett integrationsprojekt som har hamnat i allt större praktiska svårigheter och förlorat mycket av sin politiska lyskraft. Det Europa som formades av andra världskriget och det kalla kriget finns egentligen inte längre. Nationalismen växer sig starkare över hela kontinenten samtidigt som välfärdsstaten, grundvalen för efterkrigstidens politiska tänkande, ifrågasätts. Eurokrisen och migrationsfrågan kunde ha lett till en europeisk samling, men har istället fördjupat misstroendet och splittringen inom unionen. Krastev har inga särskilt höga tankar om unionens hittillsvarande krismedvetenhet. Och menar, tvärs emot den vanliga uppfattningen, att det stora hotet mot unionen snarare är ett uppror i centrum (Tyskland, Frankrike) än en fortskridande upplösning i periferin. I bokens uppslagsrika framtidsdiskussion – en diskussion som i hög grad också beaktar östeuropeiska erfarenheter – betonar han samtidigt de historiska processernas öppna karaktär och att framsteg inte nödvändigtvis behöver vara linjära. ”Den som en gång varit åsyna vittne till en historisk omvälvning vet att historisk determinism är en illusion.” Statsvetaren Ivan Krastev föddes 1965 i Bulgarien. Han är verksam vid Centre for Liberal Strategies i Sofia och Institute for Human Sciences i Wien.

*Winner of the 2020 Lionel Gelber Prize*FINANCIAL TIMES, ECONOMIST, PROSPECT and EVENING STANDARD BOOK OF THE YEAR PICKA landmark book that completely transforms our understanding of the crisis of liberalism, from two pre-eminent intellectualsWhy did the West, after winning the Cold War, lose its political balance?In the early 1990s, hopes for the eastward spread of liberal democracy were high. And yet the transformation of Eastern European countries gave rise to a bitter repudiation of liberalism itself, not only in the East but also back in the heartland of the West.In this brilliant work of political psychology, Ivan Krastev and Stephen Holmes argue that the supposed end of history turned out to be only the beginning of an Age of Imitation. Reckoning with the history of the last thirty years, they show that the most powerful force behind the wave of populist xenophobia that began in Eastern Europe stems from resentment at the post-1989 imperative to become Westernized.Through this prism, the Trump revolution represents an ironic fulfillment of the promise that the nations exiting from communist rule would come to resemble the United States. In a strange twist, Trump has elevated Putin's Russia and Orbán's Hungary into models for the United States.Written by two pre-eminent intellectuals bridging the East/West divide, The Light that Failed is a landmark book that sheds light on the extraordinary history of our Age of Imitation.

A impassioned defense of the European Union and a concise analysis of its present challenges and futureIn this provocative book, renowned public intellectual Ivan Krastev reflects on the future of the European Union-and its potential lack of a future. With far-right nationalist parties on the rise across the continent and the United Kingdom planning for Brexit, the European Union is in disarray and plagued by doubts as never before. Krastev includes chapters devoted to Europe's major problems (especially the political destabilization sparked by the more than 1.3 million migrants from the Middle East, North Africa, and South Asia), the spread of right-wing populism (taking into account the election of Donald Trump in the United States), and the thorny issues facing member states on the eastern flank of the EU (including the threat posed by Vladimir Putin's Russia). In a new afterword written in the wake of the 2019 EU parliamentary elections, Krastev concludes that although the union is as fragile as ever, its chances of enduring are much better than they were just a few years ago.

När Berlinmuren föll 1989 tycktes framtiden både självklar och hoppfull. Den skulle bli demokratisk och liberal och omfatta östs integration i väst – västmakterna hade ju vunnit den ideologiska kampen, kapitalismen visat sin överlägsenhet över den socialistiska planekonomin och historien så att säga nått sitt slut. Några decennier senare, efter elfte september, Irakkriget, inbördeskriget i Syrien, annekteringen av Krim och en rad andra omskakande händelser, ter sig historien obehagligt närvarande igen och framtiden allt annat än självklar. Ivan Krastev och Stephen Holmes visar i denna bok hur liberalismen har blivit ett offer för sin egen seger i kalla kriget. De menar att vi sedan dess har befunnit oss i en "imitationens epok" och att den öst- och centraleuropeiska ressentimentspolitiken i mångt och mycket går att förstå som en förvrängd spegelbild av en självtillräcklig liberalism. Vad högerpopulister från Viktor Orbán till Donald Trump har gemensamt är dessutom upplevelsen att ständigt vara ett offer för andras manipulationer, vilket får ursäkta alla egna aggressioner. "Ljuset som försvann" belyser dagens stor- och maktpolitiska dynamik ur många överraskande synvinklar och diskuterar bland annat den fräcka, obesvärade och lojalitetstestande politiska lögnen och Kinas maktpolitiska pragmatism, två fenomen som håller på att förändra politikens spelregler. Har liberalismen – med eller utan förvrängda spegelbilder – längre någon framtid? IVAN KRASTEV är medarbetare vid Institutionen för humaniora (IMW) i Wien och en av grundarna till den proeuropeiska tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR). Han har skrivit en rad böcker, bland annat den uppmärksammade "Efter Europa" som utkom 2018. STEPHEN HOLMES är Walter E. Meyer Professor of Law vid NYU School of Law. Hans forskning inbegriper liberalismens historia den liberala demokratins kris efter kommunismens fall.

