Våld och övergrepp

Honey växer upp i en Göteborgs förort, på ytan en tjej som alla andra. Glad och framåt i skolan, hänger med kompisar och är med och arrangerar klassfesten. Men själv får hon inte gå dit. Innanför hemmets väggar är livet en mardröm. Hennes nya styvfar kontrollerar henne och syskonen fullständigt. Hotet om våld hänger ständigt över dem. Honey måste bära slöja, får inte prata med killar och som äldsta dotter tvingas hon ansvara för sina småsyskons skötsel. I skolan pratar hon bort sina blåmärken gång på gång. Hon måste skydda familjen, och sig själv. När våldet eskalerar ser Honey till sist ingen annan utväg än att fly.

Räddningen blir en driftig kurator och en varm fosterfamilj som stöttar henne genom den svåra processen av polisanmälningar och rättegångar. Vägen mot ett liv i frihet kantas dock av vakande ögon och smygande hot. Honeys berättelse är ett unikt och modigt vittnesmål. Parallellt med hennes historia följer vi en handfull ungdomar som tvingas gömma sig för dem som ska vara deras trygghet: den egna familjen. Vad gör egentligen svenska samhället för att navigera i denna värld av tystnad?  

Marja Grill, grävande reporter på SVT, har ägnat ett halvt decennium åt att granska det dolda hedersförtrycket i Sverige och hur det hanteras av myndigheterna. Hedersflickorna är Marja Grills andra bok, hennes debut Varför dog John Walter? belönades med Guldspaden.

"Betyg: 4/5. Boken är ett gripande reportage och kan vara ett viktigt bidrag i kommande samhällsdebatter gällande hedersrelaterat våld och förtryck." BTJ

Rättegången som skakade världen. En modig kvinnas krav att skammen ska bäras av förövaren. Gisèle Pelicot berättar sin historia för första gången.

2024 valde Gisèle Pelicot bort sin rätt till anonymitet i rättegången mot sin exmake och de femtio män som stod åtalade för sexuella övergrepp mot henne. Gisèle Pelicots krav att skammen måste byta sida i fall av sexuellt våld har genererat en extraordinär respons och hennes historia har berört miljontals människor över hela världen.

"”I samma flod” är lika ruskig som klargörande läsning. Sofi Oksanen lyssnar – och tittar aldrig bort. Hon är utan tvekan en av vår tids viktigaste röster." Jan Eklund, Dagens Nyheter

"I en tid där Ukrainas kamp hamnat i medieskugga och det internationella stödet vacklar är den omistlig." Amanda Svensson, Sydsvenskan

"Ni märker att jag inte kan sluta citera – det är för att allt i denna bok måste läsas." Agnes Lidbeck, GP

I april 2023 medverkade Sofi Oksanen på Svenska Akademiens konferens ”Tanke och sanning under press” med ett uppmärksammat anförande om kriget i Ukraina. I essän I samma flod utvecklar hon resonemanget i bokform. Under Putin har försvagandet av kvinnors rättigheter varit en målmedveten strategi. Verktygen är desinformation och propaganda, sexuellt våld i krig och en auktoritär lagstiftning. Sofi Oksanen tecknar en ögonöppnande bild av hur misogynin blivit ett alltmer effektivt vapen i diktatorernas och imperialisternas tjänst.

Det här kommer att sluta illa, hon vet det nu. Jag ska skriva ner allt i en dagbok, tänker hon. Alla ska veta vem som dödade mig. När nittonåriga Klara träffar lågmält charmiga David verkar han vara allt hon drömt om, och de blir snabbt ett par. Men det är något som inte stämmer med David. Hans kontrollerande beteende eskalerar långsamt, och efter två år är Klara fast i en spiral av våld och förnedring, isolerad i deras hem på en skärgårdsö. Till slut bestämmer hon sig: hon ska lämna honom. Här hade berättelsen kunnat sluta. Men i själva verket har Klaras process för att frigöra sig bara börjat. För medan hon vänder uppochner på hela sitt liv för att undkomma sin förövare sviker både polis och rättsväsende – gång på gång. I Alla ska veta vem som dödade mig ger journalisterna Johannes Jakobsson och Evalisa Wallin en inifrånskildring av en farlig relation direkt från verkligheten.*Evalisa Wallin är journalist sedan drygt tjugo år och har arbetat med krimbevakning på både tidningar, radio, podd och tv.Johannes Jakobsson är journalist och kommunikationskonsult. Han har bland annat arbetat med tv-program som Nyhetsmorgon, Veckans brott och Efterlyst.

