Till ett förött, sönderbombat Europa kunde det välfungerande Sverige leverera kylskåp, dammsugare, lastbilar... Storföretagen smorde ett väloljat tillväxtmaskineri. Kloka politiker, så som Tage Erlander och centerpartisten Gunnar Hedlund, såg till att människor kom i arbete, fick bostäder, utbildning och pengar i plånboken som gödde en gryende masskonsumtion. Politiken var rationell och grundligt utredd - och paret Myrdal var sinnebilden för nya tankegångar och framtidstro. Man samlades kring mitten. Neutraliteten var en trygg hamn i en värld som präglades av kallt krig.
På senare år har dock bilden av rekordåren blivit alltmer omtvistad. Gick man för hårt fram när man beredde plats för det nya? Växte sig staten för stor? Vilka drabbades av framgången? Det blir allt svårare att se efterkrigstiden som en svunnen guldålder, en kontrast mot de katastrofer som föregick den och de svårigheter som samtidens demokratier står inför.
Efterkrigstider är del 2 i Ordfronts serie om modern historia som inleddes med Yvonne Hirdmans Mellankrigstider.
Efterkrigstider är ett försök att fånga perioden i hela dess fascinerande komplexitet och ge rättvisa åt dem som levde i skuggan av andra världskrigets brott mot mänskligheten. Efterkrigstiden är intressant att studera, för att finna svar på vår tids ödesfrågor men också som ett varnande exempel: Tron på en evig ekonomisk utveckling har ställt oss inför en uppvärmd och tömd planet. Och krigen rasar fortsatt.