Det är, skriver Ivan Krastev i inledningen till sin bok om coronapandemin och Europa, som om vi hade hamnat mitt i alla de stora dystopiska romanerna, från "Du sköna nya värld" och "1984" till "A Clockwork Orange" och "Tjänarinnans berättelse", på en och samma gång. Normaliteten har satts på paus. Och mycket som tidigare ansågs politiskt omöjligt att genomföra har visat sig vara fullt möjligt eller kanske till och med önskvärt. Men vad innebär detta för framtiden? Krastev diskuterar tänkbara lärdomar av pandemin med fokus på Europa. Globaliseringen, exempelvis, kommer – i varje fall i den form som vi hittills har känt den – att vara kraftigt försvagad och detta kan få stora konsekvenser också för européerna. För EU:s del, menar Krastev, är pandemin en verklig utmaning, som på sikt kan tillintetgöra unionen, förvandla den till ett ceremoniellt skal eller leda till en betydligt högre grad av integration mellan länderna; att fortsätta med en lappa och laga-politik kommer hur som helst inte att vara möjligt. Bokens resonemang leder fram till sju paradoxala insikter om vårt historiska och politiska läge. Krastev är övertygad om att pandemin kommer att lämna många spår efter sig. Han kallar den, med all rätt, ett ”samhällsexperiment utan motstycke”. Ivan Krastev är fast medarbetare vid Institut für die Wissenschaften vom Menschen (IMW) i Wien och har skrivit en rad böcker, bland annat den uppmärksammade "Efter Europa" (2018) och "Ljuset som försvann" (2019, skriven tillsammans med Stephen Holmes).

A FINANCIAL TIMES BOOK OF THE YEAROne of our most scintillating public intellectuals explores the political paradoxes of the pandemic and helps us think our way through it'We are able to imagine anything because we are being besieged by something that was considered unimaginable...'Beneath the panic and bluster, beneath the confusing speeches and the conflicting advice, the Coronavirus pandemic acted, changing our world in the most profound ways. The tragic human cost and the economic devastation will be assessed and calculated for decades to come. But the pandemic also changed things in ways that are less easily expressed and understood. It has made bare the frayed contradictions of modern life. It has distorted things that seemed simple and settled. It has affirmed plain, uncomfortable truths. In this brilliant, thought-provoking essay, Ivan Krastev, one of our most interesting thinkers today, explores the pandemic's immediate consequences and conceives of its long-term legacy. Will things be different for the communities most harmed, and for those who escaped the worst? Where are we now with the US and China, with the UK and Europe? And how do we think our way through the unthinkable?

A FINANCIAL TIMES BOOK OF THE YEAROne of our most scintillating public intellectuals explores the political paradoxes of the pandemic and helps us think our way through it'We are able to imagine anything because we are being besieged by something that was considered unimaginable...'Beneath the panic and bluster, beneath the confusing speeches and the conflicting advice, the Coronavirus pandemic acted, changing our world in the most profound ways. The tragic human cost and the economic devastation will be assessed and calculated for decades to come. But the pandemic also changed things in ways that are less easily expressed and understood. It has made bare the frayed contradictions of modern life. It has distorted things that seemed simple and settled. It has affirmed plain, uncomfortable truths. In this brilliant, thought-provoking essay, Ivan Krastev, one of our most interesting thinkers today, explores the pandemic's immediate consequences and conceives of its long-term legacy. Will things be different for the communities most harmed, and for those who escaped the worst? Where are we now with the US and China, with the UK and Europe? And how do we think our way through the unthinkable?

