Omstöpningen av det internationella systemet är sedan mitten av 2010-talet en realitet och dess konsekvenser har börjat skönjas. För EU innebär en geopolitiskt orienterad omvärld stora utmaningar på ekonomiskt, politiskt och socialt plan. EU:s ekonomiska tillväxt och produktivitet påverkas negativt av det stora handelsunderskottet gentemot Kina och effekterna av USA:s enorma stimulanspaket. Europa har tappat mark i teknikutvecklingen gentemot USA såväl som Kina vilka kämpar om herraväldet i utvecklingen av en rad nyckeltekniker, såsom AI, mikrochips, kvantteknologi. Samtidigt hävdar många att Europas beroende av råvaror, teknikutveckling och import av gods från Kina inom grön teknik, till exempel solenergiproduktion och batteritillverkning, gör EU:s gröna omställning sårbart. Därtill tilltar kampen om normer och tekniska standards på en mängd områden i takt med att EU förlorar sin tätposition i internationell reglering.

För att möta dessa utmaningar har flera av EU:s politikområden utvecklats, ofta i termer av utökade befogenheter och i riktning mot tydliga säkerhetsträvanden. EU:s handlingsstrategier uppvisar dock ett antal, stundvis motsatta, mönster och den politiska enigheten är inte garanterad. Frågan är hur EU är rustat att försvara sina intressen och främja en utveckling som ligger i linje med dess värden och ambitioner i en omvärld präglad av konkurrens och rivalitet.

Vad innebär gemensamma satsningar inom nödvändig spjutspetsteknologi för EU:s resiliens och konkurrenskraft? Är EU:s politik om utländska direktinvesteringar och nya, mer robusta verktyg för granskning av sådana investeringar tillräcklig och hur implementerar medlemsländerna denna? Hur påverkar EU:s beroende av strategiska råvaror och gods den gröna omställningen? Till vilken grad är EU:s koldioxidtullar nödvändiga för den gröna omställningen och hur påverkar de EU:s handelsförbindelser? Kommer EU:s försvarspolitiska industrisatsning leverera en militär kapacitet att bemöta säkerhetshot?   Detta är den tjugoåttonde årgången av Europaperspektiv. Boken är tvärvetenskaplig och innehåller nio kapitel skrivna av forskare inom juridik, statsvetenskap och ekonomi, som ur sina respektive perspektiv analyserar de vägval EU står inför.

Deltagande författare är: Susanne Arvidsson, Louise Bengtsson, Calle Håkansson, Johannes Jarlebring, Hannes Lenk, Martin Lundmark, Åsa Romson, Love Rönnelid, Christian Sandström och Mikael Stenkula

Omstöpningen av det internationella systemet är sedan mitten av 2010-talet en realitet och dess konsekvenser har börjat skönjas. För EU innebär en geopolitiskt orienterad omvärld stora utmaningar på ekonomiskt, politiskt och socialt plan. EU:s ekonomiska tillväxt och produktivitet påverkas negativt av det stora handelsunderskottet gentemot Kina och effekterna av USA:s enorma stimulanspaket. Europa har tappat mark i teknikutvecklingen gentemot USA såväl som Kina vilka kämpar om herraväldet i utvecklingen av en rad nyckeltekniker, såsom AI, mikrochips, kvantteknologi. Samtidigt hävdar många att Europas beroende av råvaror, teknikutveckling och import av gods från Kina inom grön teknik, till exempel solenergiproduktion och batteritillverkning, gör EU:s gröna omställning sårbart. Därtill tilltar kampen om normer och tekniska standards på en mängd områden i takt med att EU förlorar sin tätposition i internationell reglering.

För att möta dessa utmaningar har flera av EU:s politikområden utvecklats, ofta i termer av utökade befogenheter och i riktning mot tydliga säkerhetsträvanden. EU:s handlingsstrategier uppvisar dock ett antal, stundvis motsatta, mönster och den politiska enigheten är inte garanterad. Frågan är hur EU är rustat att försvara sina intressen och främja en utveckling som ligger i linje med dess värden och ambitioner i en omvärld präglad av konkurrens och rivalitet.

