Under 1870 80-talen avslöjades att minderåriga engelska flickor såldes till belgiska bordeller och att det förekom ett utpräglat sexuellt våld mot barn i London. Det fick till följd att en nationell förening bildades, dels för att bevaka att lagarna mot sexuellt utnyttjande av barn efterlevdes och dels för att bekämpa handeln med kvinnor och barn det som då allmänt kallades "vita slavhandeln". 1899 hade föreningen vuxit till att omfatta alla Europas länder. När föreningens första kongress hölls samma år var det i syfte att få Europas regenter att gemensamt bekämpa sexhandeln.

100 år senare under 1980-talet blev frågan om handel med kvinnor och barn för sexuellt utnyttjande åter aktuell. Men nu blev den kallad "trafficking" och framställdes som ett "modernt" fenomen. Kunskapen om vad som hänt under de hundra åren däremellan har försvunnit i glömska.

I Kampen mot "vita slavhandeln" berättar historikern Hjördis Levin om arbetet mot handeln med kvinnor och barn i ett historiskt perspektiv på dagens trafficking. Hon för oss genom kvinnorörelsens och vaksamhetsföreningens kamp, hur sexhandeln togs upp av Nationernas Förbund 1920, och hur FN hanterat den i konventioner genom hundra år fram till idag i en tankeväckande, användbar och heltäckande exposé.

Hjördis Levin har i sin kvinnohistoriska forskning främst ägnat sig åt den svenska sexualmoralens och sexualpolitikens historia, men även forskat och skrivit om Fogelstadgruppen och eldsjälen Elisabeth Tamm.

Under 1870 80-talen avslöjades att minderåriga engelska flickor såldes till belgiska bordeller och att det förekom ett utpräglat sexuellt våld mot barn i London. Det fick till följd att en nationell förening bildades, dels för att bevaka att lagarna mot sexuellt utnyttjande av barn efterlevdes och dels för att bekämpa handeln med kvinnor och barn det som då allmänt kallades "vita slavhandeln". 1899 hade föreningen vuxit till att omfatta alla Europas länder. När föreningens första kongress hölls samma år var det i syfte att få Europas regenter att gemensamt bekämpa sexhandeln.

100 år senare under 1980-talet blev frågan om handel med kvinnor och barn för sexuellt utnyttjande åter aktuell. Men nu blev den kallad "trafficking" och framställdes som ett "modernt" fenomen. Kunskapen om vad som hänt under de hundra åren däremellan har försvunnit i glömska.

I Kampen mot "vita slavhandeln" berättar historikern Hjördis Levin om arbetet mot handeln med kvinnor och barn i ett historiskt perspektiv på dagens trafficking. Hon för oss genom kvinnorörelsens och vaksamhetsföreningens kamp, hur sexhandeln togs upp av Nationernas Förbund 1920, och hur FN hanterat den i konventioner genom hundra år fram till idag i en tankeväckande, användbar och heltäckande exposé.

Hjördis Levin har i sin kvinnohistoriska forskning främst ägnat sig åt den svenska sexualmoralens och sexualpolitikens historia, men även forskat och skrivit om Fogelstadgruppen och eldsjälen Elisabeth Tamm.

Under 1870 80-talen avslöjades att minderåriga engelska flickor såldes till belgiska bordeller och att det förekom ett utpräglat sexuellt våld mot barn i London. Det fick till följd att en nationell förening bildades, dels för att bevaka att lagarna mot sexuellt utnyttjande av barn efterlevdes och dels för att bekämpa handeln med kvinnor och barn det som då allmänt kallades "vita slavhandeln". 1899 hade föreningen vuxit till att omfatta alla Europas länder. När föreningens första kongress hölls samma år var det i syfte att få Europas regenter att gemensamt bekämpa sexhandeln.

100 år senare under 1980-talet blev frågan om handel med kvinnor och barn för sexuellt utnyttjande åter aktuell. Men nu blev den kallad "trafficking" och framställdes som ett "modernt" fenomen. Kunskapen om vad som hänt under de hundra åren däremellan har försvunnit i glömska.

I Kampen mot "vita slavhandeln" berättar historikern Hjördis Levin om arbetet mot handeln med kvinnor och barn i ett historiskt perspektiv på dagens trafficking. Hon för oss genom kvinnorörelsens och vaksamhetsföreningens kamp, hur sexhandeln togs upp av Nationernas Förbund 1920, och hur FN hanterat den i konventioner genom hundra år fram till idag i en tankeväckande, användbar och heltäckande exposé.

Hjördis Levin har i sin kvinnohistoriska forskning främst ägnat sig åt den svenska sexualmoralens och sexualpolitikens historia, men även forskat och skrivit om Fogelstadgruppen och eldsjälen Elisabeth Tamm.