»Ett vrål i bokform.« - AftonbladetNär han försvinner in på sitt arbetsrum igen packar jag fort. Fyller ett par tygkassar, bär ut dem i trappuppgången så tyst jag kan, kastar ut skorna och kappan också. Vet jag att det efter detta inte finns någon återvändo? “Gå vid första slaget”, säger vi, men om det första slaget aldrig kommer, hur vet man då när man ska gå? I den här boken möter journalisten och författaren Anna Lindman människor som lämnat en psykiskt våldsam relation. Med utgångspunkt i egna och andras erfarenheter undersöker hon det våld som inte syns, som inte ger blåmärken men som lämnar djupa sår.

"”I samma flod” är lika ruskig som klargörande läsning. Sofi Oksanen lyssnar – och tittar aldrig bort. Hon är utan tvekan en av vår tids viktigaste röster." Jan Eklund, Dagens Nyheter

"I en tid där Ukrainas kamp hamnat i medieskugga och det internationella stödet vacklar är den omistlig." Amanda Svensson, Sydsvenskan

"Ni märker att jag inte kan sluta citera – det är för att allt i denna bok måste läsas." Agnes Lidbeck, GP

I april 2023 medverkade Sofi Oksanen på Svenska Akademiens konferens ”Tanke och sanning under press” med ett uppmärksammat anförande om kriget i Ukraina. I essän I samma flod utvecklar hon resonemanget i bokform. Under Putin har försvagandet av kvinnors rättigheter varit en målmedveten strategi. Verktygen är desinformation och propaganda, sexuellt våld i krig och en auktoritär lagstiftning. Sofi Oksanen tecknar en ögonöppnande bild av hur misogynin blivit ett alltmer effektivt vapen i diktatorernas och imperialisternas tjänst.

Våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor är ett komplext och utbrett samhällsproblem.Den här boken belyser såväl våldsutsatta kvinnors som professionellas berättelser. Och framför allt ger den yrkesverksamma verktyg för att de på bästa sätt ska kunna stötta alla som drabbas. Boken presenterar bland annat teoretisk kunskap om våld i nära relationer, såsom våldets olika former samt normaliserings- och uppbrottsprocessen.

Vidare behandlas hur våldsutsatthet i nära relationer kan upptäckas, utredas och hanteras i praktiken, liksom socialtjänstens ansvar enligt gällande lagstiftning. Boken belyser även barns upplevelser av att leva med våldsamma eller våldsutsatta föräldrar, rättsväsendets ansvar och rättsprocessens olika delar samt professionellas utsatthet – hur man kan drabbas av sitt arbete och hur arbetets negativa påverkan kan förebyggas och minskas.

Denna andra upplaga har utöver anpassningar till aktuell lagstiftning också nya kapitel om:

Boken kan användas på socionomprogrammet och i polisutbildningen. Den riktar sig också till yrkesverksamma som möter våldsutsatta kvinnor och barn inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis, liksom till ideella organisationer såsom brottsoffer- och kvinnojourer.

Sagt om boken”I den här andra upplagan har uppdateringar gjorts eftersom det skett en kunskapsutveckling i frågor om våld i nära relationer, liksom revidering av lagstiftningen. Boken är ytterst överskådlig och innehåller också figurer, exempel och reflektionsfrågor. Antologin är även ett viktigt bidrag isamhällsdebatten gällande våld i nära relationer.”Helhetsbetyg: 5.Publiceras i BTJ-häftet nr 10, 2026. Lektör Maria Fridstjerna

Om författarnaBokens huvudredaktörer, Eveliina Sinisalo och Linn Moser Hällen, är socionomer med mångårig erfarenhet av att arbeta med och föreläsa om våld i nära relationer. De föreläser också om hur den enskilda socialarbetaren påverkas av att möta människor i utsatta livssituationer.

Övriga medförfattare är Mari Brännvall, Veronica Burcar Alm, Hanna Cinthio, Veronica Ekström, Maria Eriksson, Maria Grönte, Anna L. Jonhed (f.d. Forssell), Kristina Loveby, Tina Mattsson, Lars Plantin, Anna Rypi och Sara Skoog Waller.

När han försvinner in på sitt arbetsrum igen packar jag fort. Fyller ett par tygkassar, bär ut dem i trappuppgången så tyst jag kan, kastar ut skorna och kappan också. Vet jag att det efter detta inte finns någon återvändo?

