År 1962 utkom Jürgen Habermas första bok, "Strukturwandel der Öffentlichkeit" (på svenska "Borgerlig offentlighet"), som blivit en modern klassiker och utövat ett stort inflytande inom olika discipliner. Mot bakgrund av sin långt senare utvecklade teori om demokrati och rättsstat återvänder Habermas nu till sitt gamla tema, offentligheten som ett delat rum för meningsutbyte. 1962 handlade det om utvecklingen från den borgerliga offentlighet som föddes på 1700-talet till massdemokratiernas medieoffentlighet. Nu är det den digitaliserade offentligheten och dess plattformar som han tar sig an. Hans bekymmer är att denna nya strukturomvandling, där de traditionella redigerade mass­medierna trängs undan, hotar att underminera själva offentligheten och därmed villkoren för demokratisk deliberation.

Vid sidan av denna huvudtext diskuterar Habermas i en intervju och en kommentar invändningar mot den deliberativa demokratiteorin.

Jürgen Habermas, född 1929, var filosofiprofessor i Frankfurt am Main. 2019 utkom hans tvåbandsverk "Auch eine Geschichte der Philosophie", som rekonstruerar filosofihistorien i ljuset av förhållandet mellan tro och vetande. Av Jürgen Habermas har Daidalos tidigare utgivit: "Kommunikativt handlande" (1990), "Diskurs, rätt och demokrati" (1997), "Den postnationella konstellationen" (2001), "Den mänskliga naturens framtid" (2003) och "Den moraliska synpunkten" (2008).

År 1962 utkom Jürgen Habermas första bok, "Strukturwandel der Öffentlichkeit" (på svenska "Borgerlig offentlighet"), som blivit en modern klassiker och utövat ett stort inflytande inom olika discipliner. Mot bakgrund av sin långt senare utvecklade teori om demokrati och rättsstat återvänder Habermas nu till sitt gamla tema, offentligheten som ett delat rum för meningsutbyte. 1962 handlade det om utvecklingen från den borgerliga offentlighet som föddes på 1700-talet till massdemokratiernas medieoffentlighet. Nu är det den digitaliserade offentligheten och dess plattformar som han tar sig an. Hans bekymmer är att denna nya strukturomvandling, där de traditionella redigerade mass­medierna trängs undan, hotar att underminera själva offentligheten och därmed villkoren för demokratisk deliberation.

Vid sidan av denna huvudtext diskuterar Habermas i en intervju och en kommentar invändningar mot den deliberativa demokratiteorin.

Jürgen Habermas, född 1929, var filosofiprofessor i Frankfurt am Main. 2019 utkom hans tvåbandsverk "Auch eine Geschichte der Philosophie", som rekonstruerar filosofihistorien i ljuset av förhållandet mellan tro och vetande. Av Jürgen Habermas har Daidalos tidigare utgivit: "Kommunikativt handlande" (1990), "Diskurs, rätt och demokrati" (1997), "Den postnationella konstellationen" (2001), "Den mänskliga naturens framtid" (2003) och "Den moraliska synpunkten" (2008).

År 1962 utkom Jürgen Habermas första bok, "Strukturwandel der Öffentlichkeit" (på svenska "Borgerlig offentlighet"), som blivit en modern klassiker och utövat ett stort inflytande inom olika discipliner. Mot bakgrund av sin långt senare utvecklade teori om demokrati och rättsstat återvänder Habermas nu till sitt gamla tema, offentligheten som ett delat rum för meningsutbyte. 1962 handlade det om utvecklingen från den borgerliga offentlighet som föddes på 1700-talet till massdemokratiernas medieoffentlighet. Nu är det den digitaliserade offentligheten och dess plattformar som han tar sig an. Hans bekymmer är att denna nya strukturomvandling, där de traditionella redigerade mass­medierna trängs undan, hotar att underminera själva offentligheten och därmed villkoren för demokratisk deliberation.

Vid sidan av denna huvudtext diskuterar Habermas i en intervju och en kommentar invändningar mot den deliberativa demokratiteorin.

Jürgen Habermas, född 1929, var filosofiprofessor i Frankfurt am Main. 2019 utkom hans tvåbandsverk "Auch eine Geschichte der Philosophie", som rekonstruerar filosofihistorien i ljuset av förhållandet mellan tro och vetande. Av Jürgen Habermas har Daidalos tidigare utgivit: "Kommunikativt handlande" (1990), "Diskurs, rätt och demokrati" (1997), "Den postnationella konstellationen" (2001), "Den mänskliga naturens framtid" (2003) och "Den moraliska synpunkten" (2008).