Arkiv förlag/A-Z förlag – förlag

I dag möter vi en pågående global industrialisering utan motstycke i mänsklighetens historia, med åtföljande urbanisering, modernisering och övergång till kapitalistisk penningekonomi runt om i världen. De nya sociala och kulturella förhållandena globalt, och löntagarnas nya ställning och situation globalt, har dock påtagliga likheter med situationen i Europa under den framträngande industrialiseringen vid mitten av 1800-talet. Där och då författade Karl Marx sitt huvudarbete Das Kapital, ett av de mest betydande verken i samhällsvetenskapens och den politiska idédebattens historia. Marx teori om kapitalismen som en historieförändrande och samhällsomformande institutionell struktur och dess tillhörande sociala relationer, där kapitalets vinstmotiv är den centrala drivkraften, har därmed fått en förnyad och paradoxal aktualitet.

I sin reviderade inledning till denna sjunde upplaga av Kapitalets första bok ger statsvetaren Mats ­Lindberg en introduktion till verket och till Marx teori, en vidare­utveckling av resonemangen i hans inflytelserika doktorsavhandling och studiehandledning Att studera Kapitalet.

I samband med återutgivningen av Ivan Bohmans översättning av första boken 2013 gav Arkiv förlag även ut en ny utgåva av Att studera Kapitalet. Den innehåller förklaringar till Marx begrepp kapitel för kapitel, samt flera hundra kommentarer till och korrigeringar av översättningen. Missa inte heller vårt Supplement till första boken där Mats Lindberg i detalj redogör för problemen med att översätta de centrala begreppen i Kapitalet.

"En gång var Kapitalet sin tids främsta sammanfattande berättelse om moderniteten, kapitalismen och lönarbetet. Jag skulle vilja ställa frågan om Kapitalet i dag, trots all vår samhällsvetenskapliga teoriutveckling och alla våra framsteg i olika samhällsvetenskapliga discipliner, fortfarande kanske är den mest heltäckande teorin om den moderna människans motsägelsefulla och institutionellt inbäddade livsvillkor." Ur Mats Lindbergs inledning (inledningen finns även tillgänglig som särtryck)

Vad hände med arbetarklassen? En gång i tiden utmålades arbetarklassen som drivkraften för välstånd och välfärd i vårt land. Idag beskrivs den alltmer som en kvarleva från ett svunnet industrisamhälle. Arbetarna har lämnats på efterkälken och övergivits av dem som skulle företräda dem politiskt. Fokus har flyttats till företagarna och medelklassen.

Men arbetarklassen är i högsta grad levande. Det är fortfarande den största klassgruppen i Sverige och det arbete klassen utför är oumbärligt för att vårt samhälle ska fungera. Samtidigt är de vårt samhälles stora förlorare, med sämre löneutveckling, ökad otrygghet, lågt inflytande över sitt arbete och sämre hälsa. De har drabbats hårdast av ökande levnadskostnader. 

Sociologen Johan Alfonsson argumenterar för att arbetarklassens strukturella och kollektiva maktresurser har urholkats genom medveten politik sedan 1990-talet. Arbetarna har satts åt sidan och i stället har främst kapitalägare gynnats. Klassklyftorna har vidgats dramatiskt.

För att vända utvecklingen måste arbetarklassens makt stärkas. Den här boken undersöker hur detta kan gå till och pekar ut möjliga vägar framåt. 

Boken är försedd med ett förord av sociologen och nestorn inom klassanalys Göran Therborn samt en studiehandledning för dem som vill läsa tillsammans i grupp.

Johan Alfonssons forskning handlar framför allt om otrygghet i arbetslivet, dess orsaker och konsekvenser. Vad hände med arbetarklassen? är hans tredje bok efter Alienation och arbete (2020) och Det otrygga arbetslivet i Sverige (2022).

Att teoretisera är en central färdighet för samhällsvetare, men hittills har det saknats verk på svenska som tar sig an uppgiften att lära ut denna kreativa konst. Teoretiskt hantverk avhjälper den bristen.