“Gå vid första slaget”, säger vi, men om det första slaget aldrig kommer, hur vet man då när man ska gå?

I den här boken möter journalisten och författaren Anna Lindman människor som lämnat en psykiskt våldsam relation. Med utgångspunkt i egna och andras erfarenheter undersöker hon det våld som inte syns, som inte ger blåmärken men som lämnar djupa sår.

”Kvinnor och flickor har i alla tider stämplats för sin sexualitet. Ibland har det inte ens med faktiska sexuella handlingar att göra, en flicka som tar plats kan snabbt stämplas som hora eller slampa. Inget är effektivare för att oskadliggöra en kvinna.”

Flickan och skammen är ett kritiskt reportage om ryktesspridning, sexualitet och skam, skriven i samma anda som de banbrytande böckerna Flickan och skulden och En riktig våldtäktsman.

Frågan är inte när någon kommer dö – utan vem. Mohamed styr sin familj med järnhand och de tre systrarna Susan, Jilwan och Eva håller konstant andan av rädsla att pappan ska ta ett snedsteg. Slå för hårt. Råka döda deras bror. Men det blir inget barn som dör. Mamman får en dag nog och tillsammans med familjens äldsta bror tar de livet av pappan. Mordet blir rikskänt och startskottet på friheten för familjen – trodde dom. Men ur askan kliver Jilwan in i en ny relation, och gifter sig med en av Sveriges högst uppsatta kriminella män. Och drar med hela familjen in i elden.

I boken Tre sätt att dö får vi en unik inblick i en familj som sett allt. Från mord till gängkriminalitet, som levt under massiva hot och levt skyddade under flera år. Tre sätt att dö ger perspektiv på hur hederskontexter kan ta sig i olika uttryck – och hur man tar makten över sitt liv mot alla odds.

Systrarna KASIM (1979, 1981, 1984) lever idag i ifrihet på olika platser i Sverige. Tre sätt att dö är deras första bok.

LEONE MILTON är författare och journalist. Hon har skrivit flera böcker, bland annat Han ägde mig som publicerades på Lind & Co 2024.

Den här boken är ett rop på hjälp å de våldsutsatta barnens vägnar. Genom tjugotvå autentiska fall speglas en mörk verklighet, där läsaren får en unik inblick i våldet som pågår i många hem. Samtidigt visar boken hur man kan se och förstå när barn signalerar att de far illa och vad de behöver. Av samhället. Av yrkesverksamma. Av vuxna medmänniskor. Av dig. Ett rop på hjälp förtjänar ett omhändertagande svar. Våldsutsatta barn måste tas på allvar.

Det här är det bästa och mest meningsfulla jag har läst på länge. Det är vidrigt och det känns i magen genom hur Jonas beskriver det mörker som de våldsutsatta barnen lever i. Den här boken borde läsas av varje vuxen medmänniska, särskilt inom rättsväsendet, Sveriges domstolar, socialtjänsten, familjerätten och alla andra verksamheter där vuxna möter och påverkar barns liv.

/Rebecca Lagh VD ADVOKATBYRÅ REBECCA LAGH AB, SAMT BROTTSOFFER- OCH BARNRÄTTSADVOKAT

Jonas bok ger röst åt en verklighet som så ofta tystas kanske för att den är för smärtsam för att ens föreställa sig. Jag hoppas att det finns en vuxenvärld som ska orka läsa och ta till sig ett av bokens starkaste budskap det behöver inte vara så här.

/Sara Skoog Waller FIL.DR I PSYKOLOGI, SAMT FORSKARE I KÖNSRELATERAT VÅLD

Det var med en stor klump i magen jag läste boken. Jonas visar att våld mot barn är ett samhällsproblem som kräver handling. Jag hoppas att du som läser detta och som möter barn förstår att just du kan göra skillnad.

/Sanam Gharaee MAMMA TILL ÄNGLABARNEN TINTIN OCH CELIN, BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRIKER, SAMT TRAUMATERAPEUT FÖR BARN

BTJ ger recensionen mycket bra

"[...] Boken är mycket viktig i samhällsdebatten såväl som stöd för anhöriga, yrkesverksamma som möter våldsutsatta barn och civilsamhället. [...] Jonas Larsson Svenborn ger de våldsatta barnen en röst med en önskan om förändring och en bättre framtid."

Lektör Maria Fridstjerna, BTJ-häfte 11, 2025.

