Våld och övergrepp

Det här kommer att sluta illa, hon vet det nu. Jag ska skriva ner allt i en dagbok, tänker hon. Alla ska veta vem som dödade mig. När nittonåriga Klara träffar lågmält charmiga David verkar han vara allt hon drömt om, och de blir snabbt ett par. Men det är något som inte stämmer med David. Hans kontrollerande beteende eskalerar långsamt, och efter två år är Klara fast i en spiral av våld och förnedring, isolerad i deras hem på en skärgårdsö. Till slut bestämmer hon sig: hon ska lämna honom. Här hade berättelsen kunnat sluta. Men i själva verket har Klaras process för att frigöra sig bara börjat. För medan hon vänder uppochner på hela sitt liv för att undkomma sin förövare sviker både polis och rättsväsende – gång på gång. I Alla ska veta vem som dödade mig ger journalisterna Johannes Jakobsson och Evalisa Wallin en inifrånskildring av en farlig relation direkt från verkligheten.*Evalisa Wallin är journalist sedan drygt tjugo år och har arbetat med krimbevakning på både tidningar, radio, podd och tv.Johannes Jakobsson är journalist och kommunikationskonsult. Han har bland annat arbetat med tv-program som Nyhetsmorgon, Veckans brott och Efterlyst.

Honey växer upp i en Göteborgs förort, på ytan en tjej som alla andra. Glad och framåt i skolan, hänger med kompisar och är med och arrangerar klassfesten. Men själv får hon inte gå dit. Innanför hemmets väggar är livet en mardröm. Hennes nya styvfar kontrollerar henne och syskonen fullständigt. Hotet om våld hänger ständigt över dem. Honey måste bära slöja, får inte prata med killar och som äldsta dotter tvingas hon ansvara för sina småsyskons skötsel. I skolan pratar hon bort sina blåmärken gång på gång. Hon måste skydda familjen, och sig själv. När våldet eskalerar ser Honey till sist ingen annan utväg än att fly.

Räddningen blir en driftig kurator och en varm fosterfamilj som stöttar henne genom den svåra processen av polisanmälningar och rättegångar. Vägen mot ett liv i frihet kantas dock av vakande ögon och smygande hot. Honeys berättelse är ett unikt och modigt vittnesmål. Parallellt med hennes historia följer vi en handfull ungdomar som tvingas gömma sig för dem som ska vara deras trygghet: den egna familjen. Vad gör egentligen svenska samhället för att navigera i denna värld av tystnad?  

Marja Grill, grävande reporter på SVT, har ägnat ett halvt decennium åt att granska det dolda hedersförtrycket i Sverige och hur det hanteras av myndigheterna. Hedersflickorna är Marja Grills andra bok, hennes debut Varför dog John Walter? belönades med Guldspaden.

"Betyg: 4/5. Boken är ett gripande reportage och kan vara ett viktigt bidrag i kommande samhällsdebatter gällande hedersrelaterat våld och förtryck." BTJ

Våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor är ett komplext och utbrett samhällsproblem.Den här boken belyser såväl våldsutsatta kvinnors som professionellas berättelser. Och framför allt ger den yrkesverksamma verktyg för att de på bästa sätt ska kunna stötta alla som drabbas. Boken presenterar bland annat teoretisk kunskap om våld i nära relationer, såsom våldets olika former samt normaliserings- och uppbrottsprocessen.

Vidare behandlas hur våldsutsatthet i nära relationer kan upptäckas, utredas och hanteras i praktiken, liksom socialtjänstens ansvar enligt gällande lagstiftning. Boken belyser även barns upplevelser av att leva med våldsamma eller våldsutsatta föräldrar, rättsväsendets ansvar och rättsprocessens olika delar samt professionellas utsatthet – hur man kan drabbas av sitt arbete och hur arbetets negativa påverkan kan förebyggas och minskas.

Denna andra upplaga har utöver anpassningar till aktuell lagstiftning också nya kapitel om:

Boken kan användas på socionomprogrammet och i polisutbildningen. Den riktar sig också till yrkesverksamma som möter våldsutsatta kvinnor och barn inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis, liksom till ideella organisationer såsom brottsoffer- och kvinnojourer.

