Vi är numera beroende av tekniken, och av kompetensen och omdömet hos dem som hanterar den. Särskilt tydligt blir detta beroende när det handlar om liv och död - som inom hjärtintensivvården. Sabrina Thelander har på nära håll följt arbetet på en sådan avdelning, och Tillbaka till livet handlar om det dagliga arbetet där. Vi får inblick i hur vårdpersonalen arbetar för att kunna erbjuda så säker och effektiv vård som möjligt inom de gränser som bestäms av teknikens möjligheter och brister, patienternas tillstånd och avdelningens maktstrukturer. I analysen kombineras på ett fruktbart sätt ett interaktionistiskt perspektiv med ett organisationsteoretiskt. Författaren är verksam vid Tema Teknik och social förändring och föreståndare för Centrum för människa, teknik, samhälle vid Linköpings universitet.

Vi är numera beroende av tekniken, och av kompetensen och omdömet hos dem som hanterar den. Särskilt tydligt blir detta beroende när det handlar om liv och död - som inom hjärtintensivvården. Sabrina Thelander har på nära håll följt arbetet på en sådan avdelning, och Tillbaka till livet handlar om det dagliga arbetet där. Vi får inblick i hur vårdpersonalen arbetar för att kunna erbjuda så säker och effektiv vård som möjligt inom de gränser som bestäms av teknikens möjligheter och brister, patienternas tillstånd och avdelningens maktstrukturer. I analysen kombineras på ett fruktbart sätt ett interaktionistiskt perspektiv med ett organisationsteoretiskt. Författaren är verksam vid Tema Teknik och social förändring och föreståndare för Centrum för människa, teknik, samhälle vid Linköpings universitet.

Vi är numera beroende av tekniken, och av kompetensen och omdömet hos dem som hanterar den. Särskilt tydligt blir detta beroende när det handlar om liv och död - som inom hjärtintensivvården. Sabrina Thelander har på nära håll följt arbetet på en sådan avdelning, och Tillbaka till livet handlar om det dagliga arbetet där. Vi får inblick i hur vårdpersonalen arbetar för att kunna erbjuda så säker och effektiv vård som möjligt inom de gränser som bestäms av teknikens möjligheter och brister, patienternas tillstånd och avdelningens maktstrukturer. I analysen kombineras på ett fruktbart sätt ett interaktionistiskt perspektiv med ett organisationsteoretiskt. Författaren är verksam vid Tema Teknik och social förändring och föreståndare för Centrum för människa, teknik, samhälle vid Linköpings universitet.