Boel Berner – författare

Modern technological systems entail risks and uncertainties of hitherto unknown dimensions. This book discusses the construction of risk and safety within a variety of empirical contexts where technologies and their risk are debated and handled by individuals, groups or organizations. With contributions from leading scholars from Europe and the USA, it presents original theoretical discussions, linked to detailed empirical case studies.

Modern technological systems entail risks and uncertainties of hitherto unknown dimensions. This book discusses the construction of risk and safety within a variety of empirical contexts where technologies and their risk are debated and handled by individuals, groups or organizations. With contributions from leading scholars from Europe and the USA, it presents original theoretical discussions, linked to detailed empirical case studies.

The advanced technologies being used in diagnosis and care within modern medicine, whilst supporting and making medical practices possible, may also conflict with established traditions of medicine and care. What happens to the patient in a technologized medical environment? How are doctors', nurses' and medical scientists' practices changed when artefacts are involved? How is knowledge negotiated, or relations of power reconfigured? Technology and Medical Practice addresses these developments and dilemmas, focusing on various practices with technologies within hospitals and sociotechnical systems of care. Combining science and technology studies with medical sociology, the history of medicine and feminist approaches to science, this book presents analyses of artefacts-in-use across a variety of settings within the UK, USA and Europe, and will appeal to sociologists, anthropologists and scholars of science and technology alike.

The advanced technologies being used in diagnosis and care within modern medicine, whilst supporting and making medical practices possible, may also conflict with established traditions of medicine and care. What happens to the patient in a technologized medical environment? How are doctors', nurses' and medical scientists' practices changed when artefacts are involved? How is knowledge negotiated, or relations of power reconfigured? Technology and Medical Practice addresses these developments and dilemmas, focusing on various practices with technologies within hospitals and sociotechnical systems of care. Combining science and technology studies with medical sociology, the history of medicine and feminist approaches to science, this book presents analyses of artefacts-in-use across a variety of settings within the UK, USA and Europe, and will appeal to sociologists, anthropologists and scholars of science and technology alike.

This title was first published in 2000. Recent years have seen tremendous economic and political changes in Sub-Saharan Africa. The contributors to this volume focus on the pressing problem of how actors in their everyday life, political and social action handle uncertainty. With the help of rich empirical material from different countries in Sub-Saharan Africa, the authors try to understand how actors react, manoeuver, organize and make their actions meaningful in an environment characterized by unpredictability and change.

This title was first published in 2000. Recent years have seen tremendous economic and political changes in Sub-Saharan Africa. The contributors to this volume focus on the pressing problem of how actors in their everyday life, political and social action handle uncertainty. With the help of rich empirical material from different countries in Sub-Saharan Africa, the authors try to understand how actors react, manoeuver, organize and make their actions meaningful in an environment characterized by unpredictability and change.

In the mid-1870s, the experimental therapy of lamb blood transfusion spread like an epidemic across Europe and the USA. Doctors tried it as a cure for tuberculosis, pellagra and anemia; proposed it as a means to reanimate seemingly dead soldiers on the battlefield. It was a contested therapy because it meant crossing boundaries and challenging taboos. Was the transfusion of lamb blood into desperately sick humans really defensible?The book takes the reader on a journey into hospital wards and lunatic asylums, physiological laboratories and 19th century wars. It presents a fascinating story of medical knowledge, ambitions and concerns – a story that provides lessons for current debates on the morality of medical experimentation and care.

