Nordenflychts nej : ett upplysningsreligiöst spänningsfält och dess litterära manifestationer

Det rådde under 1700-talet konsensus i västerlandet om att världsordningen är moralisk, så att det goda belönas och det onda straffas. Denna världsåskådning var den grund som kyrkan och samhället vilade på, och marken under 1700-talsmänniskornas fötter. Skulle man utmana och rucka på detta fundament skulle kaos hota att sippra in. Ändå gjorde Hedvig Charlotta Nordenflycht det i ett flertal dikter. Tidigare än någon annan i Sverige publicerade hon texter som ifrågasatte rådande doxa inom världsåskådningsdiskursen, och som utmanade det världsliga patriarkatet såväl som det himmelska. Hennes dikter argumenterar med emfas för upplysning och emot dogmerna om att människan måste vänta tills hon når himlen med att få insikt i världsordningen. Nordenflycht är den första i vårt land som offentligt ger sig in i den världsbildsdiskussion som är centrum i upplysningsdiskursen och som i Europa drivs av skribenter som Bayle, Newton, Leibniz, King, Pope, von Haller, Voltaire och Hume.

Helene Blomqvist visar i denna bok hur Nordenflychts texter blir till blasfemiska mottexter mot det officiella ordet. I den svenska sekulariseringsprocessen är Nordenflycht pionjären. Hennes dikter är de första litterära aktörerna i den myndiggörandeprocess som fört vårt land dit där det idag befinner sig.