Boken spänner över en rad moment i forsknings­processen – när vi identifierar ett studieobjekt, väljer våra begrepp, kodar vårt material, prövar våra teorier, läser vår sekundär­litteratur med mera – och tillhandahåller ett rikt förråd av idéer som läsaren kan tillämpa, modifiera, vidare­utveckla och komplettera i sitt eget arbete.

Författarna är eller har varit verksamma vid institutionen för samhällsstudier vid Linnéuniversitetet, och de utforskar vad samhällsvetenskapligt teoretiserande innebär för deras forskargärning. Med konkreta exempel och egna erfarenheter belyser de hur teoretiserande går till i praktiken.

Inspirationen till den här antologin kommer från professor Richard Swedberg vid Cornell University, som också har bidragit med bokens förord.

INNEHÅLL:

Richard Swedberg, "Förord" Bengt Larsson, Ylva Ulfsdotter Eriksson & Ola Agevall, "Teoretiskt hantverk – en inledning" 

Del I. Varför teori?

Bengt Larsson, "Vad ska vi ha teori till?" Ola Agevall, "Sociologens dubbla uppgift"

Del II. Från begrepp till test

Dino Viscovi, "Allt börjar med begrepp" Henrik Hultman, "Att använda och teoretisera tidigare forskning" Glenn Sjöstrand, "Att 'se' samma sak på olika sätt – teoretiska val och metodologiska konsekvenser" Linda Hiltunen & Anna-Maria S. Marekovic, "Teoretisering i tematisk analys" Giangiacomo Bravo, "Teoriprovning och kausal slutledning"

Del III. Kreativ teoretisering

Ylva Ulfsdotter Eriksson, "'Walking the theory walk.' Teoretiserande i det vetenskapliga arbetets olika delar" Per Dannefjord, "Famlandets praktik" Jonathan Madeland, "Kreativt teoretiserande: ett pragmaticistiskt ramverk" Kajsa Johansson, "Teori som ett verktyg att få syn på saker vi redan sett" Magnus Persson, "Att närma sig teoretiska begrepp"

De senaste tjugo åren har hundratusentals arbetarväljare lämnat Socialdemokraterna för Sverigedemokraterna. I valen 2018 och 2022 gick det enskilt största väljarflödet från S till SD. Vad beror det på – och vad betyder det för den svenska socialdemokratins framtid?

När man verkligen lyssnar på vad de som gjort partibytet själva har att säga framträder en annan bild än den som, liksom det mesta i vår tid, ensidigt fokuserar på invandringsfrågan.

Karla Backlund och Stefan Sjöberg har intervjuat ett antal aktiva sverigedemokrater med arbetarbakgrund som tidigare varit socialdemokrater. Visst är invandringen ett närvarande tema i intervjuerna, men sällan ett isolerat sådant. Den kopplas till välfärdens försvagning, arbetslösheten och känslan av att samhällsgemenskapen har gått förlorad.

Missnöjet med invandringen flätas samman med en djupare kritik av samhällsutvecklingen och socialdemokratin. S upplevs ha övergett arbetarna och folkhemstanken för att i stället bli ett parti för medelklassen och eliten.

I skärningspunkten mellan personliga erfarenheter och breda samhällsförändringar visar författarna vad som står på spel när en folkrörelse tappar sin bas. För att åter bli den drivande och samlande kraften i svensk politik måste socialdemokratin formulera ett nytt framåtsyftande samhällsprojekt för frihet, jämlikhet och gemenskap.

Svenska Byggnadsarbetareförbundets ordförande Kim Söderström har bidragit med ett förord till boken som också är försedd med en studiehandledning för dem som vill läsa tillsammans i grupp.

Karla Backlund har en kandidatexamen i statsvetenskap och arbetar för Socialdemokraterna på kommunal nivå.

Stefan Sjöberg är doktor i sociologi och professor i socialt arbete och har tidigare medverkat i Katalys projekt och bok Klass i Sverige (2021) samt skrivit Katalysrapporten Alla får det inte bättre tillsammans med Markus Kallifatides (2023).