Sagt om boken”I den här andra upplagan har uppdateringar gjorts eftersom det skett en kunskapsutveckling i frågor om våld i nära relationer, liksom revidering av lagstiftningen. Boken är ytterst överskådlig och innehåller också figurer, exempel och reflektionsfrågor. Antologin är även ett viktigt bidrag isamhällsdebatten gällande våld i nära relationer.”Helhetsbetyg: 5.Publiceras i BTJ-häftet nr 10, 2026. Lektör Maria Fridstjerna

Om författarnaBokens huvudredaktörer, Eveliina Sinisalo och Linn Moser Hällen, är socionomer med mångårig erfarenhet av att arbeta med och föreläsa om våld i nära relationer. De föreläser också om hur den enskilda socialarbetaren påverkas av att möta människor i utsatta livssituationer.

Övriga medförfattare är Mari Brännvall, Veronica Burcar Alm, Hanna Cinthio, Veronica Ekström, Maria Eriksson, Maria Grönte, Anna L. Jonhed (f.d. Forssell), Kristina Loveby, Tina Mattsson, Lars Plantin, Anna Rypi och Sara Skoog Waller.

Rättegången som skakade världen. En modig kvinnas krav att skammen ska bäras av förövaren. Gisèle Pelicot berättar sin historia för första gången.

2024 valde Gisèle Pelicot bort sin rätt till anonymitet i rättegången mot sin exmake och de femtio män som stod åtalade för sexuella övergrepp mot henne. Gisèle Pelicots krav att skammen måste byta sida i fall av sexuellt våld har genererat en extraordinär respons och hennes historia har berört miljontals människor över hela världen.

Möter vi verkligen personer som utsätts för våld i nära relationer överallt i vården? Kan våra egna förutfattade meningar utgöra ett hinder i mötet med dem? Hur kan vi fråga om våld?

Vårdmöten vid våld i nära relationer bidrar till att svara på dessa frågor. Boken synliggör de som söker vård och är, eller har varit, utsatta för våld i nära relationer. Läsaren medvetandegörs om egna förutfattade meningar om våld i nära relationer, vem som kan vara utsatt och tecken på våldets konsekvenser.

Boken belyser mäns våld mot kvinnor, från ungdom till ålderdom, samt utsatthet i särskilt sårbara grupper. Den belyser också våld i samkönade parrelationer och därutöver finns kapitel om bland annat barn som upplever våld i hemmet, personer med funktionsnedsättning och om mäns våldsutsatthet.

Boken är skriven utifrån klinisk erfarenhet och aktuell forskning. Den utgår från ett fenomenologiskt perspektiv som innebär att människan ses som en helhet där kropp, själ och existens inte kan separeras från varandra. Författaren diskuterar även hur frågan om våld kan ställas och hur svaret kan tas emot. Läsaren får också ta del av levda erfarenheter, såsom de beskrivits i forskningsstudier.

Boken vänder sig till studenter inom olika program inom hälso- och sjukvård samt till yrkesverksamma inom samma sektor.

Om författarenEva Sundborg, leg. sjuksköterska, med.dr, adjunkt på Karolinska institutet, avdelningen för omvårdnad och inriktningsansvarig för distriktssköterskeprogrammet. Hennes forskning handlar om distriktssköterskors och sjuksköterskors beredskap att möta våldsutsatta kvinnor.

"”I samma flod” är lika ruskig som klargörande läsning. Sofi Oksanen lyssnar – och tittar aldrig bort. Hon är utan tvekan en av vår tids viktigaste röster." Jan Eklund, Dagens Nyheter

"I en tid där Ukrainas kamp hamnat i medieskugga och det internationella stödet vacklar är den omistlig." Amanda Svensson, Sydsvenskan

"Ni märker att jag inte kan sluta citera – det är för att allt i denna bok måste läsas." Agnes Lidbeck, GP

I april 2023 medverkade Sofi Oksanen på Svenska Akademiens konferens ”Tanke och sanning under press” med ett uppmärksammat anförande om kriget i Ukraina. I essän I samma flod utvecklar hon resonemanget i bokform. Under Putin har försvagandet av kvinnors rättigheter varit en målmedveten strategi. Verktygen är desinformation och propaganda, sexuellt våld i krig och en auktoritär lagstiftning. Sofi Oksanen tecknar en ögonöppnande bild av hur misogynin blivit ett alltmer effektivt vapen i diktatorernas och imperialisternas tjänst.

