Forskningen om Göteborgs historia har som regel haft ett merkantilt och industriellt fokus medan politiska, kulturella och socialhistoriska infallsvinklar tenderat att hamna i skymundan. Med antologin "Göteborg genom tiderna", sammanställd till Göteborgs fyrahundraårsjubileum 2021, vill 21 forskare knutna till Göteborgs universitet bredda det gängse perspektivet och belysa stadens historia från nya håll – och även visa på områden som förtjänar att bli föremål för fortsatt forskning.
Texternas spännvidd vad gäller ämnesval, angreppssätt och källmaterial är stor. Läsaren får ta del av allt från den spännande historien om trähandlaren Anders Drake och hans upprorsplaner vid 1700-talets mitt till sofistikerade diskussioner om hur fysiska resursflöden, lokala och globala maktförhållanden och teknologisk utveckling har bidragit till att forma staden.
Det är dessutom ett kosmopolitiskt, socialt brokigt och för många säkert rätt så okänt Göteborg som träder fram ur skuggorna i flera av antologins texter – liksom de klassmotsättningar som gärna brukar retuscheras bort när den lika uppmärksammade som konstruerade ”Göteborgsandan” kommer på tal, en självbild som utmanas och problematiseras i boken. Kanske har det i en viss bemärkelse aldrig funnits ett enda Göteborg. Historieforskning kan väcka frågor också av det slaget.
Förutom de fyra redaktörerna – Jan Christensen, Per Cornell, Johannes Daun och Martin Linde – medverkar följande forskare i Göteborg genom tiderna: Helene Castenbrandt, Erik Hallberg, Lars Hansson, Ulf R. Hansson, Anton Jansson, Ulrika Lagerlöf Nilsson, Daniel Larsson, Lena Larsson Lovén, Pia Lundqvist, Linus Karlsson, Thomas Magnusson, Lars Nyström, Oscar Ortman, Lennart Andersson Palm, Lennart K. Persson, Anita Synnestvedt och Martin Öhman.