I årtionden hade han omgetts av rykten om övergrepp – den välkände kulturprofilen vars prestigefulla klubb drog till sig medlemmar ur Svenska Akademien, och där konstnärskap både föddes och dog. Den 22 november 2017 publicerades journalisten Matilda Gustavssons reportage om kulturprofilen i Dagens Nyheter, där arton kvinnor vittnade om våldtäkter, hot och trakasserier. Det inledde en händelsekedja som skulle få en av världens mest anrika kulturinstitutioner att krackelera inför öppen ridå.

I "Klubben" fördjupar Matilda Gustavsson sin undersökning av makten i kulturvärlden och hur långt man kan gå i konstens namn. Hon skriver om tiden kring publiceringen, efterspelet där kulturprofilen döms för våldtäkt och om motsättningarna inom Akademien.

/LÄTTLÄST/

Trots att det är olagligt att utöva hedersförtryck i Sverige finns det idag hundratusentals flickor och kvinnor som inte får träffa vem de vill, se ut som de vill eller göra vad de vill. Framför allt är de inte fria att älska vem de vill. Hedersförtrycket tar sig uttryck i kontroll, begränsad rörelsefrihet, hot om våld och våld. Även killar kan drabbas av förtrycket och bli tvungna att agera mot sin vilja.

Ett viktigt steg mot förändring är kunskap. I boken Heder förklarar Elaf Ali vad hedersförtryck är, hur det har uppstått och hur man kan få hjälp. Insprängt genom boken finns citat av personer som berättar om sina erfarenheter av hedersförtryck.

Boken erbjuder stöd till den som är drabbad genom att sätta ord på hur det är att leva med hedersnormer och peka på vägar ut ur förtrycket. Den vänder sig också till den som vill förstå ämnet och hjälpa någon som är utsatt och till den som upprätthåller och värnar hedersförtryck.  

Elaf Ali hoppas att med boken Heder kunna visa att ett liv utan hedersförtryck är möjligt. Sina egna erfarenheter av att leva med det har hon berättat om i boken Vem har sagt något om kärlek?. Hon föreläser också i ämnet och är aktuell med UR-dokumentären Inte mer heder. Som utbildad journalist arbetar hon till vardags med att skriva, föreläsa och producera innehåll både framför och bakom kameran. 

Lättlästnivå: 4(1 är lättast och 6 svårast)

Möter vi verkligen personer som utsätts för våld i nära relationer överallt i vården? Kan våra egna förutfattade meningar utgöra ett hinder i mötet med dem? Hur kan vi fråga om våld?

Vårdmöten vid våld i nära relationer bidrar till att svara på dessa frågor. Boken synliggör de som söker vård och är, eller har varit, utsatta för våld i nära relationer. Läsaren medvetandegörs om egna förutfattade meningar om våld i nära relationer, vem som kan vara utsatt och tecken på våldets konsekvenser.

Boken belyser mäns våld mot kvinnor, från ungdom till ålderdom, samt utsatthet i särskilt sårbara grupper. Den belyser också våld i samkönade parrelationer och därutöver finns kapitel om bland annat barn som upplever våld i hemmet, personer med funktionsnedsättning och om mäns våldsutsatthet.

Boken är skriven utifrån klinisk erfarenhet och aktuell forskning. Den utgår från ett fenomenologiskt perspektiv som innebär att människan ses som en helhet där kropp, själ och existens inte kan separeras från varandra. Författaren diskuterar även hur frågan om våld kan ställas och hur svaret kan tas emot. Läsaren får också ta del av levda erfarenheter, såsom de beskrivits i forskningsstudier.

Boken vänder sig till studenter inom olika program inom hälso- och sjukvård samt till yrkesverksamma inom samma sektor.

Om författarenEva Sundborg, leg. sjuksköterska, med.dr, adjunkt på Karolinska institutet, avdelningen för omvårdnad och inriktningsansvarig för distriktssköterskeprogrammet. Hennes forskning handlar om distriktssköterskors och sjuksköterskors beredskap att möta våldsutsatta kvinnor.

Boken handlar om författarens egna erfarenheter av att mobbas på arbetsplatsen. Han beskriver här varför förekomsten av mobbning på jobbet varit i stort sett oförändrad sedan 1990-talet, trots att medvetenhet och bred kunskap om problemet funnits sedan dess.  Boken ger samtidigt en teoretisk förklaring till det mönster och den logik som gör att visselblåsare som larmar om problem på arbetsplatserna utstöts ur gemenskapen och till slut förlorar sina jobb. Man beräknar att ca 200 000 personer årligen drabbas och att 100 300 människors död per år förorsakas av mobbning. Detta kan jämföras med att arbetsplatsolyckor mellan åren 2012 och 2021 lett till mellan 24 och 40 förlorade liv per år.

