Arkiv förlag/A-Z förlag – förlag

Why is menstruation so often considered a dirty phenomenon, in both material and symbolic terms? How do ideas and realities of menstrual pollution affect the lived experience of menstruation and everyday hygiene practices?

Josefin Persdotter s study Menstrual Dirt explores how notions and materializations of pollution are enacted in different menstrual practices: in what products to use, in how to get rid of menstrual waste, how to clean reusables, wash the body and stained underwear, scrub toilets and avoid unwanted smells. It unpacks taken for granted aspects of menstrual life and reveals persistent gendered inequalities in relation to menstruation.

In focus are two specific menstrual technologies: the disposable pad and the reusable cup. The author shows how the promotion and use of these everyday technologies (re)produce menstruation as something dirty, symbolically and as a lived experience. Theoretical tools from the sociology of dirt, science and technology studies and anthropology are used to make sense of a wealth of fascinating interview and documentary material.

The study makes visible how menstrual pollution beliefs are (re)shaped in Sweden, a country with a comparatively high level of gender equality and menstrual activism. The results have implications in a wider context and for policies and technological changes to make menstruating into a less laborious and less negatively felt experience.

Josefin Persdotter is a sociologist and an internationally known scholar within Critical Menstrual Studies. She is also an acclaimed menstrual artist and activist.

I dag möter vi en pågående global industrialisering utan motstycke i mänsklighetens historia, med åtföljande urbanisering, modernisering och övergång till kapitalistisk penningekonomi runt om i världen. De nya sociala och kulturella förhållandena globalt, och löntagarnas nya ställning och situation globalt, har dock påtagliga likheter med situationen i Europa under den framträngande industrialiseringen vid mitten av 1800-talet. Där och då författade Karl Marx sitt huvudarbete Das Kapital, ett av de mest betydande verken i samhällsvetenskapens och den politiska idédebattens historia. Marx teori om kapitalismen som en historieförändrande och samhällsomformande institutionell struktur och dess tillhörande sociala relationer, där kapitalets vinstmotiv är den centrala drivkraften, har därmed fått en förnyad och paradoxal aktualitet.

I sin reviderade inledning till denna sjunde upplaga av Kapitalets första bok ger statsvetaren Mats ­Lindberg en introduktion till verket och till Marx teori, en vidare­utveckling av resonemangen i hans inflytelserika doktorsavhandling och studiehandledning Att studera Kapitalet.

I samband med återutgivningen av Ivan Bohmans översättning av första boken 2013 gav Arkiv förlag även ut en ny utgåva av Att studera Kapitalet. Den innehåller förklaringar till Marx begrepp kapitel för kapitel, samt flera hundra kommentarer till och korrigeringar av översättningen. Missa inte heller vårt Supplement till första boken där Mats Lindberg i detalj redogör för problemen med att översätta de centrala begreppen i Kapitalet.

"En gång var Kapitalet sin tids främsta sammanfattande berättelse om moderniteten, kapitalismen och lönarbetet. Jag skulle vilja ställa frågan om Kapitalet i dag, trots all vår samhällsvetenskapliga teoriutveckling och alla våra framsteg i olika samhällsvetenskapliga discipliner, fortfarande kanske är den mest heltäckande teorin om den moderna människans motsägelsefulla och institutionellt inbäddade livsvillkor." Ur Mats Lindbergs inledning (inledningen finns även tillgänglig som särtryck)

Vad hände med arbetarklassen? En gång i tiden utmålades arbetarklassen som drivkraften för välstånd och välfärd i vårt land. Idag beskrivs den alltmer som en kvarleva från ett svunnet industrisamhälle. Arbetarna har lämnats på efterkälken och övergivits av dem som skulle företräda dem politiskt. Fokus har flyttats till företagarna och medelklassen.

Men arbetarklassen är i högsta grad levande. Det är fortfarande den största klassgruppen i Sverige och det arbete klassen utför är oumbärligt för att vårt samhälle ska fungera. Samtidigt är de vårt samhälles stora förlorare, med sämre löneutveckling, ökad otrygghet, lågt inflytande över sitt arbete och sämre hälsa. De har drabbats hårdast av ökande levnadskostnader. 

