Rumsklimat omfattar temperatur, luftkvalitet, dagsljus och buller som påverkar vårt välbefinnande. Höjningar av rumsklimatets standard medför ökad resursanvändning för byggnation och drift. Skydd av den globala miljön och omsorg om den nationella energiförsörjningen är två skäl att begränsa användning av energi och material. Krav på rumsklimat och krav på begränsning av resursanvändning står därför alltid mot varandra. Boken beskriver vilka förutsättningar som krävs för att en viss kravformulering ska fungera i praktisk tillämpning och de konsekvenser den kan leda till. En tillbakablick på svenska samhällskrav på byggande visar hur prioriteringar växlat mellan förbättring av rumsklimat och begränsning av resursanvändning. Förbättring av rumsklimatet har följt förbättring av levnadsstandarden i allmänhet. Tekniska framsteg har gjort det möjligt att effektivisera byggande och resurshushållning men baksidan är att detta ibland har lett till allvarliga problem med rumsklimatet. För att öppna upp för effektivisering har utvecklingen under de senaste decennierna gått från kvalitetskrav på enskilda komponenter, som isoleringskrav för byggnadsdelar, till att omfatta mer komplexa krav som byggnadens energianvändning. Detta medför ökade kompetenskrav både hos den som formulerar krav och den som ska tillämpa dessa i byggprojekt. Kravformuleringar inom detta område påverkar inte bara byggnadens utformning utan kan även få konsekvenser för byggprocessen med projektering och upphandling av entreprenörer.

Rumsklimat omfattar temperatur, luftkvalitet, dagsljus och buller som påverkar vårt välbefinnande. Höjningar av rumsklimatets standard medför ökad resursanvändning för byggnation och drift. Skydd av den globala miljön och omsorg om den nationella energiförsörjningen är två skäl att begränsa användning av energi och material. Krav på rumsklimat och krav på begränsning av resursanvändning står därför alltid mot varandra. Boken beskriver vilka förutsättningar som krävs för att en viss kravformulering ska fungera i praktisk tillämpning och de konsekvenser den kan leda till. En tillbakablick på svenska samhällskrav på byggande visar hur prioriteringar växlat mellan förbättring av rumsklimat och begränsning av resursanvändning. Förbättring av rumsklimatet har följt förbättring av levnadsstandarden i allmänhet. Tekniska framsteg har gjort det möjligt att effektivisera byggande och resurshushållning men baksidan är att detta ibland har lett till allvarliga problem med rumsklimatet. För att öppna upp för effektivisering har utvecklingen under de senaste decennierna gått från kvalitetskrav på enskilda komponenter, som isoleringskrav för byggnadsdelar, till att omfatta mer komplexa krav som byggnadens energianvändning. Detta medför ökade kompetenskrav både hos den som formulerar krav och den som ska tillämpa dessa i byggprojekt. Kravformuleringar inom detta område påverkar inte bara byggnadens utformning utan kan även få konsekvenser för byggprocessen med projektering och upphandling av entreprenörer.

Rumsklimat omfattar temperatur, luftkvalitet, dagsljus och buller som påverkar vårt välbefinnande. Höjningar av rumsklimatets standard medför ökad resursanvändning för byggnation och drift. Skydd av den globala miljön och omsorg om den nationella energiförsörjningen är två skäl att begränsa användning av energi och material. Krav på rumsklimat och krav på begränsning av resursanvändning står därför alltid mot varandra. Boken beskriver vilka förutsättningar som krävs för att en viss kravformulering ska fungera i praktisk tillämpning och de konsekvenser den kan leda till. En tillbakablick på svenska samhällskrav på byggande visar hur prioriteringar växlat mellan förbättring av rumsklimat och begränsning av resursanvändning. Förbättring av rumsklimatet har följt förbättring av levnadsstandarden i allmänhet. Tekniska framsteg har gjort det möjligt att effektivisera byggande och resurshushållning men baksidan är att detta ibland har lett till allvarliga problem med rumsklimatet. För att öppna upp för effektivisering har utvecklingen under de senaste decennierna gått från kvalitetskrav på enskilda komponenter, som isoleringskrav för byggnadsdelar, till att omfatta mer komplexa krav som byggnadens energianvändning. Detta medför ökade kompetenskrav både hos den som formulerar krav och den som ska tillämpa dessa i byggprojekt. Kravformuleringar inom detta område påverkar inte bara byggnadens utformning utan kan även få konsekvenser för byggprocessen med projektering och upphandling av entreprenörer.