Ekonomisk historia

Jag tillhör välfärdsstatens barn, den generation som blev vuxen på 90-talet och formades då – politiskt, kulturellt och moraliskt. Det var en tid när ekonomi alltid trumfade politik, och själv gick jag från att vara en aktivistisk vänstertjej till att studera på Handels och sedan få anställning på Finansdepartementet. Jag växte upp med drömmen om marknaden.” 90-talet var tiden då det sades att historien skulle ta slut, men då den egentligen fortsatte i en helt ny riktning. På ytan var det ett ljust och optimistiskt decennium, men därunder fanns något annat, något mörkt och kaotiskt. "Förbannelsen" är en personlig berättelse och en politisk undersökning av hur Sverige fastnade i 90-talets löften, och vilket pris vi betalar för det idag.

Historien om Sidenvägen, den viktiga länken mellan öst och väst, speglar människans drömmar om rikedom och välstånd. Genom heta öknar och över farliga bergspass färdades karavaner med mängder dyrbara varor. Främst eftertraktat var siden, det legendariska tyg som kunde få härskare att tömma sina skattkammare och gå ut i krig. Det fanns också en marin sidenväg runt Indiens kuster. Under ett millennium var detta system av förbindelselänkar grundvalen i en världsekonomi. Den gjorde Asien till världens framsida och fick européer som Marco Polo att resa österut.

I denna bok berättar historikern Ingemar Ottosson om försvunna imperier, spridningen av idéer och bortglömda språk. Detta är historien om globaliseringens framväxt, från forntidens trevande försök fram till nutidens mest omtalade projekt, den Nya Sidenvägen.

Andra upplagan

Sedan början av 1980-talet har det svenska näringslivet genomgått stora förändringar. Sveriges ekonomi har vuxit snabbt i förhållande till jämförbara länder, samtidigt som näringslivet har tvingats anpassa sig till en alltmer föränderlig omvärld. Globaliseringen, digitaliseringen, statens förändrade roll och den finansiella sektorns expansion har omformat vår ekonomiska verklighet och fört med sig både nya möjligheter och nya konflikter.

Boken är en analys av denna process, men det är också en historia om det svenska samhället i stort. Här beskrivs de viktigaste omvandlingskrafterna, och särskilt deras inverkan på finansvärlden, de industriella företagen och den privata tjänstesektorn. Konkreta exempel ges på hur branscher och företag utvecklats, till exempel riskkapitalbolagens framväxt, gruvnäringens snabbt växlande villkor och entreprenörernas intåg på skolområdet.

Oskar Broberg är docent i ekonomisk historia på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han forskar om näringsliv och samhälle och har tidigare bland annat skrivit om aktiebolagsformens framväxt, ekologisk mjölk och digital reklam.

Från det romerska torget till digitala valutor – hur har marknaden utvecklats under historiens gång och hur kan den komma att se ut i framtiden? Denna antologi gör en djupdykning i marknadsutvecklingen och tittar närmare på marknaders avgörande roll i att utforma samtiden men tar också upp den brännande frågan om hur vi ska navigera mot en hållbar framtid. 

I tankeväckande essäer skrivna av internationella forskare, politiker och andra sakkunniga utforskas marknadens dynamik. Med utgångspunkt i de antika torgen och i det medeltida Europas marknader undersöker författarna hur tekniska framsteg, konsumentbeteende och geopolitisk strategi – till exempel den politik som utövades under Reagan-eran – har format nutida marknader. Slutligen tar boken upp de utmaningar för stabiliteten på marknaden som utgörs av auktoritära stater och AI. 

Boken finns även i engelsk utgåva, The Market.

En apa som byter grejer. Det är vi det.   

Någon gång för drygt två miljoner år sedan upptäcker vi att man kan byta en sak mot en annan. Sedan dess har bytandet varit människans trogna följeslagare genom hela den ekonomiska historien. Och påhittigheten hennes kapital, med vilket hon har format det ekonomiska systemet. I den här kunskapstäta, underhållande och ögonöppnande boken, vägleder affärsgurun Kjell A. Nordström oss från begynnelsens byteshandel, i sin allra enklaste samarbetsform, till Adam Smiths specialisering där vi via vår oändliga uppfinningsrikedom har förvandlat vår planet till en stor pulserande basar en plats där alla byter grejer med varandra över alla gränser, dygnet runt.   

Hur hamnade vi där vi är idag? Och hur ser framtiden ut för denna storskaliga, komplexa och globala ekonomi som inte minst de senaste åren visat sig sårbar? Dr Nordström inger hopp om att vi kommer finna nya vägar för vårt evinnerliga bytande. Nya vägar som inte minst involverar naturen vårt andra viktiga kapital, ej skapat av oss, men avgörande för vårt välmående.   

Kjell A. Nordström är ekonomie doktor, föreläsare, författare. Med Apan och kapitalet vill han göra ekonomi och pengar begripligt. Nordström bjuder in till att förundras över människans uppfinningsrikedom och att förstå och fascineras av det påhittiga och storslagna system som vi kallar ekonomi.  