Denna femte översedda och ombrutna upplaga innehåller för första gången illustrationerna ur den franska originalutgåvan.

Varför intar fängelset en så dominerande plats i dagens straffsystem? Den frågan står i centrum för Michel Foucaults Övervakning och straff (Surveiller et punir), den kanske mest inflytelserika i hans långa rad av civilisationskritiska undersökningar.

Den övergång från brutala kroppsstraff till fängelsestraff, som upplysningsmännen såg som en seger för humanism och förnuft, vill Foucault tvärtom se som följden av en ny och effektivare disciplinering av människorna. Denna strävan går igen på en rad områden, från 1600-talet och framåt: skolväsendet, arméerna och inte minst fabrikerna. När kroppsstraffen ersätts med fängelsestraff och fångvård innebär det att en äldre form av maktutövning ersätts av en ny och än mer långtgående, som ytterst syftar till människornas fullständiga normalisering och anpassning till det nya produktionssystemets krav. I fängelseinstitutionen får alla dessa tendenser sitt mest fullödiga uttryck.

I ett språk som vibrerar av patos och inlevelse med de förtryckta och plågade illustrerar Foucault sina teser med skakande inblickar i straffets och disciplineringens historia.

I en inledning till boken ger Sune Sunesson en klargörande presentation av Foucaults tänkande.

Slopade föreningsstöd och svagare fackförbund. Slakt på studieförbund och klåfingrig kulturpolitik. Tidningsdöd och mer regeringslojal public service. Minskad autonomi för universiteten. Förstatligat bistånd. Angiverilag och Tidölöner. Näringsförbud för oppositionen. Tillbakadragna medborgarskap.

Den svenska folkrörelsedemokratin är resultatet av trehundra års utveckling från envälde till folkstyre. Men när Sverigedemokraterna dikterar regeringens dagordning hotas våra demokratiska grundvalar. Vad händer när det fria samtalet tystnar och de kritiska rösterna blir allt färre? Vad är nästa steg?

Angreppet: Så urholkar Tidöregeringen vår demokrati är en granskning av hur Sverige blev en del av en internationell auktoritär trend, med inspiratörer som Viktor Orbán och Donald Trump. Samtidigt är boken en maning till motstånd mot krafter som vill förändra vårt land i grunden.

"Nu är det allvar. Demokratin hotas på viktiga samhällsområden. Det är SD som styr både i regeringskansliet och när Tidöpartierna möts. Om detta kan du läsa i denna bok. Men nöj dig inte med att vara åskådare. Ställ upp i kampen mot högerextremismen för frihet, jämlikhet och solidaritet. Alla kan göra en insats. Det är viktigt att vi är många." - Ingvar Carlsson, tidigare statsminister och före detta partiordförande för Socialdemokraterna

Peter Gustavsson är redaktör för tidningen Rörelsen och frilansande journalist i bland annat Aftonbladet, Arbetarbladet, Dagens Arena och Dala-Demokraten.

Människan som samhällsvarelse. Tid, rum, individ och kollektiv gavs ursprungligen ut 1983 men är fortfarande lika aktuell och angelägen. Johan Asplund tar sig här an den för alla sociologer centrala frågan om ämnets egenart och grund: Hur kan vi förstå förhållandet mellan individ och samhälle?

Boken inleds med ett mystiskt dödsfall i Stockholm och avslutas med en granskning av Sveriges alltmer tillåtande namnlagstiftning. Däremellan gör författaren utflykter vida omkring: till kättarna i den medeltida bergsbyn Montaillou, till renässansens Italien och till 1700-talets Paris. Han undersöker när och om den europeiska människan blev civiliserad och kastar nytt ljus över skiftesreformerna i Sverige. Han berättar om cykelentusiasten Triplett, som gjorde det första socialpsykologiska experimentet, och om en världsberömd svensk tidsgeograf. Han ger nya perspektiv på Émile Durkheims klassiska självmordsteori och allmänna samhällslära.