Vi lever i ett samhälle som tror på teknikens makt. Perpetuum mobile? ger en vidgad förståelse av dess karaktär, aktörer och kultur. Boken handlar om visioner och verklighet i teknikens värld. I fokus står ingenjörer och arbetare, män och kvinnor, som genom historiens gång utvecklat och använt teknik. Vilka kunskaper har de, hur definierar de vad som är bra teknik, hur hanterar de teknikens möjligheter, risker och osäkerheter? Och hur färgas vad de gör av ideologier om teknikens manlighet och av maktrelationerna mellan könen i samhället? Perpetuum mobile? innehåller teoretiska diskussioner om teknikens roll för samhällsutveckling och mänskliga relationer. De förenas med detaljerade fallstudier av teknikens aktörer i verksamhet. Vi får möta Polhem och af Chapman när de gör sina tidiga experimentförsök, samt problemlösande arbetare vid maskiner och apparater. Vi får följa de dramatiska händelserna bakom olyckan med rymdfärjan Challenger. Teknikens gemenskaper står i fokus. Så gör även de ideal av virtuositet och rationalitet, skapande och systematik som präglat teknikens utveckling. De studeras i boken med sociologiska och historiska glasögon. Och de undersöks som en del av en kompakt manlig tradition. Boken ger en bred introduktion till debatter och analyser inom det samhällsvetenskapliga och historiska studiet av teknik. Den vänder sig till studenter och allmänhet med intresse för teknikens makt och människors möjligheter, idag och i ett historiskt perspektiv. Boel Berner är professor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet.

Sedan 1800-talets slut har stora yrkesgrupper av ingenjörer och tekniker vuxit fram i det svenska samhället. Detta redan klassiska arbete, som Arkiv ger ut i en ny upplaga, sätter in deras viktiga men ibland osynliga arbete i ett historiskt, ekonomiskt och klassmässigt sammanhang. Boel Berner är sociolog och professor vid Linköpings universitet. I "Teknikens värld" analyserar hon teknikens drivkrafter, innehåll och konsekvenser. Olika marxistiska teorier granskas, liksom teorier om teknisk förändring och relationen mellan naturvetenskap och teknik. Författaren skildrar hur olika slags ingenjörsarbeten vuxit fram inom industri och statsapparat. Det tekniska konstruktions- och ritarbetets omvandling detaljstuderas, liksom taylorismens införande i svensk industri. Sist utreds teknikern i politikens värld. De tekniska experternas fackliga och politiska strävanden analyseras, liksom ideologier om teknokrati och teknikens förmenta neutralitet. I ett nyskrivet efterord ger författaren nya perspektiv på bokens analyser och relaterar dem till dagens forskning om teknikens och teknikernas roll i samhället.

Blodets plats i människors liv är både central och dramatisk. Blodsband knyter samman individer och grupper -- men drar också upp livsavgörande skiljelinjer. Blodet symboliserar liv, men även fara, död och orenhet. Behandling med blod är idag en rutinmässig del av medicinsk praktik. Den involverar tusentals sjukhus och blodcentraler runt om i världen, miljontals blodgivare och en internationell mångmiljardindustri som tillverkar livsnödvändiga blodprodukter. Utgångspunkten för all denna verksamhet är enskilda människors oegennyttiga givande av en del av sin kropp till andra. Detta flöde av blod genom samhällskroppen står i centrum för Boel Berners nya bok. Hur kom läkekonsten på idén att flytta blod mellan människor? Hur blev det möjligt, med vilka tekniker, kunskaper och organisatoriska former? Vad säger blodgivningens historia och sociala innebörder om banden mellan människor igår och idag? Vem som fått vara blodgivare, hur givandet organiseras och hur transfusionerna inordnats i ett alltmer avancerat medicinskt system analyseras skickligt och elegant utifrån samhällsvetenskaplig teori och ett unikt empiriskt material. "Blodflöden" ger en fascinerande skildring av en ofta dramatisk medicinsk praktik och dess betydelse i det svenska samhället. Vi får följa dess professionella strider och dess sociotekniska omvandlingar över tid -- från 1800-talets lammblodstransfusioner till det sena 1900-talets hantering av risken för aids genom blodtransfusion. Boel Berner är sociolog och professor vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet.

