Med utgångspunkt i sina anteckningsböcker de legendariska »krigsdagböckerna« berättar MARGUERITE DURAS en rad historier från krigsåren.
Personerna i Smärtan är skyddslöst utlämnade till samhällsapparaten, ledarna och politiken. Isolering och väntan genomsyrar boken, men också förvirring, skuld och vrede. Här berättas om en kvinna som väntar på sin deporterade man, men också om angivarens väntan på en oviss dom. Och om den judiska flickan som lever bakom draperier tillsammans med en dam som säger att »om tyskarna kommer så öppnar jag dörren och skjuter först dem och sedan oss.«
MARGUERITE DURAS [1914 -1996] föddes i Indokina av franska föräldrar. Hennes författarskap präglades starkt av uppväxttiden, liksom av hennes engagemang i motståndsrörelsen under andra världskriget. Hon skrev sammanlagt över femtio romaner och pjäser. Smärtan utkom i original 1985 och har blivit en av Duras mest klassiska titlar.
»I titelberättelsen är väntan upphöjd till ett sublimt tillstånd av skräck och utmattning. Och hur detta är berättat. Jag är mållös.«
JENNY HÖGSTRÖM, HELSINGBORGS DAGBLAD
»Det går nog inte att komma närmare de sista krigsdagarna än så här. Och då inte på en officiell nivå med truppförflyttningar och kapitulationer, utan hur det var för människorna, i deras vardag, i deras kroppar.«
ÅSA BECKMAN, DAGENS NYHETER
»Att läsa Smärtan innebär att bli drabbad av litteraturens kraft. Texten är nästan genomskinlig i sin direkthet, den går rakt in i magen.«
ANNA NYSTRÖM, NORRKÖPINGS TIDNINGAR
»Smärtan ter sig mirakulöst bevarad som i infruset skick från krigsåren. Duras obönhörliga text är oskönt rak och rå och väcker med sina konkreta fakta krigssmärtan på nytt.«
EVA STRÖM, SYDSVENSKAN