Vad innebär gemensamma satsningar inom nödvändig spjutspetsteknologi för EU:s resiliens och konkurrenskraft? Är EU:s politik om utländska direktinvesteringar och nya, mer robusta verktyg för granskning av sådana investeringar tillräcklig och hur implementerar medlemsländerna denna? Hur påverkar EU:s beroende av strategiska råvaror och gods den gröna omställningen? Till vilken grad är EU:s koldioxidtullar nödvändiga för den gröna omställningen och hur påverkar de EU:s handelsförbindelser? Kommer EU:s försvarspolitiska industrisatsning leverera en militär kapacitet att bemöta säkerhetshot?   Detta är den tjugoåttonde årgången av Europaperspektiv. Boken är tvärvetenskaplig och innehåller nio kapitel skrivna av forskare inom juridik, statsvetenskap och ekonomi, som ur sina respektive perspektiv analyserar de vägval EU står inför.

Deltagande författare är: Susanne Arvidsson, Louise Bengtsson, Calle Håkansson, Johannes Jarlebring, Hannes Lenk, Martin Lundmark, Åsa Romson, Love Rönnelid, Christian Sandström och Mikael Stenkula

Omstöpningen av det internationella systemet är sedan mitten av 2010-talet en realitet och dess konsekvenser har börjat skönjas. För EU innebär en geopolitiskt orienterad omvärld stora utmaningar på ekonomiskt, politiskt och socialt plan. EU:s ekonomiska tillväxt och produktivitet påverkas negativt av det stora handelsunderskottet gentemot Kina och effekterna av USA:s enorma stimulanspaket. Europa har tappat mark i teknikutvecklingen gentemot USA såväl som Kina vilka kämpar om herraväldet i utvecklingen av en rad nyckeltekniker, såsom AI, mikrochips, kvantteknologi. Samtidigt hävdar många att Europas beroende av råvaror, teknikutveckling och import av gods från Kina inom grön teknik, till exempel solenergiproduktion och batteritillverkning, gör EU:s gröna omställning sårbart. Därtill tilltar kampen om normer och tekniska standards på en mängd områden i takt med att EU förlorar sin tätposition i internationell reglering.

För att möta dessa utmaningar har flera av EU:s politikområden utvecklats, ofta i termer av utökade befogenheter och i riktning mot tydliga säkerhetsträvanden. EU:s handlingsstrategier uppvisar dock ett antal, stundvis motsatta, mönster och den politiska enigheten är inte garanterad. Frågan är hur EU är rustat att försvara sina intressen och främja en utveckling som ligger i linje med dess värden och ambitioner i en omvärld präglad av konkurrens och rivalitet.

Vad innebär gemensamma satsningar inom nödvändig spjutspetsteknologi för EU:s resiliens och konkurrenskraft? Är EU:s politik om utländska direktinvesteringar och nya, mer robusta verktyg för granskning av sådana investeringar tillräcklig och hur implementerar medlemsländerna denna? Hur påverkar EU:s beroende av strategiska råvaror och gods den gröna omställningen? Till vilken grad är EU:s koldioxidtullar nödvändiga för den gröna omställningen och hur påverkar de EU:s handelsförbindelser? Kommer EU:s försvarspolitiska industrisatsning leverera en militär kapacitet att bemöta säkerhetshot?   Detta är den tjugoåttonde årgången av Europaperspektiv. Boken är tvärvetenskaplig och innehåller nio kapitel skrivna av forskare inom juridik, statsvetenskap och ekonomi, som ur sina respektive perspektiv analyserar de vägval EU står inför.

Deltagande författare är: Susanne Arvidsson, Louise Bengtsson, Calle Håkansson, Johannes Jarlebring, Hannes Lenk, Martin Lundmark, Åsa Romson, Love Rönnelid, Christian Sandström och Mikael Stenkula