A landmark book that completely transforms our understanding of the crisis of liberalism, from two pre-eminent intellectualsWhy did the West, after winning the Cold War, lose its political balance?In the early 1990s, hopes for the eastward spread of liberal democracy were high. And yet the transformation of Eastern European countries gave rise to a bitter repudiation of liberalism itself, not only there but also back in the heartland of the West.In this brilliant work of political psychology, Ivan Krastev and Stephen Holmes argue that the supposed end of history turned out to be only the beginning of an Age of Imitation. Reckoning with the history of the last thirty years, they show that the most powerful force behind the wave of populist xenophobia that began in Eastern Europe stems from resentment at the post-1989 imperative to become Westernized.Through this prism, the Trump revolution represents an ironic fulfillment of the promise that the nations exiting from communist rule would come to resemble the United States. In a strange twist, Trump has elevated Putin's Russia and Orbán's Hungary into models for the United States.Written by two pre-eminent intellectuals bridging the East/West divide, The Light that Failed is a landmark book that sheds light on the extraordinary history of our Age of Imitation.

Since the financial meltdown of 2008, political protests have spread around the world like chain lightning, from the "Occupy" movements of the United States, Great Britain, and Spain to more destabilizing forms of unrest in Tunisia, Egypt, Russia, Thailand, Bulgaria, Turkey, and Ukraine. In Democracy Disrupted: The Politics of Global Protest, commentator and political scientist Ivan Krastev proposes a provocative interpretation of these popular uprisings-one with ominous implications for the future of democratic politics.Challenging theories that trace the protests to the rise of a global middle class, Krastev proposes that the insurrections express a pervasive distrust of democratic institutions. Protesters on the streets of Moscow, Sofia, Istanbul, and SÃo Paulo are openly suspicious of both the market and the state. They reject established political parties, question the motives of the mainstream media, refuse to recognize the legitimacy of any specific leadership, and reject all formal organizations. They have made clear what they don't want-the status quo-but they have no positive vision of an alternative future.Welcome to the worldwide libertarian revolution, in which democracy is endlessly disrupted to no end beyond the disruption itself.

In this provocative book, renowned public intellectual Ivan Krastev reflects on the future of the European Union-and its potential lack of a future. With far-right nationalist parties on the rise across the continent and the United Kingdom planning for Brexit, the European Union is in disarray and plagued by doubts as never before. Krastev includes chapters devoted to Europe's major problems (especially the political destabilization sparked by the more than 1.3 million migrants from the Middle East, North Africa, and South Asia), the spread of right-wing populism (taking into account the election of Donald Trump in the United States), and the thorny issues facing member states on the eastern flank of the EU (including the threat posed by Vladimir Putin's Russia). He concludes by reflecting on the ominous political, economic, and geopolitical future that would await the continent if the Union itself begins to disintegrate.

Since the financial meltdown of 2008, political protests have spread around the world like chain lightning, from the "Occupy" movements of the United States, Great Britain, and Spain to more destabilizing forms of unrest in Tunisia, Egypt, Russia, Thailand, Bulgaria, Turkey, and Ukraine. In Democracy Disrupted: The Politics of Global Protest, commentator and political scientist Ivan Krastev proposes a provocative interpretation of these popular uprisings-one with ominous implications for the future of democratic politics.Challenging theories that trace the protests to the rise of a global middle class, Krastev proposes that the insurrections express a pervasive distrust of democratic institutions. Protesters on the streets of Moscow, Sofia, Istanbul, and SÃo Paulo are openly suspicious of both the market and the state. They reject established political parties, question the motives of the mainstream media, refuse to recognize the legitimacy of any specific leadership, and reject all formal organizations. They have made clear what they don't want-the status quo-but they have no positive vision of an alternative future.Welcome to the worldwide libertarian revolution, in which democracy is endlessly disrupted to no end beyond the disruption itself.

In this provocative book, renowned public intellectual Ivan Krastev reflects on the future of the European Union—and its potential lack of a future. With far-right nationalist parties on the rise across the continent and the United Kingdom planning for Brexit, the European Union is in disarray and plagued by doubts as never before. Krastev includes chapters devoted to Europe''s major problems (especially the political destabilization sparked by the more than 1.3 million migrants from the Middle East, North Africa, and South Asia), the spread of right-wing populism (taking into account the election of Donald Trump in the United States), and the thorny issues facing member states on the eastern flank of the EU (including the threat posed by Vladimir Putin''s Russia). He concludes by reflecting on the ominous political, economic, and geopolitical future that would await the continent if the Union itself begins to disintegrate.