Kunskapens vägar utkom ursprungligen på Arkiv förlag 1989 och återpubliceras här i faksimilutgåva. Tips på senare texter av författaren som vidareutvecklar tematiken återfinns sist i boken. Denna bok handlar om lärandets sociala villkor i gymnasieskolans verkstadstekniska utbildning. Bokens huvudtes är att inlärning av ett yrkes handgrepp och sätt att tänka, dess yrkesjargong och sociala relationer, sker på olika sätt i olika institutionella sammanhang. En praktisk träning i skolform får andra drag än den på arbetsplatsen. Men boken visar också på de många förbindelselänkarna mellan arbetslivet och en utbildning, vars lärarkår och kunskapsinnehåll härrör från verkstaden och vars elever skall arbeta i en verkstadsmiljö. Författaren förenar ett strukturellt perspektiv med detaljerade analyser av relationer och vardagshändelser i skolans klassrum och verkstäder. Vardagens skolning skiljer sig ofta från det officiella idealet; undervisningens former skapas i det dagliga och ibland problematiska växelspelet mellan lärare, elever, teknik och tid. I boken diskuteras också den ”disciplinerade praktikens” betydelse i verkstadsarbetet, mot en bakgrund av motsättningen mellan verkstadskultur och skolkultur i arbetslivets och de tekniska utbildningarnas hierarkier. I ett kritiskt och internationellt jämförande perspektiv analyseras slutligen vad den skolmässiga yrkesutbildningen egentligen betyder, som merit och som kompetens. Boel Berner är professor emerita vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet.

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se. För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. Det här specialnumret är ett temanummer om de sociala dimensioner som omgärdar, villkorar och formar tekniken. I detta nummer: Majsa Allelin, "Introduktion: Tekniken i samhället, samhället i tekniken"; Ursula Franklin, "Teknikens faktiska värld"; Majsa Allelin, "Dygd, konstart eller entreprenörskap? Om teknisk kunskap och (ny)skapande genom tid och rum"; Boel Berner, "Arbetskunskap som agerande. Om den praktiska kunskapen om maskiner"; Katarina Winter & Anne Kaun, "Digitala (o)trygghetsteknologier som sociotekniska system: föreställningar, materialitet och praktiker"; Ella Petrini, "Kommentar: Den politiska ekonomin bakom algoritmerna".

I koncentrationslägret Auschwitz dödade man upp till 40.000 människor om dagen: en teknisk helhetslösning. Det behövdes storskalig ingenjörsmetodik för att genomföra folkmordet. Efter Auschwitz och Hiroshima kan vi inte ha kvar någon oskuldsfull framtidstro. Skall allt kunna få göras, bara för att det är tekniskt möjligt?Inte vår sak? är utgiven i samarbete med Föreningen Svenska Ingenjörer mot Kärnvapen.

Bussarnas speciella form av mediematerialitet – deras ”budskap” för att tala med McLuhan – blev tidigt en av utgångspunkterna för författarnas diskussion. Är bussarnas jämförelsevis anspråkslöst vardagliga kostymering en förklaring till att dessa till skillnad mot bilar och tåg har lämnat så få avtryck i tidigare historisk forskning? Hur kan vi kombinera perspektiv från aktuella forskningsområden för att skapa ny kunskap om bussarnas förmåga att i både konkret och symbolisk mening omskapa och sammanföra åtskilda tider och platser? Hur kan vi tänka med bussar för att analysera det mobilas och materiellas betydelse i skapandet och omvandlandet av den västerländska modernitetens berättelser om framsteg och civilisation? Dessa och många andra frågor väcktes under författarnas samtal om missionsrörelsens utställningsbussar, Mjölkpropagandans reklambussar, livsmedelshandelns rullande butiker på den svenska landsbygden, skärmbildsundersökningens röntgenbussar, blodbussar i Sverige och Finland, norska skolresor till Auschwitz, sightseeingbussar i Beatles Liverpool och turistresor i skuggan av Shanghais futuristiska skyskrapor. Redaktörer är Lotten Gustafsson Reinius, docent i etnologi och verksam som intendent vid Etnografiska museet i Stockholm, Ylva Habel, fil. dr och högskolelektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola, och Solveig Jülich, docent och universitetslektor i idéhistoria vid Stockholms universitet.