Denna volym ger en överblick av svensk antikforskning i Medelhavsområdet från början av 1800-talet till 1970-talet. Fokus ligger på kung Gustaf VI Adolf (1882-1973) och hans roll som arkeolog och ordförande i ett flertal arkeologiska sällskap, expeditioner och forskningsinstitut under tiden som kronprins, 1907-1950. Konferensvolymen speglar såväl forskningsmässiga utmaningar som en ansats att diskurera svensk arkeologi i Medelhavsområdet i historiskt perspektiv. "Gamle kungens" intressen och inflytande i diverse forskningsnärverk ligger i fokus här. Kungahusförbindelsens roll i termer av exempelvis forskningsinitiering har i det avseendet varit odiskutabel, samtidigt som exempelvis maktspel och samspelet mellan praktik och politik är viktiga faktorer för en mer nyanserad förståelse av detta inflytande. Skriften utgör ett steg på vägen mot en problematisering av Gustaf VI Adolfs roll i detta avseende. Den svenska fältarkeologiska verksamheten placeras i en vid samhällshistorisk, kulturell och politisk kontext. Diverse forskningshistoriska tolkningsnycklar betonas, såsom exempelvis nationalism, politik, rivalitet, kulturarvseffekter, satelliteffekter, initiatörer i relation till strukturer, kulturella, sociala och ekonomiska förutsättningar, samt könsroller och traditionsuppfattningar. Avsikten med konferensvolymen är att möta det stigande intresset för forskningshistoriska perspektiv.

Denna volym ger en överblick av svensk antikforskning i Medelhavsområdet från början av 1800-talet till 1970-talet. Fokus ligger på kung Gustaf VI Adolf (1882-1973) och hans roll som arkeolog och ordförande i ett flertal arkeologiska sällskap, expeditioner och forskningsinstitut under tiden som kronprins, 1907-1950. Konferensvolymen speglar såväl forskningsmässiga utmaningar som en ansats att diskurera svensk arkeologi i Medelhavsområdet i historiskt perspektiv. "Gamle kungens" intressen och inflytande i diverse forskningsnärverk ligger i fokus här. Kungahusförbindelsens roll i termer av exempelvis forskningsinitiering har i det avseendet varit odiskutabel, samtidigt som exempelvis maktspel och samspelet mellan praktik och politik är viktiga faktorer för en mer nyanserad förståelse av detta inflytande. Skriften utgör ett steg på vägen mot en problematisering av Gustaf VI Adolfs roll i detta avseende. Den svenska fältarkeologiska verksamheten placeras i en vid samhällshistorisk, kulturell och politisk kontext. Diverse forskningshistoriska tolkningsnycklar betonas, såsom exempelvis nationalism, politik, rivalitet, kulturarvseffekter, satelliteffekter, initiatörer i relation till strukturer, kulturella, sociala och ekonomiska förutsättningar, samt könsroller och traditionsuppfattningar. Avsikten med konferensvolymen är att möta det stigande intresset för forskningshistoriska perspektiv.

Denna volym ger en överblick av svensk antikforskning i Medelhavsområdet från början av 1800-talet till 1970-talet. Fokus ligger på kung Gustaf VI Adolf (1882-1973) och hans roll som arkeolog och ordförande i ett flertal arkeologiska sällskap, expeditioner och forskningsinstitut under tiden som kronprins, 1907-1950. Konferensvolymen speglar såväl forskningsmässiga utmaningar som en ansats att diskurera svensk arkeologi i Medelhavsområdet i historiskt perspektiv. "Gamle kungens" intressen och inflytande i diverse forskningsnärverk ligger i fokus här. Kungahusförbindelsens roll i termer av exempelvis forskningsinitiering har i det avseendet varit odiskutabel, samtidigt som exempelvis maktspel och samspelet mellan praktik och politik är viktiga faktorer för en mer nyanserad förståelse av detta inflytande. Skriften utgör ett steg på vägen mot en problematisering av Gustaf VI Adolfs roll i detta avseende. Den svenska fältarkeologiska verksamheten placeras i en vid samhällshistorisk, kulturell och politisk kontext. Diverse forskningshistoriska tolkningsnycklar betonas, såsom exempelvis nationalism, politik, rivalitet, kulturarvseffekter, satelliteffekter, initiatörer i relation till strukturer, kulturella, sociala och ekonomiska förutsättningar, samt könsroller och traditionsuppfattningar. Avsikten med konferensvolymen är att möta det stigande intresset för forskningshistoriska perspektiv.