Vad är människans sanna natur? Det är en fråga med många slags svar. Under senare tid har den genetiska forskningen fått en alltmer framträdande roll i diskussionen om mänskliga egenskaper och beteenden. Generna får förklara varför vi beter oss som vi gör. I denna vetenskapssociologiska studie undersöks den forskning som förbinder det sociala beteendet med ärftlighet. Forskningen om mänskligt beteende berör existentiella och politiska frågor och blir många gånger kontroversiell. Forskningsresultaten är insatser i en kontinuerlig kamp om vetenskaplig hegemoni. Vetenskap på gränsen analyserar resultat från djurforskning och tvillingstudier och hur de framställs i vetenskap och media. Denna forskning rör sig i spänningsfältet mellan en rad motsatspar -- natur och kultur, arv och miljö, djur och människor, naturvetenskap och beteendevetenskap. Tora Holmberg visar att gränserna mellan respektive kategori inte är så självklara som de ofta framställs utåt. Det är snarare något som förhandlas, förflyttas och omtolkas. Utifrån ett rikt vetenskapligt och populärvetenskapligt material diskuteras här teman som "Tvillingars magiska kraft", "Genantal som mänsklighetsmarkör", "Konserverade gener" och "Sjöhästars omvända könsroller".