När han försvinner in på sitt arbetsrum igen packar jag fort. Fyller ett par tygkassar, bär ut dem i trappuppgången så tyst jag kan, kastar ut skorna och kappan också. Vet jag att det efter detta inte finns någon återvändo?

“Gå vid första slaget”, säger vi, men om det första slaget aldrig kommer, hur vet man då när man ska gå?

I den här boken möter journalisten och författaren Anna Lindman människor som lämnat en psykiskt våldsam relation. Med utgångspunkt i egna och andras erfarenheter undersöker hon det våld som inte syns, som inte ger blåmärken men som lämnar djupa sår.

Frågan är inte när någon kommer dö – utan vem. Mohamed styr sin familj med järnhand och de tre systrarna Susan, Jilwan och Eva håller konstant andan av rädsla att pappan ska ta ett snedsteg. Slå för hårt. Råka döda deras bror. Men det blir inget barn som dör. Mamman får en dag nog och tillsammans med familjens äldsta bror tar de livet av pappan. Mordet blir rikskänt och startskottet på friheten för familjen – trodde dom. Men ur askan kliver Jilwan in i en ny relation, och gifter sig med en av Sveriges högst uppsatta kriminella män. Och drar med hela familjen in i elden.

I boken Tre sätt att dö får vi en unik inblick i en familj som sett allt. Från mord till gängkriminalitet, som levt under massiva hot och levt skyddade under flera år. Tre sätt att dö ger perspektiv på hur hederskontexter kan ta sig i olika uttryck – och hur man tar makten över sitt liv mot alla odds.

Systrarna KASIM (1979, 1981, 1984) lever idag i ifrihet på olika platser i Sverige. Tre sätt att dö är deras första bok.

LEONE MILTON är författare och journalist. Hon har skrivit flera böcker, bland annat Han ägde mig som publicerades på Lind & Co 2024.

Skulle du kunna svika din bästa vän? Eller utsätta människor i din närhet för ofattbart grymma handlingar? Du svarar säkert nej på frågan, men hinnan mellan omsorg och grymhet är tunn. Mycket pekar på att flertalet av oss under vissa förhållanden låter medkänslan undertryckas och tar till våld eller blundar för övergrepp i vår närhet.

I denna tankeväckande bok diskuterar psykoanalytikern Ludvig Igra villkoren för mänsklig omsorg och grymhet. Han menar att de har sitt ursprung i samma källor inom människan. Så här skrev några recensenter om boken när den kom ut första gången 2001:

"Ludvig Igra anlägger en psykoanalytisk aspekt på problemen – utan att hemfalla till svårforcerad fackjargong. Han skriver klart och uttrycksfullt och med personliga referenser som gör framställningen konkret och lätt att identifiera sig med. Få ämnen kan vara viktigare att analysera och diskutera än de som Ludvig Igra tar upp i sin bok. Man önskar att den får många läsare."Bengt Emil Johnson i Dala-Demokraten.

"Det är sammantaget en viktig bok. Här finns kunskap som i förlängningen skulle kunna bidra till att förebygga totalitära och fascistiska tendenser – inte i form av motattacker, utan genom att bättre förstå själva förutsättningarna för sådana tendenser."Ulf Gustavsson i Uppsala Nya Tidning.