Patrik Instedt har producerat filmer, bilder och idéer åt företag i 25 år. Bland kunderna märks t.ex. Dramaten, SVT och Färgfabriken.

Det går inte att förstå samarbetet mellan Finland och Sverige utan att uppmärksamma släkten Wallenberg. Historieforskaren Hannu Rautkallios verk Wallenberg och Finland öppnar upp nya perspektiv på Wallenbergs betydelse för grannlandet i öster under de ödesdigra åren då världskriget rasade, och både Finlands och hela Skandinaviens existens var hotad.

Släkten Wallenberg beviljade lån till storfurstendömet Finland redan på 1800-talet, vilket lade grunden till landets järnvägsnät och annan viktig infrastruktur. I det självständiga Finland skötte Wallenbergs inte bara långivning utan deltog också i ägararrangemang och industriutveckling. Presidenterna Risto Ryti och Urho Kekkonen odlade båda viktiga förbindelser västerut genom Marcus Wallenberg. Mellan Wallenberg och Kekkonen uppstod också en genuin vänskap. Kekkonen kunde telegrafera Wallenberg en torsdag och be om ett besök redan på fredag fick han sin önskan uppfylld.

Bank- och industrisläkten Wallenbergs århundraden långa förbindelse till Finland och finländska beslutsfattare har bidragit till att forma den ekonomiska och politiska utvecklingen inte bara i Finland, utan i hela Norden.

När drygt en miljon svenskar emigrerade till USA under decennierna kring sekelskiftet 1900 öppnade sig nya a­ffärsmöjligheter för driftiga entreprenörer. I New York, Chicago, Minneapolis, Saint Paul, Seattle och många andra storstäder grundade a­ffärsmän av svenskt ursprung egna banker. De antog firmanamn som Swedish-American Bank, Scandinavian-American Bank och Scandia Bank.

Med hjälp av intensiv marknadsföring i de svenskspråkiga tidningarna i USA skulle de svenska immigranterna övertygas att sätta in sina sparpengar i en bank som de kunde lita på den hade ju grundats av landsmän. Många av de svenska bankerna blev dock kortlivade. De försattes i konkurs och anklagades för att medvetet ha försökt lura sina landsmän på deras surt förvärvade sparpengar. Men andra banker med Swedish-American Bank of Minneapolis som det främsta exemplet framstod som ett föredöme för hur svenska finansiella entreprenörer på en och samma gång bidrog till den amerikanska ekonomins utveckling och till de svenska immigranternas integration i det amerikanska samhället.

I Amerikas svenska banker berättas en tidigare okänd historia om hur ett antal finansiella entreprenörer av svenskt ursprung etablerade banker och skapade en egen nisch i det framväxande amerikanska banksystemet.

Tom Petersson är docent i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och forskare vid Uppsala Center for Business History. Han har framför allt forskat om det svenska bank- och finanssystemets utveckling sedan tidigt 1800-tal, men också om hur sociala och personliga nätverk har påverkat svenskt företagande.

I Sverige är Jane Jacobs mest känd för att ha revolutionerat den moderna stadsbyggnadsdebatten med boken Life and Death of Great American Cities. Men Jacobs intresse för städers dynamik ledde också till flera betydelsefulla arbeten om ekonomi. I Den spontana staden presenteras för första gången ekonomen Jane Jacobs för en svensk publik.

Economy och Cites (1970) och Cities and the Wealth of Nations (1984) var banbrytande verk, som för första gången på ett systematiskt sätt analyserade städer som täta centrum för marknader, kunskapsutveckling och nyföretagsamhet. Det är med direkt inspiration från de två böckerna som Robert Lucas, Richard Florida och Edward Glaeser sedan fortsatte att arbeta med teoriutveckling om städers betydelse för den moderna ekonomins utveckling.

"Förmodligen finns det ingen enskild tänkare som under de senaste femtio åren har gjort mer för att förändra våra idéer om stadslivets förutsättningar." - Chicago Tribune

För länge sedan fanns prinsar och bönder, och mycket få däremellan. Klyftorna mellan rika och fattiga finns fortfarande kvar i vårt samhälle, men den stora berättelsen är en annan. Idag är vi rikare än någonsin tidigare – och trots ett stigande antal miljardärer också jämlikare.

I Superrika och jämlika berättas en ny historia om denna fascinerande historiska utveckling, och en riktning pekas ut för framtiden: Vägen motjämlikhet handlar inte främst om att beskatta framgångsrika entreprenörer – utan om att tvärtom göra det möjligt för fler att bygga en privat förmögenhet.