A impassioned defense of the European Union and a concise analysis of its present challenges and futureIn this provocative book, renowned public intellectual Ivan Krastev reflects on the future of the European Union-and its potential lack of a future. With far-right nationalist parties on the rise across the continent and the United Kingdom planning for Brexit, the European Union is in disarray and plagued by doubts as never before. Krastev includes chapters devoted to Europe's major problems (especially the political destabilization sparked by the more than 1.3 million migrants from the Middle East, North Africa, and South Asia), the spread of right-wing populism (taking into account the election of Donald Trump in the United States), and the thorny issues facing member states on the eastern flank of the EU (including the threat posed by Vladimir Putin's Russia). In a new afterword written in the wake of the 2019 EU parliamentary elections, Krastev concludes that although the union is as fragile as ever, its chances of enduring are much better than they were just a few years ago.

Alexej Slapovskys Roman Der Marsch zum Kreml (2010) beginnt mit dem Tod eines jungen Schriftstellers, der versehentlich Opfer der Polizei wurde. Ihren toten Sohn in den Armen, macht sich die verzweifelte Mutter auf den Weg, den Schuldigen zu finden. Die Freunde des Schriftstellers schließen sich an, dann ein alter Trinker, überzeugt davon, dass sein in der Nacht zuvor verstorbener Bruder ein Grab an der Kreml-Mauer verdient. Zur Gruppe gesellt sich eine vorbeiziehende Begräbnisprozession, im Glauben, die Kreml-Mauer stehe nun für Privatbegräbnisse zur Verfügung. Passanten schließen sich an. Der kleine Trauermarsch erregt schnell die Aufmerksamkeit der Opposition, die ihre Chance gekommen sieht…Es sollte nicht lange dauern, bis Slapovskys Szenario Wirklichkeit wurde, freilich mit noch offenem Ende. Man spricht von Demokratie und Wandel, doch wer hört hin? Kaum ein gemeinsamer Traum, kein Programm, kein Anführer. Was die Bewegung zusammenhält ist eine Überzeugung: Genug ist genug. Was sie vereint, ist der Unmut über das Bestehende, was ihnen fehlt, ist eine Vision für die Zukunft.

Gegenwärtig erlebt die Europäische Union die Erosion ihrer Fundamente: die gemeinsame Erinnerung an den Zweiten Weltkrieg, der geopolitische Pakt in Abgrenzung zur Sowjetunion sind nicht mehr von entscheidender Bedeutung. Mit der Verringerung des allgemeinen Wohlstands verliert die Europäische Union scheinbar ein weiteres Kernstück ihrer politischen Legitimität. Doch "Schlicht anzunehmen, dass die Union gar nicht zerfallen könne, weil das die Beteiligten teuer zu stehen käme“ ist für Ivan Krastev kein Argument einer tragfähigen Diskussion. Die Artikel des zweiten Teils widmen sich der Rolle des Balkans, im Kontext der Entwicklung Gesamteuropas im 19. und frühen 20. Jahrhunderts. Die eigentümliche, manchmal paradoxe Kombination normativ unvereinbarer Positionen und ideologischer Hybride - so Diana Mishkova - verleiht dem Balkan eine Originalität und Kreativität im Prozess des Transfers der Moderne, die im Guten wie im Schlechten, etwas über das Wesen der Moderne selbst sichtbar werden läßt. Webb Kean spricht in seinem Beitag zu dem von Charles Taylor geleiteten IWM-Forschungsprojekt ''Religion und Säkularismus'' von einem "moralischen Narrativ der Moderne“, in dem der Säkularismus als wichtiger Aspekt enthalten ist. Auch David Martin sieht dem Kampf gegen die Religion eine säkulare Meistererzählung zugrunde liegen, "die der Idee des Fortschritts verpflichtet ist und Umstände und Entwicklungen übergeht, die ihr widersprechen.“ Gemeinsam ist diesen beiden Beiträge eine Untersuchung der bisher undurchschauten, normativen Voraussetzungen der Säkularisierungsprozesse.