Barn som upplever våld i sin familj är en utsatt grupp. Under senare år har hjälpinsatser för denna grupp vuxit fram, men fortfarande behövs mer kunskap bland professionella som arbetar med barn. Barn ska kunna känna sig delaktiga i alla beslut som rör dem, samtidigt som vuxna ansvarar för att barn inte far illa. Hur ska utsatthet upptäckas, utredas och dokumenteras på ett sätt som förenar delaktighets- och omsorgsperspektiven? Kan någon skyddas och vara delaktig på en och samma gång? Utifrån dessa frågor visar författarna hur ny forskning kan utveckla arbetet med barn som upplever våld hemma. Bokens första del diskuterar förutsättningarna för att nå och förstå barns berättelser om och perspektiv på våld i hemmet inklusive synen på våldsutsatta barn i olika sammanhang. Den andra delen behandlar vad barn säger om våldet, hur de hanterar det och omgivningens bemötande.  Denna nya upplaga är reviderad och uppdaterad i enlighet med den senaste forskningen på området. Boken innehåller fem nyskrivna kapitel som berör angelägna frågor för alla som arbetar med barn i utsatthet och som speglar de nya behov som har uppstått sedan förra upplagan. Ett behandlar utvecklingen och aktuella frågor i lagstiftning och praktik; ett tar upp barns strategier och ett det sociala nätverkets roll i situationer med våld. De övriga två diskuterar vad barn tycker om delaktighet i utredningsprocesser och vad de säger om stödinsatser. Maria Eriksson, professor i socialt arbete, Marie Cederschiöld högskola, Elisabet Näsman, seniorprofessor i sociologi, Uppsala universitet och Åsa Källström, professor i socialt arbete, Örebro universitet.

Våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor är ett komplext och utbrett samhällsproblem. Den här boken belyser såväl professionellas som drabbade våldsutsatta kvinnors berättelser. Och framför allt ger den verksamma inom socialtjänst, hälso- och sjukvård kunskap och verktyg för att de på bästa sätt ska kunna skydda och stötta alla som drabbas.

Här berättar bland annat Kristina, en av många kvinnor som blivit utsatt för våld av en partner, om sina våndor kring att våga anmäla, om fortsatta hot och trakasserier (”tar våldet aldrig slut?”), om placering på kvinnojour och om vad som händer med barnen.

Några exempel ur innehållet:

Boken kan användas på socionomprogrammet, inom polisutbildningen och av alla som arbetar med våldsutsatta kvinnor och barn inom socialtjänsten, sjukvården, polisen, brottsoffer- och kvinnojourer.

Sagt om boken”Jag är så glad att den hör boken äntligen finns. Kunskap om våld mot kvinnor och övergrepp som sker i nära relationer behövs på samhällets alla nivåer. Extra viktigt är såklart att kunskapen finns hos alla stjärnor som dagligen möter utsatta i sitt arbete." Ida Östensson, ordförande Make Equal, medgrundare Fatta.

"Boken är föredömligt innehållsrik, forskningsmässigt välunderbyggd, lättillgängligt välskriven och pedagogiskt genomtänkt ... en högst användbar tanke- och handlingsöppnande handbok för i första hand alla som i sin yrkesutövning eller utbildning har arbetet med och biståendet av våldsutsatta kvinnor." Helhetsbetyg 5 av 5. Bosse Forsén, BTJ-häftet nr 21, 2018.

Om författarnaBokens huvudredaktörer, Eveliina Sinisalo och Linn Moser Hällen, är socionomer med mångårig erfarenhet av att arbeta med våld i nära relationer. Eveliina har magisterexamen i socialt arbete och verksamhetsutveckling från Malmö universitet. Linn har examen från Socialhögskolan vid Lunds universitet. Bägge är föreläsare och grundare av Arvin Utbildning.

Övriga medförfattare är Linnea Bruno, Mari Brännvall, Veronica Ekström, Maria Eriksson, Anna L. Jonhed (f.d. Forssell), Lars-Åke Kastling, Kristina Loveby, Tina Mattsson och Karin Örmon.

Boken handlar om författarens egna erfarenheter av att mobbas på arbetsplatsen. Han beskriver här varför förekomsten av mobbning på jobbet varit i stort sett oförändrad sedan 1990-talet, trots att medvetenhet och bred kunskap om problemet funnits sedan dess.  Boken ger samtidigt en teoretisk förklaring till det mönster och den logik som gör att visselblåsare som larmar om problem på arbetsplatserna utstöts ur gemenskapen och till slut förlorar sina jobb. Man beräknar att ca 200 000 personer årligen drabbas och att 100 300 människors död per år förorsakas av mobbning. Detta kan jämföras med att arbetsplatsolyckor mellan åren 2012 och 2021 lett till mellan 24 och 40 förlorade liv per år.

