Pandora – serie

Sverige är ett ledande it-land. Grunden till denna ställning lades redan under femtio-, sextio- och sjuttiotalen. Den tidens datorer var så stora och dyra att bara mycket resursstarka organisationer kunde skaffa dem: försvarsmakten, storföretagen och statliga myndigheter. De var maktens maskiner.

Stordatorer användes för att leda stridsflygplan, effektivisera verkstadsproduktion och övervaka landets tågtrafik och kraftsystem. Men också för att hjälpa staten dra in skatter i ett alltmer komplext skattesystem och betala ut nya former av sociala bidrag. Skräddarsydda datorsystem utvecklades för dessa olika tillämpningar i ett nära samarbete mellan dataspecialister och specialister på användningsområdena. Men datorernas genomslag på allt fler områden väckte även kritik och debatter om integritet, sårbarhet och arbetslivets utarmning.

Bokens författare skildrar denna mångfacetterade historia utifrån ett unikt källmaterial och intervjuer med inblandade experter. Vi får bekanta oss med matematikmaskinen Besk, Aseas industrirobotar, flygvapnets stridsledningssystem och mycket annat som var beroende av avancerad datakraft. Boken ger insikter om det datoriserade samhället, dess styrkor och risker, som är relevanta också idag.

Arne Kaijser, Gustav Sjöblom, Johan Gribbe och Per Lundin är forskare med inriktning på teknik- och vetenskapshistoria.

A new science focused on the gene – a term coined in 1909 – entered the Western intellectual scene at the start of the twentieth century. It was based on the rediscovery of Gregor Mendel's experiments and soon attracted popular and political attention. Since then, the gene has been variously embraced and rejected, honoured and ignored as the crucial factor behind social inequality, racial differences, individual intelligence and much more. Today, we all talk about what is in our DNA.

In this extended personal essay, Bengt Olle Bengtsson reflects on the power of the gene. He does this via a thorough analysis of the how the five main ideologies of our time – conservatism, social democracy, communism, Nazism and liberalism – have reacted to, and acted on, genetic ideas and results. As he shows, this has been a controversial and often passionate relationship. It has shaped politics, justified both social exclusion and unjust hierarchies and inspired ideas of community and identity.

Bengt Olle Bengtsson (1946–2025) was professor emeritus of genetics at Lund University, Sweden.

Birgitta Hambraeus (C) och Birgitta Dahl (S) var centrala aktörer under två avgörande decennier för svensk miljö- och energipolitik. Under perioden 1971-1991 sökte de, från olika politiska utgångspunkt, skapa en framsynt politik baserad på hänsyn till miljö och klimat. De var ibland motståndare, ibland allierade i denna kamp. De ställde svåra frågor. De vågade ompröva en felaktig politik. De krävde omställning till ett mer hållbart samhälle.

Birgitta Hambraeus riksdagsmotion pausade den svenska satsningen på kärnkraft. Birgitta Dahl fick sedan som miljö- och energiminister den svåra uppgiften att förverkliga resultatet från folkomröstningen 1980. Utifrån ett rikt arkivmaterial ger denna bok belysande inblickar i deras kamp och dåtidens miljödebatt och politiska intriger från riksdagens golv till Dramatens scen. Bland annat får vi läsa om hur Astrid Lindgren liknade Dahl vid socialdemokratins Pippi Långstrump, hur Nobelpristagaren Hannes Alfvén inte fick delta i FN:s konferens om miljön 1972 och hur Dahl till slut tvingades bort från politikens centrum. Analysen visar på de många hindren i vägen för samhällsförändringar i en mer miljövänlig riktning - men ger också kunskap om framgångsrika strategier för att transformativa skiften ska kunna ske.

Martin Hultman, Ann-Sofie Kall och Jonas Anshelm forskar om miljö, energi och teknik vid Chalmers tekniska högskola, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping och Linköpings universitet.