Nach dem Ende des Kalten Krieges wurde das liberal-demokratische Modell westlicher Prägung alternativlos. Heute zerbrechen weltweit Demokratien vor unseren Augen, zersetzt von Populismus, Nationalismus und der Abkehr von freiheitlichen Werten - gerade auch in Osteuropa. Warum hat der Westen seine Strahlkraft verloren? In ihrer brillanten Analyse zeigen Ivan Krastev und Stephen Holmes, dass das seinerzeit ausgerufene »Ende der Geschichte« in Wahrheit ein Zeitalter der Nachahmung einläutete. Drei Jahrzehnte lang sah sich der Osten gezwungen, den Westen zu imitieren, und versank in Gefühlen der Unzulänglichkeit, Abhängigkeit und des Identitätsverlusts. Inzwischen hat das Vorbild seine moralische Glaubwürdigkeit verloren - und ein gefährliches Wertevakuum geschaffen.»Ein bahnbrechendes Werk über die Politik seit dem Ende des Kalten Kriegs, das uns zwingt, bisherige Überzeugungen infrage zu stellen und die komplexe Dialektik aus Liberalismus und Antiliberalismus neu zu bewerten.« George Soros»Es ist ein Buch, das einen dazu verführt, fast auf jeder Seite etwas zu unterstreichen und sich Anmerkungen zu machen. Mit dem Nachahmungsparadigma haben die Autoren ein anregendes Instrumentarium gefunden, um die massenpsychologischen Prozesse unserer Gegenwart offenzulegen. Die Fülle an überraschenden Einsichten und Beobachtungen ist beträchtlich, der detaillierte Blick auf Mentalitätsverschiebungen nicht durch die immer gleichen antifaschistischen Großbegriffe und Ismen verstellt.« Die Zeit, Adam Soboczynski»Ivan Krastev ist einer dieser Philosophen, die auch Geschichtenerzähler sind; seine Pointen, Witze, Anekdoten sind Wegweiser, während er von einem Gedanken zum nächsten wandert…Zusammen mit dem New Yorker Rechtsphilosophen Stephen Holmes hat er gerade ein Buch veröffentlicht mit dem Titel »Das Licht, das erlosch. Eine Abrechnung«. Und was für eine.« Der Spiegel, Lothar Gorris»Ivan Krastev ist einer der großen europäischen Denker unserer Zeit.« Timothy Snyder»Krastev zu lesen ist ein Genuss, denn in seiner stilistischen Kunst finden die Liebe zur Literatur, die politische Illusionslosigkeit und die Schönheit des Gedankens zusammen.« Die Zeit, Elisabeth von Thadden»Stephen Holmes ist einer der brillantesten politischen Philosophen Amerikas.« Tzvetan Todorov

Ein Virus war nötig, um die Welt auf den Kopf zu stellen. Wie wird die Welt danach aussehen? Ivan Krastev, einer der wichtigsten Intellektuellen der Gegenwart, gibt Orientierung in Zeiten der Ungewissheit.»Es gibt Momente, in denen sich unsere Gewissheiten auflösen und sich unsere kollektive Vorstellung von dem, was möglich ist, dramatisch ändert. Die Menschen beginnen, die Gegenwart zu ignorieren und stattdessen über die Zukunft nachzudenken – die Zukunft, die sie sich erhoffen, oder die Zukunft, die sie fürchten.« »Ivan Krastev ist einer der großen europäischen Denker unserer Zeit.« Timothy Snyder»Krastev zu lesen ist ein Genuss, denn in seiner stilistischen Kunst finden die Liebe zur Literatur, die politische Illusionslosigkeit und die Schönheit des Gedankens zusammen.« Elisabeth von Thadden, Die Zeit  »Ivan Krastev ist einer dieser Philosophen, die auch Geschichtenerzähler sind; seine Pointen, Witze, Anekdoten sind Wegweiser, während er von einem Gedanken zum nächsten wandert.« Lothar Gorris, Der Spiegel

Con el auge de los partidos nacionalistas de extrema derecha en todo el continente y las negociaciones para el Brexit, la Unión Europea está más desorganizada y llena de dudas que nunca. El reconocido intelectual Ivan Krastev reflexiona en este provocativo libro sobre el futuro de la Unión Europea y los desafíos a los que se enfrenta. Según el autor, si la UE se derrumba, la lógica de su fragmentación será más la del pánico bancario que la de una revolución. La única manera de hacer frente al riesgo de desintegración es reconocer sus raíces en la crisis de los refugiados, crisis que ha cambiado drásticamente la naturaleza de las políticas democráticas a escala nacional a lo largo del continente. Lo que está ocurriendo en Europa no es solo un motín populista contra la clase dirigente, sino una rebelión contra las élites meritocráticas. El principal reto al que se enfrenta la UE en la actualidad es dar respuesta a estas preocupaciones al mismo tiempo que tratar de sofocar los impulsos reaccionarios que las acompañan.