Men varför mäts inte dödsfall orsakade av den psykosociala arbetsmiljön, frågar sig den insiktsfulle och hårt drabbade författaren. Många liv skulle kunna räddas. 

Om författaren 

Gunnar Johansson är professor i folkhälsovetenskap och har även arbetat på Statens folkhälsoinstitut. Han har egen erfarenhet av att ha varit visselblåsare och blivit utsatt för mobbning på arbetsplatsen. 

This book provides a thorough account of victimisation across the social spectrum of class, race, age and gender. The second edition has been fully revised and expanded, with two parts now spanning the key perspectives and issues in victimology.

Covering theoretical, social and political contexts, the book:

Victims, Crime and Society is the essential text for your studies in victimology across criminology, criminal justice, community safety, youth justice and related areas.

I årtionden hade han omgetts av rykten om övergrepp – den välkände kulturprofilen vars prestigefulla klubb drog till sig medlemmar ur Svenska Akademien, och där konstnärskap både föddes och dog. Den 22 november 2017 publicerades journalisten Matilda Gustavssons reportage om kulturprofilen i Dagens Nyheter, där arton kvinnor vittnade om våldtäkter, hot och trakasserier. Det inledde en händelsekedja som skulle få en av världens mest anrika kulturinstitutioner att krackelera inför öppen ridå.

I "Klubben" fördjupar Matilda Gustavsson sin undersökning av makten i kulturvärlden och hur långt man kan gå i konstens namn. Hon skriver om tiden kring publiceringen, efterspelet där kulturprofilen döms för våldtäkt och om motsättningarna inom Akademien.

The sexual assault that stunned the world. A courageous woman’s rallying call for ‘shame to change sides’. For the very first time, Gisèle Pelicot tells her story. In 2024, Gisèle Pelicot inspired and moved millions of people with her astonishing courage and dignity as she chose to waive her right to anonymity in her legal fight against her husband and the 50 men accused of her sexual assault. Gisèle Pelicot’s call for shame to change sides in cases of sexual abuse, and the power of the messages she has sent out to the world, have generated an extraordinary public response and moved both women and men all over the world.

Trygghet och studiero har som syfte att ge lärare och skolledare ett handfast stöd i arbetet med att förebygga och ingripa mot kränkningar i skolmiljön. Skolans rättsliga ansvar - liksom lärares rätt att agera vid ordningsstörningar - klargörs i boken utifrån de principer som lagstiftaren har fastslagit. De juridiska resonemangen illustreras med talrika exempel från skolans vardag och med tydliga kommentarer och förklaringar. I framställningen har inarbetats betydelsen av de signaler från lagstiftaren att det är läraren som bestämmer i klassrummet. Även samhällsproblemet med elever som begår brott mot andra elever belyses. Särskild uppmärksamhet ägnas framgångsfaktorer på vägen mot trygghet och studiero.

Den här boken är ett rop på hjälp å de våldsutsatta barnens vägnar. Genom tjugotvå autentiska fall speglas en mörk verklighet, där läsaren får en unik inblick i våldet som pågår i många hem. Samtidigt visar boken hur man kan se och förstå när barn signalerar att de far illa och vad de behöver. Av samhället. Av yrkesverksamma. Av vuxna medmänniskor. Av dig. Ett rop på hjälp förtjänar ett omhändertagande svar. Våldsutsatta barn måste tas på allvar.

Det här är det bästa och mest meningsfulla jag har läst på länge. Det är vidrigt och det känns i magen genom hur Jonas beskriver det mörker som de våldsutsatta barnen lever i. Den här boken borde läsas av varje vuxen medmänniska, särskilt inom rättsväsendet, Sveriges domstolar, socialtjänsten, familjerätten och alla andra verksamheter där vuxna möter och påverkar barns liv.

/Rebecca Lagh VD ADVOKATBYRÅ REBECCA LAGH AB, SAMT BROTTSOFFER- OCH BARNRÄTTSADVOKAT

Jonas bok ger röst åt en verklighet som så ofta tystas kanske för att den är för smärtsam för att ens föreställa sig. Jag hoppas att det finns en vuxenvärld som ska orka läsa och ta till sig ett av bokens starkaste budskap det behöver inte vara så här.