Men varför mäts inte dödsfall orsakade av den psykosociala arbetsmiljön, frågar sig den insiktsfulle och hårt drabbade författaren. Många liv skulle kunna räddas. 

Om författaren 

Gunnar Johansson är professor i folkhälsovetenskap och har även arbetat på Statens folkhälsoinstitut. Han har egen erfarenhet av att ha varit visselblåsare och blivit utsatt för mobbning på arbetsplatsen. 

Skulle du kunna svika din bästa vän? Eller utsätta människor i din närhet för ofattbart grymma handlingar? Du svarar säkert nej på frågan, men hinnan mellan omsorg och grymhet är tunn. Mycket pekar på att flertalet av oss under vissa förhållanden låter medkänslan undertryckas och tar till våld eller blundar för övergrepp i vår närhet.

I denna tankeväckande bok diskuterar psykoanalytikern Ludvig Igra villkoren för mänsklig omsorg och grymhet. Han menar att de har sitt ursprung i samma källor inom människan. Så här skrev några recensenter om boken när den kom ut första gången 2001:

"Ludvig Igra anlägger en psykoanalytisk aspekt på problemen – utan att hemfalla till svårforcerad fackjargong. Han skriver klart och uttrycksfullt och med personliga referenser som gör framställningen konkret och lätt att identifiera sig med. Få ämnen kan vara viktigare att analysera och diskutera än de som Ludvig Igra tar upp i sin bok. Man önskar att den får många läsare."Bengt Emil Johnson i Dala-Demokraten.

"Det är sammantaget en viktig bok. Här finns kunskap som i förlängningen skulle kunna bidra till att förebygga totalitära och fascistiska tendenser – inte i form av motattacker, utan genom att bättre förstå själva förutsättningarna för sådana tendenser."Ulf Gustavsson i Uppsala Nya Tidning.

"Elever som hotar andra elever, elever som trakasserar lärare, elever som förstör. Vesna Prekopic ger i Brottsplats: Skolan en effektiv bild av våldet i den svenska skolan. Det är omöjligt att blunda." Dagens Nyheter

"Det är ingen vågad gissning att Brottsplats: Skolan, kommer att spela en avgörande roll i samhällsdebatten ända in i 2026 års valrörelse." Jönköpings-Posten

Brottsplats: Skolan är en berättelse om misslyckande.

Dels Vesna Prekopics eget. Efter mer än ett decenniums framgångsrikt arbete som lärare och skolledare, fick hon möjlighet att som rektor själv ta över en nystartad skola. Fylld av idealism och visioner mötte hon barnen och deras föräldrar. Mindre än ett år senare hotad och spottad på av sina elever, på gränsen till utbrändhet på grund av övermäktig arbetsbelastning bedömde hennes chefer att det var för farligt för henne att jobba kvar på skolan.

I de erfarenheter som Vesna Prekopic gjorde finns en större berättelse. För Brottsplats: Skolan handlar inte minst om samhällets misslyckande.

Nästan varannan elev i årskurs nio uppger numera att de utsatts för stöld, våld, hot, rån eller sexualbrott samtidigt har hoten och våldet mot lärare och rektorer exploderat. Sedan 2012 har antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket mer än fördubblats. Skolan är i dag Sveriges vanligaste brottsplats för misshandel och sexuella kränkningar.

Hur kunde det gå så fel? I Brottsplats: Skolan möter Vesna Prekopic lärare, skolledare, forskare och politiker. Hennes undersökning tecknar en bild av hur världens viktigaste arbetsplats blev en av de farligaste men leder också fram till en tanke om vad vi kan göra åt det.

»Du är ensam. Det finns inga omkring dig som bryr sig om dig.«

I mars 2023 utfärdade Internationella brottmålsdomstolen i Haag arresteringsorder mot Vladimir Putin och Rysslands barnrättskommissionär Maria Lvova-Belova -- misstänkta för olaglig deportation av ukrainska barn. Genom fyra ukrainska familjers öden visar BBC-journalisterna Nina Nazarova och Svjatoslav Chomenko hur barn förs bort, hålls kvar med tvång, placeras i nya familjer och »omformateras« till att bli ryssar. En föräldralös tonåring från Donetsk, en flicka som hamnar på fel sida av fronten, en familj som slits isär under belägringen av Mariupol och en pojke som skickas från ockuperade Donetsk till ett sanatorium i Ryssland och inte får komma hem.