Sociologen Johan Alfonsson argumenterar för att arbetarklassens strukturella och kollektiva maktresurser har urholkats genom medveten politik sedan 1990-talet. Arbetarna har satts åt sidan och i stället har främst kapitalägare gynnats. Klassklyftorna har vidgats dramatiskt.

För att vända utvecklingen måste arbetarklassens makt stärkas. Den här boken undersöker hur detta kan gå till och pekar ut möjliga vägar framåt. 

Boken är försedd med ett förord av sociologen och nestorn inom klassanalys Göran Therborn samt en studiehandledning för dem som vill läsa tillsammans i grupp.

Johan Alfonssons forskning handlar framför allt om otrygghet i arbetslivet, dess orsaker och konsekvenser. Vad hände med arbetarklassen? är hans tredje bok efter Alienation och arbete (2020) och Det otrygga arbetslivet i Sverige (2022).

Denna femte översedda och ombrutna upplaga innehåller för första gången illustrationerna ur den franska originalutgåvan.

Varför intar fängelset en så dominerande plats i dagens straffsystem? Den frågan står i centrum för Michel Foucaults Övervakning och straff (Surveiller et punir), den kanske mest inflytelserika i hans långa rad av civilisationskritiska undersökningar.

Den övergång från brutala kroppsstraff till fängelsestraff, som upplysningsmännen såg som en seger för humanism och förnuft, vill Foucault tvärtom se som följden av en ny och effektivare disciplinering av människorna. Denna strävan går igen på en rad områden, från 1600-talet och framåt: skolväsendet, arméerna och inte minst fabrikerna. När kroppsstraffen ersätts med fängelsestraff och fångvård innebär det att en äldre form av maktutövning ersätts av en ny och än mer långtgående, som ytterst syftar till människornas fullständiga normalisering och anpassning till det nya produktionssystemets krav. I fängelseinstitutionen får alla dessa tendenser sitt mest fullödiga uttryck.

I ett språk som vibrerar av patos och inlevelse med de förtryckta och plågade illustrerar Foucault sina teser med skakande inblickar i straffets och disciplineringens historia.

I en inledning till boken ger Sune Sunesson en klargörande presentation av Foucaults tänkande.

De senaste tjugo åren har hundratusentals arbetarväljare lämnat Socialdemokraterna för Sverigedemokraterna. I valen 2018 och 2022 gick det enskilt största väljarflödet från S till SD. Vad beror det på – och vad betyder det för den svenska socialdemokratins framtid?

När man verkligen lyssnar på vad de som gjort partibytet själva har att säga framträder en annan bild än den som, liksom det mesta i vår tid, ensidigt fokuserar på invandringsfrågan.

Karla Backlund och Stefan Sjöberg har intervjuat ett antal aktiva sverigedemokrater med arbetarbakgrund som tidigare varit socialdemokrater. Visst är invandringen ett närvarande tema i intervjuerna, men sällan ett isolerat sådant. Den kopplas till välfärdens försvagning, arbetslösheten och känslan av att samhällsgemenskapen har gått förlorad.

Missnöjet med invandringen flätas samman med en djupare kritik av samhällsutvecklingen och socialdemokratin. S upplevs ha övergett arbetarna och folkhemstanken för att i stället bli ett parti för medelklassen och eliten.

I skärningspunkten mellan personliga erfarenheter och breda samhällsförändringar visar författarna vad som står på spel när en folkrörelse tappar sin bas. För att åter bli den drivande och samlande kraften i svensk politik måste socialdemokratin formulera ett nytt framåtsyftande samhällsprojekt för frihet, jämlikhet och gemenskap.

Svenska Byggnadsarbetareförbundets ordförande Kim Söderström har bidragit med ett förord till boken som också är försedd med en studiehandledning för dem som vill läsa tillsammans i grupp.

Karla Backlund har en kandidatexamen i statsvetenskap och arbetar för Socialdemokraterna på kommunal nivå.