"Genom att väva in en genusansats i sin belysning av energipolitikens sakinnehåll och politiska maktstrategier ger boken ett annorlunda och spännande perspektiv. Bland annat belyses bemötandet av Birgitta Hambraeus insats som kärnkraftspolitikens första kritiska röst i riksdagen och Birgitta Dahls kraftfulla agerande för kärnkraftens fortsatta utbyggnad och politiska isolering av just Hambraeus och hennes avvecklingslinje i Energikommissionen. Distanserade och underbyggda översikter av denna typ behöver vi fler av." - Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap

"Svensk miljöhistoria har aldrig stått starkare än nu. Hultmans, Kalls och Anshelms bok ger ovärderliga perspektiv på vad som krävs för att gå från kunskap till handling. Genom att studera två centrala aktörer och deras olika sätt att bedriva politik ger de nya insikter om en visionär tids möjligheter och begränsningar. Med stor analytisk skicklighet och djup kännedom om efterkrigstidens Sverige drar de ut viktiga lärdomar kring vad som krävs för att ett samhälle ska ställa om." - David Larsson Heidenblad, docent i historia och författare till Den gröna vändningen. En ny kunskapshistoria om miljöfrågornas genombrott under efterkrigstiden

Sinnen i arbete anlägger ett historiskt perspektiv på beska, glans, rassel, stank, viskningar, väta, seghet och annat vi uppfattar och bedömer med kroppen. Hur har människor genom historien använt sina sinnen? Vad betydde öronen, näsan, munnen, känselkropparna och ögonen för de stora förändringar inom ekonomi, vetenskap, teknik och medicin som industrisamhället förde med sig? Vad är sinneshistoria och hur kan den skrivas?

Antologin belyser dessa frågor med en samling studier om sensorisk kunskap i olika yrkessammanhang från 1700-tal till 1900-tal. Genom dessa berättelser om fonetiker, skyltfönsterdekoratörer, metallhantverkare, tandläkare och andra specialister förmedlar författarna nyskapande sätt att tänka på sinnen i humaniora och samhällsvetenskap.

Hörseln, luktsinnet, känseln, synen och smaksinnet är inte bara fysiologiska funktioner sinnena utför ett slags arbete för att skapa sammanhang, mening och värde. Detta arbete är inte bara grunden för all mänsklig interaktion, det är också en rik källa ur vilken bokens författare hämtar historiska berättelser om hur sinneskunskapen förändrades i industrins tidevarv.

Innehåll:

Förord

Inledning. Om sinnen och historia (Ingemar Pettersson & Daniel Normark)

1. Blanda, testa och bedöma. Om sinnligt arbete och förhandlingen av sensorisk kunskap i 1700-talets metallhantverk (Måns Jansson)

2. Näsan, stanken och äcklet. Luktmedicin före och efter bakteriologins genombrott med Lubbe Nordströms Lort-Sverige som exempel (Annelie Drakman)

3. Kvalitativ exakthet och avancerad lågteknologi. Om lukt, smak och hantverk i kemi (Anders Lundgren)

4. Instrumentens intåg och sinnenas uttåg? Praktik och teknik i tandläkaryrkets framväxt kring sekelskiftet 1900 (Hanna Vikström)

5. "Det vita ljudet". Ultraljud som synestetisk teknologi (Annika Berg)

6. Blickfång. Skyltningslära som kommersiell sensorisk kunskap under 1900-talets första hälft (Nikolas Glover & Klara Arnberg)

7. "Hör så gott det smakar". Birger Drake och psykoreologin (Ingemar Pettersson)

8. Smaken av det smaklösa. 1900-talets laboratorieundersökningar om vattnets smak (Daniel Normark)

9. De som lyssnar till maskiner. Talsyntes och hörande som vetenskaplig praktik (Tiina Männistö-Funk)

Slutkommentar. Sinnena och kunskapsproduktionen (Gustav Holmberg)