Johan Asplund (1937 2018) växte upp i Österbotten och läste i Uppsala, där han grundade tidskriften Sociologisk forskning. Han blev senare professor i socialpsykologi i Köpenhamn och tilldelades 1985 en forskarprofessur i Lund.

Till denna nya utgåva har Magnus Karlsson, uppvuxen i Ronneby och tidigare elev till Asplund, författat ett förord som presenterar Johan Asplunds arbeten, hans betydelse för svensk och nordisk samhällsvetenskap och humaniora samt den helt avgörande plats som Människan som samhällsvarelse intar i hans produktion.

Hur ser det svenska samhället ut på tröskeln till 2020-talet? Den frågan ställdes till ett 40-tal forskare och utredare och svaret är ett allt hårdare klassamhälle. Sverige är idag det europeiska land med de snabbast växande klyftorna, den svårast privatiserade välfärdsstaten och där klass allt tydligare dömer människor till olika levnadsstandard, livslängd och liv. I denna bok ges statistiska bevis för klassamhällets existens i råa data från Statistiska centralbyrån. Här skildras klassamhällets förändring, med kön och etnicitet som en given dimension för förståelsen. Här visas de skilda världar i ägande, makt och inflytande över så olika delar av samhället som brottslighet, folkhälsa, mediemakt, företagsägande och anställningsskydd.

Bilden av ett allt hårdare klassamhälle med ett fåtal vinnare och miljoner förlorare framträder tydligt i Klass i Sverige. Är det verkligen så här vi vill ha det? Här ges fakta för dig som undrar. Argument för dig som vill förändra. En samhällsanalys du har väntat på.

INNEHÅLL

Förord, Daniel Suhonen, Göran Therborn & Jesper Weithz

Del 1. Klass i siffror

1. Klasstrukturen i Sverige. Struktur, klass och inkomster: kontinuitet och förändring 1985 2015, Göran Ahrne, Niels Stöber & Max Thaning

2. I väntan på klasspolitik. En klassmedveten befolkning utan representation, Hampus Andersson

3. Klasserna i dag, Göran Therborn

Del 2. Klassamhället och politiken

4. Klass, identitet och politisk mobilisering. Klassmedvetande i det 21:a århundradet, Niels Stöber, Daniel Suhonen & Göran Therborn

5. Kampen om arbetarväljarna. Klassanalys av valet 2018, Enna Gerin

Del 3. Det privatiserade klassamhället

6. Välfärdsmodellens omvandling. Det privata kapitalets utvidgning i den offentliga sektorn, Majsa Allelin, Markus Kallifatides, Stefan Sjöberg & Viktor Skyrman

7. Hur högern vann debatten. Nyliberal hegemoni i privatiseringsfrågan, Liv Sunnercrantz

8. Från jämlikhet till valfrihet i svensk skolpolitik. Doktrinskiften och formativa ögonblick, Mattias Börjesson & Rune Romhed

9. Skola för lönsamhet. Om elevers marknadsanpassade villkor och vardag, Majsa Allelin

Del 4. Klassamhällets dimensioner och perspektiv

10. Arbetarrörelsens blinda fläck. Om kvinnors prekära arbeten, Elinor Odeberg

11. Vilka är vi i jämställdhetspolitiken? Klass, kön och etnicitet i Rut-tjänsternas Sverige, Birgitta Jordansson & Linda Lane

12. Klassamhällets tystade röster och perifera platser, Mikael Vallström & Lotta Svensson

13. En fråga om klass i framtidsstaden Malmö, Mikael Stigendal

Del 5. Klassamhället och lagen

14. Socioekonomisk bakgrund och brott. Har ojämlikheten ökat eller minskat över tid?, Olof Bäckman, Felipe Estrada, Anders Nilsson & Fredrik Sivertsson

Del 6. Klass, kultur och mediemakt

15. Arbetarlitteraturen och klassamhället, Magnus Nilsson

16. Arbetarklassens symboliska utplåning i medelklassens medier, Peter Jakobsson & Fredrik Stiernstedt

17. Mediekapitalet. Ägarskap, kontroll och ideologisk hegemoni i svenska nyhetsmedier, Sigurd Allern

Del 7. Arbetslivets brutalisering och nya skiktning

18. Nomaderna på den svenska arbetsmarknaden. Det otrygga arbetslivets framväxt och effekter på klasstrukturen, Johan Alfonsson

