Varför behöver vi ett skydd mot retroaktiv beskattning? På ett övergripande plan ska rättsordningen tillgodose ett grundläggande mänskligt behov för individen att kunna förutse konsekvenserna av sina handlingar. På skatteområdet, som kännetecknas av en hög grad av komplexitet och snabb ändringstakt, är denna problematik ständigt aktuell. Stora summor kan stå på spel såväl för enskilda som för staten. I svensk konstitutionell rätt regleras skyddet utifrån tre huvudsakliga källor: förbudet mot retroaktiv skattelagstiftning i regeringsformen, egendomsskyddet i Europakonventionen samt unionsrättens allmänna rättsprinciper. Det övergripande syftet med denna studie är att analysera det samlade skyddet mot retroaktiv beskattning. Ett effektivt skydd handlar inte enbart om hur det regleras utan även om hur det tolkas. Ett delsyfte med studien är att utifrån gällande rätt utforma en modell för tolkningen av skyddet som kan bidra till ökad klarhet och samstämmighet. Det lämnas även förslag om hur skyddet kan stärkas avseende både lagstiftning och rättstillämpning. Katarina Fast Lappalainen är doktorand i offentlig rätt och adjunkt i allmän rättslära vid Stockholms universitet. Detta är en doktorsavhandling i rättsvetenskap med inriktning mot offentlig rätt vid Stockholms universitet 2019.

Varför behöver vi ett skydd mot retroaktiv beskattning? På ett övergripande plan ska rättsordningen tillgodose ett grundläggande mänskligt behov för individen att kunna förutse konsekvenserna av sina handlingar. På skatteområdet, som kännetecknas av en hög grad av komplexitet och snabb ändringstakt, är denna problematik ständigt aktuell. Stora summor kan stå på spel såväl för enskilda som för staten. I svensk konstitutionell rätt regleras skyddet utifrån tre huvudsakliga källor: förbudet mot retroaktiv skattelagstiftning i regeringsformen, egendomsskyddet i Europakonventionen samt unionsrättens allmänna rättsprinciper. Det övergripande syftet med denna studie är att analysera det samlade skyddet mot retroaktiv beskattning. Ett effektivt skydd handlar inte enbart om hur det regleras utan även om hur det tolkas. Ett delsyfte med studien är att utifrån gällande rätt utforma en modell för tolkningen av skyddet som kan bidra till ökad klarhet och samstämmighet. Det lämnas även förslag om hur skyddet kan stärkas avseende både lagstiftning och rättstillämpning. Katarina Fast Lappalainen är doktorand i offentlig rätt och adjunkt i allmän rättslära vid Stockholms universitet. Detta är en doktorsavhandling i rättsvetenskap med inriktning mot offentlig rätt vid Stockholms universitet 2019.

Varför behöver vi ett skydd mot retroaktiv beskattning? På ett övergripande plan ska rättsordningen tillgodose ett grundläggande mänskligt behov för individen att kunna förutse konsekvenserna av sina handlingar. På skatteområdet, som kännetecknas av en hög grad av komplexitet och snabb ändringstakt, är denna problematik ständigt aktuell. Stora summor kan stå på spel såväl för enskilda som för staten. I svensk konstitutionell rätt regleras skyddet utifrån tre huvudsakliga källor: förbudet mot retroaktiv skattelagstiftning i regeringsformen, egendomsskyddet i Europakonventionen samt unionsrättens allmänna rättsprinciper. Det övergripande syftet med denna studie är att analysera det samlade skyddet mot retroaktiv beskattning. Ett effektivt skydd handlar inte enbart om hur det regleras utan även om hur det tolkas. Ett delsyfte med studien är att utifrån gällande rätt utforma en modell för tolkningen av skyddet som kan bidra till ökad klarhet och samstämmighet. Det lämnas även förslag om hur skyddet kan stärkas avseende både lagstiftning och rättstillämpning. Katarina Fast Lappalainen är doktorand i offentlig rätt och adjunkt i allmän rättslära vid Stockholms universitet. Detta är en doktorsavhandling i rättsvetenskap med inriktning mot offentlig rätt vid Stockholms universitet 2019.