/Sara Skoog Waller FIL.DR I PSYKOLOGI, SAMT FORSKARE I KÖNSRELATERAT VÅLD

Det var med en stor klump i magen jag läste boken. Jonas visar att våld mot barn är ett samhällsproblem som kräver handling. Jag hoppas att du som läser detta och som möter barn förstår att just du kan göra skillnad.

/Sanam Gharaee MAMMA TILL ÄNGLABARNEN TINTIN OCH CELIN, BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRIKER, SAMT TRAUMATERAPEUT FÖR BARN

BTJ ger recensionen mycket bra

"[...] Boken är mycket viktig i samhällsdebatten såväl som stöd för anhöriga, yrkesverksamma som möter våldsutsatta barn och civilsamhället. [...] Jonas Larsson Svenborn ger de våldsatta barnen en röst med en önskan om förändring och en bättre framtid."

Lektör Maria Fridstjerna, BTJ-häfte 11, 2025.

”Kvinnor och flickor har i alla tider stämplats för sin sexualitet. Ibland har det inte ens med faktiska sexuella handlingar att göra, en flicka som tar plats kan snabbt stämplas som hora eller slampa. Inget är effektivare för att oskadliggöra en kvinna.”

Flickan och skammen är ett kritiskt reportage om ryktesspridning, sexualitet och skam, skriven i samma anda som de banbrytande böckerna Flickan och skulden och En riktig våldtäktsman.

Boken diskuterar aktuella frågor om hedersrelaterat våld och förtryck utifrån aktuell kunskap, ny lagstiftning och utmaningar i praktiskt socialt arbete.

Boken behandlar hedersrelaterat våld och förtryck ur olika perspektiv. Bland annat diskuteras förklaringar till våldet, lagstiftningen på området samt koppling till religion utifrån ett professionsperspektiv i socialt arbete. Boken ger ett brett kunskapsstöd för arbetet med att förstå och hantera förtryck och våld i hederns namn.

Denna bok är den första i sitt slag som går bortom de ideologiska spänningar som präglat frågan om hedersrelaterat våld och förtryck, och presenterar i stället en bred och nyanserad kunskap riktad till dem med uppdrag att utreda och hantera våldet i sin yrkespraktik. Under 2020-talet har lagstiftningen skärpts, med bland annat nya brottskategoriseringar som hedersmotiv och särskilt hedersbrott. Vad innebär detta för praktiker inom socialt arbete?

Antologin erbjuder ny kunskap som är baserad på den senaste forskningen inom området, en kunskap som länge varit efterfrågad från fältet. Boken erbjuder en grundlig genomgång av bakgrunden och förklaringar till förtrycket och våldet, den socioekonomiska segregationens och religionens betydelse för hedersproblematiken. Vidare lyfts socialtjänstens och skolans uppdrag att identifiera och utreda våldet och förtrycket. Boken behandlar också implikationer av den nya lagstiftningen gällande hedersbrott samt metoder för hur professionella kan identifiera och arbeta förebyggande med hedersrelaterat våld och förtryck.

Boken:

Den här boken riktar sig till dem som i sin nuvarande eller kommande profession möter människor som är utsatta för våld eller förtryck inom ramen för en hederskontext. Boken fokuserar på socialt arbete men är också relevant för personal inom hälso- och sjukvård samt skola.

Sagt om boken”Denna bok är ett efterlängtat bidrag till både studenter och professionella som arbetar med frågor om hedersrelaterat våld och förtryck. Det är varken en debattbok eller en manual för arbetet, utan snarare ett fördjupat kunskapsunderlag som problematiserar och nyanserar en komplex fråga i socialt arbete.” (Pernilla Ouis)

Om författarnaPernilla Ouis och Sara Högdin är huvudredaktörer för boken. Pernilla Ouis är professor i socialt arbete vid Högskolan i Halmstad och biträdande professor vid Malmö universitet. Sara Högdin är socionom och docent i socialt arbete vid Högskolan i Halmstad. Bokens övriga författare är Janike Andersson, Aje Carlbom, Hanna Cinthio, Sara Helmersson, Helén Olsson, Johan Rosquist, Lotti Ryberg-Welander och Annika Staaf.