När Berlinmuren föll 1989 tycktes framtiden både självklar och hoppfull. Den skulle bli demokratisk och liberal och omfatta östs integration i väst – västmakterna hade ju vunnit den ideologiska kampen, kapitalismen visat sin överlägsenhet över den socialistiska planekonomin och historien så att säga nått sitt slut. Några decennier senare, efter elfte september, Irakkriget, inbördeskriget i Syrien, annekteringen av Krim och en rad andra omskakande händelser, ter sig historien obehagligt närvarande igen och framtiden allt annat än självklar.Ivan Krastev och Stephen Holmes visar i denna bok hur liberalismen har blivit ett offer för sin egen seger i kalla kriget. De menar att vi sedan dess har befunnit oss i en "imitationens epok" och att den öst- och centraleuropeiska ressentimentspolitiken i mångt och mycket går att förstå som en förvrängd spegelbild av en självtillräcklig liberalism. Vad högerpopulister från Viktor Orbán till Donald Trump har gemensamt är dessutom upplevelsen att ständigt vara ett offer för andras manipulationer, vilket får ursäkta alla egna aggressioner."Ljuset som försvann" belyser dagens stor- och maktpolitiska dynamik ur många överraskande synvinklar och diskuterar bland annat den fräcka, obesvärade och lojalitetstestande politiska lögnen och Kinas maktpolitiska pragmatism, två fenomen som håller på att förändra politikens spelregler. Har liberalismen – med eller utan förvrängda spegelbilder – längre någon framtid?IVAN KRASTEV är medarbetare vid Institutionen för humaniora (IMW) i Wien och en av grundarna till den proeuropeiska tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR). Han har skrivit en rad böcker, bland annat den uppmärksammade "Efter Europa" som utkom 2018.STEPHEN HOLMES är Walter E. Meyer Professor of Law vid NYU School of Law. Hans forskning inbegriper liberalismens historia den liberala demokratins kris efter kommunismens fall.

Det är, skriver Ivan Krastev i inledningen till sin bok om coronapandemin och Europa, som om vi hade hamnat mitt i alla de stora dystopiska romanerna, från "Du sköna nya värld" och "1984" till "A Clockwork Orange" och "Tjänarinnans berättelse", på en och samma gång. Normaliteten har satts på paus. Och mycket som tidigare ansågs politiskt omöjligt att genomföra har visat sig vara fullt möjligt eller kanske till och med önskvärt. Men vad innebär detta för framtiden?Krastev diskuterar tänkbara lärdomar av pandemin med fokus på Europa. Globaliseringen, exempelvis, kommer – i varje fall i den form som vi hittills har känt den – att vara kraftigt försvagad och detta kan få stora konsekvenser också för européerna. För EU:s del, menar Krastev, är pandemin en verklig utmaning, som på sikt kan tillintetgöra unionen, förvandla den till ett ceremoniellt skal eller leda till en betydligt högre grad av integration mellan länderna; att fortsätta med en lappa och laga-politik kommer hur som helst inte att vara möjligt.Bokens resonemang leder fram till sju paradoxala insikter om vårt historiska och politiska läge. Krastev är övertygad om att pandemin kommer att lämna många spår efter sig. Han kallar den, med all rätt, ett ”samhällsexperiment utan motstycke”.Ivan Krastev är fast medarbetare vid Institut für die Wissenschaften vom Menschen (IMW) i Wien och har skrivit en rad böcker, bland annat den uppmärksammade "Efter Europa" (2018) och "Ljuset som försvann" (2019, skriven tillsammans med Stephen Holmes).

This book interrogates the nature of anti-Americanism today and over the last century. It asks several questions: How do we define the phenomenon from different perspectives: political, social, and cultural? What are the historical sources and turning points of anti-Americanism in Europe and elsewhere? What are its links with anti-Semitic sentiment? Has anti-Americanism been beneficial or self-destructive to its “believers”? Finally, how has the United States responded and why? The authors, scholars from a multitude of countries, tackle the potential political consequences of anti-Americanism in Eastern and Central Europe, the region that has been perceived as strongly pro-American.