”Det finns dom som man bara behöver säja till Du är ju förfan kobent och dom kan ha hur normal benställning som helst men genast rodnar dom och känner sej träffade och man ser hur den där löjliga kobenta bilden av dom obevekligt kletar sej fast ovanpå den verkliga i hjärnan på dom.” Om inte ordet gastkramande var så inmutat för myspysiga skräckfilmer så skulle jag använda det om Birgit Häggkvists noveller. Björn Gunnarsson Göteborgsposten …säkert sannare än allt som skrivits både teoretiskt eller i form av vittnesmål av utsatta eller förövare. Fenomenen har skildrats förr, men aldrig så isande sant. Göran Hägg Månadsjournalen Titelnovellen handlar om mobbning och om ni tror att ni har läst om det förut kan jag bara säga att nej, det har ni inte. Jag har letat i minnet, men det finns ingenting som kommer ens i närheten av detta. Den här novellen borde ingå i skolans läromateriel. Den borde läsas högt, diskuteras, tummas och slitas, för som skildring av förtryck, utstötning och förödmjukelse är det så gott som oöverträffat. Marie Peterson Dagens Nyheter
