Åldersnojan : varför jobba till 70 om ingen vill ha oss efter 50?

Häromåret bröt jag mot två oskrivna lagar samtidigt. Jag sa upp mig utan att ha ett nytt jobb. Och jag gjorde det efter att ha fyllt 50 år. Du kan nog ana vad som hände sen.

Julen 2021 säger journalisten och författaren Jonas Nordling upp sig från sin fasta anställning. Han är då 53 år och ska snart inse att ålder är ett stort problem på svensk arbetsmarknad. I sin nya bok Åldersnojan Varför jobba till 70 om ingen vill ha oss efter 50? berättar Jonas Nordling om sin egen resa och de intressanta svar han fann på vägen kring varför det är så här.

Det tog inte lång tid för Jonas Nordling att upptäcka att han som äldre arbetssökande inte var ensam om sitt problem att hitta något annat än en tillfällig anställning. Något som väckte hans nyfikenhet. Hur länge har t.e.x problemen funnits? Finns det lösningar? Självutlämnande, underhållande och med många talande exempel visar han hur dessa utmaningar inte är ett nytt fenomen på arbetsmarknaden. Tvärtom är arbetsgivarnas åldersfixering mer än hundra år gammal. Redan för hundra år sedan började arbetsgivare se yngre som mer attraktiva och den attityden lever kvar än idag.

Boken skildrar hur åldersfrågan hanteras i dagens debatt, hur fackföreningarna än så länge inte rår på problemet, och varför det alltid verkar vara mer den enskilde individens fel i stället för att problemet angrips strukturellt och på ett samhällsplan. Jonas Nordling ställer också den grundläggande frågan om hur länge vi faktiskt bör arbeta. Måste vi verkligen jobba så länge? Är en ständigt höjd pensionsålder ens en realistisk politik?