Ingegerd Källström låter oss här komma i nära kontakt med den heliga Elisabeth av Treenighetens texter och inbjuder oss till en upptäcktsfärd in i mystikens hjärta. I små personliga essäer med poetisk lyskraft leder hon oss genom den klingande ensamheten, via den stora ensamheten till den heliga ensamheten och hemligheten. Det var den vägen som Gud förde Elisabeth ut på rymlig plats, in i den heliga ensamheten: Jag känner honom så levande i min själ, skriver hon. Jag behöver bara samla mig för att finna honom inom mig, och det är detta som utgör hela min lycka. Han har i mitt hjärta ingjutit en så stor törst efter att älska, att han ensam kan tillfredsställa den.
