”hav ingivelse, välmenande manliga, upphöjda kvinnliga läs­are, ’jag kommer aldrig, inte heller ni, att veta allt om mig aldrig känna mig helt, dvs aldrig veta vem jag har levt med, hemligare än alla hemligheter som jag vet att jag tar med mig i döden ..’” Livet självt är det ofullbordade verk som Friederike Mayröcker avser med titeln jag är på anstalt. Fotnoter till ett icke­skrivet verk. Här skildras åldrandet i all sin nesa, ibland ömsint roat. Modigt beskriver Mayröcker sin skröplighet som 87-åring och konsten att bli gammal. Boken är en hommage till Jacques Derridas Circonfessions, en samling fotnoter som kommenterar Geoffrey Benningtons text i biografin om Derrida. Han knyter där an till Augustinus Confessiones, minnesbilder från uppväxt, innerlig gemenskap med modern och sitt oeuvre. Liknande trådar väver också Mayröcker in i sin text. Ulla Ekblad-Forsgren, översättare

”hav ingivelse, välmenande manliga, upphöjda kvinnliga läs­are, ’jag kommer aldrig, inte heller ni, att veta allt om mig aldrig känna mig helt, dvs aldrig veta vem jag har levt med, hemligare än alla hemligheter som jag vet att jag tar med mig i döden ..’” Livet självt är det ofullbordade verk som Friederike Mayröcker avser med titeln jag är på anstalt. Fotnoter till ett icke­skrivet verk. Här skildras åldrandet i all sin nesa, ibland ömsint roat. Modigt beskriver Mayröcker sin skröplighet som 87-åring och konsten att bli gammal. Boken är en hommage till Jacques Derridas Circonfessions, en samling fotnoter som kommenterar Geoffrey Benningtons text i biografin om Derrida. Han knyter där an till Augustinus Confessiones, minnesbilder från uppväxt, innerlig gemenskap med modern och sitt oeuvre. Liknande trådar väver också Mayröcker in i sin text. Ulla Ekblad-Forsgren, översättare

”hav ingivelse, välmenande manliga, upphöjda kvinnliga läs­are, ’jag kommer aldrig, inte heller ni, att veta allt om mig aldrig känna mig helt, dvs aldrig veta vem jag har levt med, hemligare än alla hemligheter som jag vet att jag tar med mig i döden ..’” Livet självt är det ofullbordade verk som Friederike Mayröcker avser med titeln jag är på anstalt. Fotnoter till ett icke­skrivet verk. Här skildras åldrandet i all sin nesa, ibland ömsint roat. Modigt beskriver Mayröcker sin skröplighet som 87-åring och konsten att bli gammal. Boken är en hommage till Jacques Derridas Circonfessions, en samling fotnoter som kommenterar Geoffrey Benningtons text i biografin om Derrida. Han knyter där an till Augustinus Confessiones, minnesbilder från uppväxt, innerlig gemenskap med modern och sitt oeuvre. Liknande trådar väver också Mayröcker in i sin text. Ulla Ekblad-Forsgren, översättare