Ragnar Thoursie (1919 2010), med litterära rötter i 1940-talets modernism, var en osedvanligt originell och inflytelserik svensk poet och författare. Till hans litterära mästerverk hörde bland andra diktsamlingarna Emaljögat 1945, Nya sidor och dagsljus 1952 och prosaboken Elefantsjukan 2003. Thoursie var också en viktig aktör i kulturdebatten och en energisk ämbetsman i staten, verksam på Arbetsmarknadsstyrelsen, en av det framväxande välfärdssamhällets viktigaste institutioner. En central drivkraft hos Thoursie, både som författare, kulturdebattör och ämbetsman, var förhoppningarna om en ny slags människa, präglad av oegennytta, och ett nytt slags samhälle, präglat av social jämlikhet. Till sina idéer om den nya människan och det nya samhället hämtade Thoursie impulser från sin väckelsekristet präglade uppväxtmiljö, från kulturradikala strömningar i mellankrigstiden, från nära erfarenheter av världskrigets och nazismens tragedi och från den socialdemokratiska folkhemstanken. Under senare delen av sitt liv såg Thoursie hur de grundläggande idéer han trodde på i kulturen och samhället fick träda tillbaka för en marknadsrationell syn på människan och hur arbetslöshet, social ojämlikhet och främlingsfientlighet på nytt ökade i Europa. Samtidigt som denna biografi belyser en unik aktör i det svenska välfärdsprojektet är den en bok som berör tidlösa frågor om människan och det gemensamt mänskliga speglade genom en av 1900-talets stora svenska språkkonstnärer. Tomas Fransson är teologie doktor. Hans förra bok Inte bara kyrkans: Jesus i kulturen utkom 2012 på Artos förlag.

Ragnar Thoursie (1919 2010), med litterära rötter i 1940-talets modernism, var en osedvanligt originell och inflytelserik svensk poet och författare. Till hans litterära mästerverk hörde bland andra diktsamlingarna Emaljögat 1945, Nya sidor och dagsljus 1952 och prosaboken Elefantsjukan 2003. Thoursie var också en viktig aktör i kulturdebatten och en energisk ämbetsman i staten, verksam på Arbetsmarknadsstyrelsen, en av det framväxande välfärdssamhällets viktigaste institutioner. En central drivkraft hos Thoursie, både som författare, kulturdebattör och ämbetsman, var förhoppningarna om en ny slags människa, präglad av oegennytta, och ett nytt slags samhälle, präglat av social jämlikhet. Till sina idéer om den nya människan och det nya samhället hämtade Thoursie impulser från sin väckelsekristet präglade uppväxtmiljö, från kulturradikala strömningar i mellankrigstiden, från nära erfarenheter av världskrigets och nazismens tragedi och från den socialdemokratiska folkhemstanken. Under senare delen av sitt liv såg Thoursie hur de grundläggande idéer han trodde på i kulturen och samhället fick träda tillbaka för en marknadsrationell syn på människan och hur arbetslöshet, social ojämlikhet och främlingsfientlighet på nytt ökade i Europa. Samtidigt som denna biografi belyser en unik aktör i det svenska välfärdsprojektet är den en bok som berör tidlösa frågor om människan och det gemensamt mänskliga speglade genom en av 1900-talets stora svenska språkkonstnärer. Tomas Fransson är teologie doktor. Hans förra bok Inte bara kyrkans: Jesus i kulturen utkom 2012 på Artos förlag.

Ragnar Thoursie (1919 2010), med litterära rötter i 1940-talets modernism, var en osedvanligt originell och inflytelserik svensk poet och författare. Till hans litterära mästerverk hörde bland andra diktsamlingarna Emaljögat 1945, Nya sidor och dagsljus 1952 och prosaboken Elefantsjukan 2003. Thoursie var också en viktig aktör i kulturdebatten och en energisk ämbetsman i staten, verksam på Arbetsmarknadsstyrelsen, en av det framväxande välfärdssamhällets viktigaste institutioner. En central drivkraft hos Thoursie, både som författare, kulturdebattör och ämbetsman, var förhoppningarna om en ny slags människa, präglad av oegennytta, och ett nytt slags samhälle, präglat av social jämlikhet. Till sina idéer om den nya människan och det nya samhället hämtade Thoursie impulser från sin väckelsekristet präglade uppväxtmiljö, från kulturradikala strömningar i mellankrigstiden, från nära erfarenheter av världskrigets och nazismens tragedi och från den socialdemokratiska folkhemstanken. Under senare delen av sitt liv såg Thoursie hur de grundläggande idéer han trodde på i kulturen och samhället fick träda tillbaka för en marknadsrationell syn på människan och hur arbetslöshet, social ojämlikhet och främlingsfientlighet på nytt ökade i Europa. Samtidigt som denna biografi belyser en unik aktör i det svenska välfärdsprojektet är den en bok som berör tidlösa frågor om människan och det gemensamt mänskliga speglade genom en av 1900-talets stora svenska språkkonstnärer. Tomas Fransson är teologie doktor. Hans förra bok Inte bara kyrkans: Jesus i kulturen utkom 2012 på Artos förlag.