Mirjam Tuominens fem novellsamlingar utgavs mellan 1938 och 1946. Debuten Tidig tvekan utkom ett år före andra världskrigets utbrott och sista novellsamlingen Kris gavs ut året efter krigsslutet. Samtidens fasa och inte minst fascismens människosyn färgar många av berättelserna. Mot grymheten ställer Mirjam Tuominen skörheten, i vilken hon finner livets djupaste gåta och källa. För första gången samlas nu Mirjam Tuominens lika klassiska som ojämförligt vackra novellsamlingar i två volymer, Samlade noveller, försedda med ett nyskrivet förord av litteraturforskaren Daniel Pedersen. Denna volym är den första och innehåller böckerna Tidig tvekan [1938] och Murar [1939].

MIRJAM TUOMINEN, född i Kajana 1913, död 1967 i Helsingfors, var en finlandssvensk novellist, poet och essäist. De fem första böckerna var novellsamlingar och utgör författarskapets tidiga fas, varefter hon alltmer sökte sig mot en lyrisk form. Mot slutet av sitt liv skrev hon poesi med en religiös tematik.

»I uppfordrande kontrast till [det politiska mörkret omkring oss] står Mirjam Tuominens lika mörka, beska, varma och djupa medkänsla med det levande och hennes krav på godhet.« Maria Küchen, OBS, P1, Sveriges Radio

»Ett av de mer betydelsefulla svenskspråkiga författarskapen på 1900-talet.« Stig Larsson, Dagens Nyheter