19. Det nya arbetslivet: management-by-stress, Mikael Nyberg

20. Klassamhällets rasifiering i arbetslivet, Anders Neergaard

21. Medelklassens förändrade maktposition. Deklasseringen av lärare, poliser och sjuksköterskor, samt nya klasskonflikter inom medelklassen, Lovisa Broström

22. Professionerna, mellanskikten och klassanalysen, Gunnar Olofsson

Del 8. Klassamhälle till döds

23. Klass och hälsa, Karl Gauffin, Christer Hogstedt & P-O Östergren

24. Klassamhället och döden. Inkomst- och utbildningsklyftorna har fått större betydelse för hur länge vi lever, Mats Wingborg

Del 9. Kapitalmakten i det 21:a århundradet

25. Svängdörrarnas förlovade land. Lobbyismens betydelse för klassamhällets eliter, Sigurd Allern & Ester Pollack

26. Ägande- och förmögenhetsstrukturen och dess förändring sedan 1980, Majsa Allelin, Markus Kallifatides, Stefan Sjöberg & Viktor Skyrman

Projektet Klass i Sverige

Studiehandledning

Noter

Litteratur

Medverkande författare

Tack

Sveriges moderna historia framställs ofta som en fredlig rörelse mot ökad demokrati och jämlikhet. De stora konflikter som präglat Europas 1900-tal har i Sverige undvikits helt eller lösts med kompromisser. Så har den svenska självbilden sett ut, men under senare år har samförståndsberättelsen börjat ifrågasättas.

I Politik underifrån skriver historiker och samhällsvetare om politiska och sociala konflikter i 1900-talets Sverige då människor har brutit mot den dominerande politiska kulturens normer för hur man får göra politik och vilka som får delta i politiska processer.

De nio bidragen ger ny kunskap om ett antal kollektiva konfrontationer, där vanliga människor genom utomparlamentariska aktioner bidragit till att forma svensk politisk historia. Från rösträttsstriden i början av seklet, över gatukravaller, vilda strejker och den gryende miljörörelsens kamp, till konflikter om vem som har rätt att använda det urbana rummet åren efter murens fall.

Antologins fokus är spännande episoder ur det förflutna, men den kan också användas för att ställa viktiga frågor om vår egen samtid. När kan utomparlamentariska metoder sägas berika och utveckla demokratin, och när passeras den gräns då den parlamentariska demokratin hotas? De historiska perspektiv som presenteras i Politik underifrån är viktiga för den diskussion om demokratins former som måste föras i vår egen tid.

INNEHÅLL: Andrés Brink Pinto, Martin Ericsson & Stefan Nyzell Verktygslåda för konfliktforskare Magnus Olofsson Rösträttskravallerna i Stockholm 1902 och den återvunna demonstrationsrätten Fredrik Egefur "Polisen har stulit vårt standar!" Två antimilitaristiska demonstrationer i Helsingborg 1906 Karin Jonsson "Stockholmspolisen far fram som hunner och bödlar." Den sista stora demonstrationen för rösträtt i Stockholm 5 juni 1917 Stefan Nyzell Eskilstunakravallerna 1937. En kamp om rätten att få supa sig full Björn Lundberg Nyårskravallerna i Malmö 1946-47. Sveriges första ungdomsupplopp? Eva Schmitz Städerskestrejken 1974-75. En nedtryckt grupp kräver högre lön och respekt för sitt arbete Jenny Jansson & Katrin Uba Motströms. Kampen mot kraftverket i Sölvbacka strömmar 1972-79 Martin Ericsson Ockuperat område. Striden om brandstationen i Jönköping 1982 Johan Pries & Karin Zackari "Här slutar Sverige." Ockupationen på Ringgatan i Malmö 1990

Hur ska vi gemensamt kunna använda och samtidigt vårda världens resurser på ett för framtiden hållbart sätt? Det framstår allt mer som mänsklighetens verkliga ödesfråga.