Stulna barndomar blottlägger maskineriet bakom deportationerna: beslutskedjorna, institutionerna, propagandan och de till synes oskyldiga administrativa stegen som tillsammans kan sudda ut ett barns identitet och ursprung. Men boken berättar också om motståndet, om dem som spårar upp barnen, pressar de ryska myndigheterna och gör allt för att återförena familjerna. En kamp som fortfarande pågår.

Nina Nazarova, född 1984 i Tula, Ryssland, lever sedan mars 2022 i Riga. Hon har arbetat för BBC i åtta år och gjort prisbelönta reportage om kvinnofrågor och sociala frågor i Ryssland. Hon var tidigare stationerad i Moskva, men arbetar nu från Riga, där hon rapporterar om kriget och dess konsekvenser för det ryska samhället.

Svjatoslav Chomenko, född 1982 i Stara Kotelnja, ­Ukraina. År 2004 tog han en masterexamen i statsvetenskap vid National University of Kyiv-Mohyla Academy. Han har arbetat på BBC:s Kyjivredaktion sedan 2012. Han tilldelades det ukrainska journalistpriset Honor of the Profession 2025.

Ur boken:

»I mars 2022 publicerade den tjetjenska statstelevisionen en video där säkerhetsstyrkor ställdes till svars inför Ramzan Kadyrov. De tjetjenska trupperna hade deltagit aktivt i försöket att storma Kyjiv och lidit stora förluster. I videon beklagade en av soldaterna att de inte hade hunnit ta barnen från ett barnhem i utkanten av Kyjiv -- de hade redan evakuerats till ukrainskkontrollerat område. Vi gjorde ingen rensning av byn, gick inte in från flankerna, ingen spaning. Vi körde rakt på, fräckt och snabbt, direkt mot barnhemmet , berättade den beväpnade mannen. Vi blockerade byggnaden och tog oss in, men tyvärr var barnen redan borta. Sängarna , tillade han, var fortfarande varma. «

The sexual assault that stunned the world. A courageous woman’s rallying call for ‘shame to change sides’. For the very first time, Gisèle Pelicot tells her story. In 2024, Gisèle Pelicot inspired and moved millions of people with her astonishing courage and dignity as she chose to waive her right to anonymity in her legal fight against her husband and the 50 men accused of her sexual assault. Gisèle Pelicot’s call for shame to change sides in cases of sexual abuse, and the power of the messages she has sent out to the world, have generated an extraordinary public response and moved both women and men all over the world.

Jonna, en tonårstjej, går på fest. Dagen efter är hennes liv förstört. De har kört upp en krycka i underlivet. På stan kallas hon för ”kryckhoran”. Lena blir utsatt för en gruppvåldtäkt. I rättegångsprotokollet står det: ”Hon hade en kort svart klänning, en orange genomskinlig topp, skor samt behå och trosor på sig.”

Det sexuella våldet har alltid funnits – men har det plötsligt blivit grövre? Har det skett en förändring i inställningen till våldtäkt, hos ungdomar, media, domstolar? Eller är det i själva verket samma urgamla syn på kvinnans – och mannens – rätt som härskar?

Katarina Wennstam är en av de tongivande rösterna i debatten om mäns övergrepp på kvinnor och hennes reportageböcker Flickan och skulden (2002), En riktig våldtäktsman (2004) och Flickan och skammen (2016) har väckt stor uppmärksamhet och tilldelats flertalet priser.

"Den här boken hör hemma i varje bokhylla, som ett minnesverk över det som varit och för att skapa hopp om hur det skulle kunna bli." Betyg 5 = briljant, BTJ

En ung kvinna dödas på grund av sin klädsel. Det är september 2022 i Teheran, och händelsen blir startskottet för en feministisk revolution med slagorden ”kvinna, liv, frihet”. Hemma i Sverige följer journalisten Sara Recabarren utvecklingen noga. För att förstå dagens kamp söker hon bakåt i historien till 70-talet, när hennes mamma jobbade på Irans kvinnoorganisation. Strax före Saras tvåårsdag, 1979, kom det stora bakslaget: Iran blev en islamisk republik och förtrycket bredde ut sig. ”Irans döttrar” är en personlig berättelse om hur livet förändrades efter revolutionen - för Sara, hennes mamma och miljontals andra kvinnor - men också en berättelse om den pågående kampen för att vinna tillbaka kvinnors rättigheter i Iran.