»Fascinerande … Det här är ett viktigt perspektiv.«Martin Wolf, Financial Times

»En viktig bok.«John Rentoul, The Independent

»Daniel Waldenström, som är professor i nationalekonomi, har skrivit vad jag ser som årets viktigaste bok om ekonomi och politik på svenska. I Superrika och jämlika (2024) tar han hål på den i debatten dominerande föreställningen om att vår tid präglas av snabbt växande ekonomisk ojämlikhet.«Svend Dahl, timbro

*

Daniel Waldenström är professor i ekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning, där han leder forskningsprogrammet Skatter och samhälle. Tidigare har han undervisat vid Uppsala universitet, Paris School of Economics och UCLA. Hans forskning handlar om ekonomisk ojämlikhet, finanspolitik och ekonomisk historia.

Makten över företagen flyttade från ägare till den verkställande direktören under senare delen av 1800-talet och det tidiga 1900-talet. Att detta hände har intresserat ekonomihistoriker och det anses bero på att organisationernas alltmer komplexa karaktär krävde en högre kompetens i ledningen. Närmare kunskaper med exempel om detta förhållande saknas dock, vilket sannolikt beror på bristen på relevant källmaterial, då dokument från maktstrider på hög nivå sällan har bevarats i företagens arkiv. Denna bok utgör ett undantag tack vare just sådana bevarade dokument, och författaren har kunnat granska förhållandet mellan ägarmakt och direktörsmakt i två större industriföretag: SKF och AB Bofors, exemplifierat utifrån Sven Wingquists ställning som chef i olika roller i företagen under åren 1907-1936.

Martin Fritz har fått tillgång till Bofors stora arkiv i Karlskoga och på detta sätt kunnat fördjupa kunskapen om bolagets problem och relationer, såsom samarbetet med den tyska firman Fried. Krupp och om Krupps delägarskap i Bofors, vilket under 1930-talet blev besvärande för den svenska regeringen. Sven Wingquist förde täta diskussioner med dåvarande statsministern Per Albin Hansson om en övergång av Krupps aktier till svenska ägare.

I denna bok framgår hur viktigt det är att arbeta med klara, tydliga regler för att få ett företag att fungera. Under en period i SKF arbetade Wingquist som jourhavande styrelseledamot ett slags mellanting mellan direktörs- och styrelsemakt, där åsikterna mellan honom och ägaren gick isär. Wingquists synpunkter och förslag på SKF:s ledning var inte förenliga med ägarens uppfattning om företagets styrning. Missämja uppstod. SKF:s ägare Axel Carlander upplevde Wingquist som problematisk som direktör och nära samarbetspartner. Wingquist var dock ytterst viktig som symbolfigur för SKF. Hans prestige som tekniskt snille och skapare av SKF gjorde honom svår att undvara.

År 1864 blev kvinnors myndighet för första gången lagstadgad och 1884 blev den samma för kvinnor och män. Kvinnornas förändrade juridiska positioner vid denna tid var en faktor i den svenska demokratins genombrott. Kvinnans möjligheter till likvärdiga positioner i samhället innebar även att de tillerkändes ett större ekonomiskt inflytande. Hur kvinnor agerade som ekonomiska aktörer har ekonomiforskarna dock liten kunskap om. De ekonomiska överväganden och beslut som fattades i de enskilda hushållen utgör en svart box .  

Genom ett studium av bouppteckningar efter avlidna i Stockholm, samt befolkningsstatistik och ett hittills i stort sett outnyttjat material från Förmyndarkammaren, synliggörs i denna bok vissa drag i den svarta boxen. Förmyndarkammarens detaljerade material bjuder på inblickar i kvinnornas förhållanden i Stockholm under denna turbulenta övergångstid som sammanföll med industrialiseringen och med stadens stora befolkningsökning. Flera enskilda kvinnobiografier lyfts fram för att ge ökad konkretion åt den annars så ofta abstrakta finanshistorien som skapat vår samtid.

Hur såg egentligen det ekonomiska tänkandet ut i Sverige från medeltiden fram till 1800-talets mitt?

Det är frågan som ställs i denna första större historiska genomgång av svenskt ekonomiskt tänkande och skrivande genom tiderna. Vad vi i dag kallar ekonomisk teori fanns inte som renodlad disciplin före 1800-talet, utan inrymdes inom olika vetenskaper och läror, från naturvetenskap och juridik till vad som i dagkallas samhällsvetenskap. Det var först under 1700- och 1800-talet som en ökad specialisering skedde och nya originella tankar växte fram på svensk mark.  

I denna bok följer vi hur det ekonomiska tänkandet i Sverige utvecklades genom århundradena. Det skedde i nära samband med den samhälleliga utvecklingen och som en symbios mellan universitetens lärdom och vardagens bestyr. En fråga som ställs i boken är hur svenskt tänkandet egentligen var. Självfallet fanns en anknytning till utvecklingen i andra länder, men samtidigt finner vi tydliga svenska särdrag som även löper in i vår egen tid.   Successivt växte liberala synsätt fram, men också idéer om hur en sammankoppling mellan stat, samhälle och ekonomi skulle kunna ge ökad styrka och nytta i en ännu underutvecklad svensk ekonomi.  

Lars Magnusson är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han har skrivit ekonomiskhistoriska böcker på engelska och svenska, bland annat standardverket Sveriges ekonomiska historia.