I sin epokgörande bok Allmänningen som samhällsinstitution (Governing the Commons) analyserar Elinor Ostrom de situationer där människor gemensamt använder resurser. Ostrom utmanar de uppfattningar som bara ser två lösningar på "allmänningens tragedi": privatisering eller statlig reglering. Hon visar att människor genom frivillig organisering kan skapa livskraftiga institutioner som förmår att förvalta ömtåliga och knappa resurser. Ostroms teori har räckvidd och relevans långt utöver de sammanhang hon studerar.

Allmänningen som samhällsinstitution har sedan den publicerades 1990 blivit ett standardverk för samhälls­vetare och fått allt större spridning bland miljöintresserade forskare i alla discipliner. Samtidigt med att boken för första gången gavs ut på svenska 2009 blev Elinor Ostrom historisk när hon som första kvinna fick priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. I bokens inledning presenterar professor Lennart J. Lundqvist Ostroms bidrag till den hållbara utvecklingens problem.

Birgitta Hambraeus (C) och Birgitta Dahl (S) var centrala aktörer under två avgörande decennier för svensk miljö- och energipolitik. Under perioden 1971-1991 sökte de, från olika politiska utgångspunkt, skapa en framsynt politik baserad på hänsyn till miljö och klimat. De var ibland motståndare, ibland allierade i denna kamp. De ställde svåra frågor. De vågade ompröva en felaktig politik. De krävde omställning till ett mer hållbart samhälle.

Birgitta Hambraeus riksdagsmotion pausade den svenska satsningen på kärnkraft. Birgitta Dahl fick sedan som miljö- och energiminister den svåra uppgiften att förverkliga resultatet från folkomröstningen 1980. Utifrån ett rikt arkivmaterial ger denna bok belysande inblickar i deras kamp och dåtidens miljödebatt och politiska intriger från riksdagens golv till Dramatens scen. Bland annat får vi läsa om hur Astrid Lindgren liknade Dahl vid socialdemokratins Pippi Långstrump, hur Nobelpristagaren Hannes Alfvén inte fick delta i FN:s konferens om miljön 1972 och hur Dahl till slut tvingades bort från politikens centrum. Analysen visar på de många hindren i vägen för samhällsförändringar i en mer miljövänlig riktning - men ger också kunskap om framgångsrika strategier för att transformativa skiften ska kunna ske.

Martin Hultman, Ann-Sofie Kall och Jonas Anshelm forskar om miljö, energi och teknik vid Chalmers tekniska högskola, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping och Linköpings universitet.

"Genom att väva in en genusansats i sin belysning av energipolitikens sakinnehåll och politiska maktstrategier ger boken ett annorlunda och spännande perspektiv. Bland annat belyses bemötandet av Birgitta Hambraeus insats som kärnkraftspolitikens första kritiska röst i riksdagen och Birgitta Dahls kraftfulla agerande för kärnkraftens fortsatta utbyggnad och politiska isolering av just Hambraeus och hennes avvecklingslinje i Energikommissionen. Distanserade och underbyggda översikter av denna typ behöver vi fler av." - Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap

"Svensk miljöhistoria har aldrig stått starkare än nu. Hultmans, Kalls och Anshelms bok ger ovärderliga perspektiv på vad som krävs för att gå från kunskap till handling. Genom att studera två centrala aktörer och deras olika sätt att bedriva politik ger de nya insikter om en visionär tids möjligheter och begränsningar. Med stor analytisk skicklighet och djup kännedom om efterkrigstidens Sverige drar de ut viktiga lärdomar kring vad som krävs för att ett samhälle ska ställa om." - David Larsson Heidenblad, docent i historia och författare till Den gröna vändningen. En ny kunskapshistoria om miljöfrågornas genombrott under efterkrigstiden

Vart är Sverige på väg? Det Sverige som en gång lovade bli jämlikhetens land har blivit Nordens mest ojämlika klassamhälle, med Västeuropas värsta förmögenhetskoncentration. Ojämlikheten skenar och fåväldet breder ut sig. Kapitalet och ett litet överskikt tar hand om en allt större del av samhällets resurser samtidigt som överheten i det offentliga livet oförblommerat ger uttryck för både folkförakt och klassförakt.

Göran Therborn spårar denna omvälvande utveckling tillbaka till 1980-talets brytningstid och sätter in den i en stram historisk och jämförande klassanalys som bygger vidare på hans banbrytande studier från 1970- och 80-talen.

Kapitalet, överheten och alla vi andra är en skarpt genomborrande analys av dagens svenska klassamhälle och pekar på det digitaliserade ståndssamhälle som väntar i förlängningen av dagens tendenser. Den visar också vad som krävs för att ändra utvecklingens riktning och vilka sociala krafter som kan göra det. Denna bok kan ses som en fortsättning på Göran Therborns internationellt uppmärksammade arbete Ojämlikhet dödar från 2016.

Boken är sprungen ur projektet "Klass i Sverige" som Göran Therborn lett i samarbete med det oberoende fackliga idéinstitutet Katalys och som samlat ett stort antal forskare från en mängd olika discipliner. Boken markerar på allvar hans återkomst till den svenska samhällsdebatten, där han först gjorde avtryck redan 1966 med den uppmärksammade debattboken En ny vänster. Detta är hans första bok skriven på svenska sedan 1981.

"På therbornska håller välfärdsoligarkernas, rövarbaronernas och de korrupta byråkraternas fåvälde på att återkomma, men under förklädnad av allas valfrihet. Ingen visar med större klarhet att propagandan om valfrihet bara är fernissa över ett gammaldags klassamhälle som jag tror att vår författare ansåg vara på väg att besegras när han drog ut i världen 1981." ur Daniel Suhonens förord

Göran Therborn är professor emeritus i sociologi vid universitetet i Cambridge. Han har sedan 1970-talet haft världen som både arbetsfält och studieobjekt, och skrivit en rad internationellt uppmärksammade verk som kommit ut på åtminstone tjugofyra språk. På svenska finns sedan tidigare bland annat Vad gör den härskande klassen när den härskar? (1980), Maktens ideologi och ideologins makt (1981), Klasstrukturen i Sverige 1930 1980 (2018 [1981]), Borgarklass och byråkrati i Sverige (1989), Europa, det moderna (1996), Världen (2012) och Ojämlikhet dödar (2016). Hans senaste bok på engelska är den globala studien Cities of Power (2017).

Under 1900-talet blev Sverige världens jämlikaste land. Inkomstfördelningen var jämn, klassresorna många och det politiska deltagandet stort och relativt jämnt fördelat i befolkningen. Sverige var ett föregångsland som debatterades över hela världen som en förebild eller ett skräckexempel. Men hur kom det sig att just Sverige blev så jämlikt?

Akademiker, debattörer och politiker över hela den politiska skalan har velat se den svenska jämlikheten som ett nationellt särdrag med djupa rötter i det gamla bonde­samhället. Men så hände något. När Sverige nu i rasande fart sedan 1980-talet går mot ökad ojämlikhet och halkar efter jämförbara länder kan det vara dags att fråga sig: Stämmer den här bilden?

I Världens jämlikaste land? ger ekonomi-historikern Erik Bengtsson en annan bild av Sveriges utveckling sedan 1700-talet och landets ekonomiska, sociala och politiska särdrag. Fram träder ett ovanligt ojämlikt land där överheten längre än i jämförbara länder stod emot folkets krav på förändring. 1900-talets jämlikhet och stora uppslutning bakom välfärdsstaten skapades istället av en bred koalition mellan de folkrörelser som växte fram från 1870-talet och framåt i opposition till ojämlikhetens konservativa försvarare. Samhället de skapade var någonting nytt och ett tydligt brott med det gamla Sverige.

Erik Bengtsson är docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Hans forskning är inriktad på politisk historia och fördelningen av förmögenheter och inkomster i Sverige från 1600-talet och framåt.