Stefan Sjöberg är doktor i sociologi och professor i socialt arbete och har tidigare medverkat i Katalys projekt och bok Klass i Sverige (2021) samt skrivit Katalysrapporten Alla får det inte bättre tillsammans med Markus Kallifatides (2023).

Att teoretisera är en central färdighet för samhällsvetare, men hittills har det saknats verk på svenska som tar sig an uppgiften att lära ut denna kreativa konst. Teoretiskt hantverk avhjälper den bristen.

Boken spänner över en rad moment i forsknings­processen – när vi identifierar ett studieobjekt, väljer våra begrepp, kodar vårt material, prövar våra teorier, läser vår sekundär­litteratur med mera – och tillhandahåller ett rikt förråd av idéer som läsaren kan tillämpa, modifiera, vidare­utveckla och komplettera i sitt eget arbete.

Författarna är eller har varit verksamma vid institutionen för samhällsstudier vid Linnéuniversitetet, och de utforskar vad samhällsvetenskapligt teoretiserande innebär för deras forskargärning. Med konkreta exempel och egna erfarenheter belyser de hur teoretiserande går till i praktiken.

Inspirationen till den här antologin kommer från professor Richard Swedberg vid Cornell University, som också har bidragit med bokens förord.

INNEHÅLL:

Richard Swedberg, "Förord" Bengt Larsson, Ylva Ulfsdotter Eriksson & Ola Agevall, "Teoretiskt hantverk – en inledning" 

Del I. Varför teori?

Bengt Larsson, "Vad ska vi ha teori till?" Ola Agevall, "Sociologens dubbla uppgift"

Del II. Från begrepp till test

Dino Viscovi, "Allt börjar med begrepp" Henrik Hultman, "Att använda och teoretisera tidigare forskning" Glenn Sjöstrand, "Att 'se' samma sak på olika sätt – teoretiska val och metodologiska konsekvenser" Linda Hiltunen & Anna-Maria S. Marekovic, "Teoretisering i tematisk analys" Giangiacomo Bravo, "Teoriprovning och kausal slutledning"

Del III. Kreativ teoretisering

Ylva Ulfsdotter Eriksson, "'Walking the theory walk.' Teoretiserande i det vetenskapliga arbetets olika delar" Per Dannefjord, "Famlandets praktik" Jonathan Madeland, "Kreativt teoretiserande: ett pragmaticistiskt ramverk" Kajsa Johansson, "Teori som ett verktyg att få syn på saker vi redan sett" Magnus Persson, "Att närma sig teoretiska begrepp"

Slopade föreningsstöd och svagare fackförbund. Slakt på studieförbund och klåfingrig kulturpolitik. Tidningsdöd och mer regeringslojal public service. Minskad autonomi för universiteten. Förstatligat bistånd. Angiverilag och Tidölöner. Näringsförbud för oppositionen. Tillbakadragna medborgarskap.

Den svenska folkrörelsedemokratin är resultatet av trehundra års utveckling från envälde till folkstyre. Men när Sverigedemokraterna dikterar regeringens dagordning hotas våra demokratiska grundvalar. Vad händer när det fria samtalet tystnar och de kritiska rösterna blir allt färre? Vad är nästa steg?

Angreppet: Så urholkar Tidöregeringen vår demokrati är en granskning av hur Sverige blev en del av en internationell auktoritär trend, med inspiratörer som Viktor Orbán och Donald Trump. Samtidigt är boken en maning till motstånd mot krafter som vill förändra vårt land i grunden.

"Nu är det allvar. Demokratin hotas på viktiga samhällsområden. Det är SD som styr både i regeringskansliet och när Tidöpartierna möts. Om detta kan du läsa i denna bok. Men nöj dig inte med att vara åskådare. Ställ upp i kampen mot högerextremismen för frihet, jämlikhet och solidaritet. Alla kan göra en insats. Det är viktigt att vi är många." - Ingvar Carlsson, tidigare statsminister och före detta partiordförande för Socialdemokraterna

Peter Gustavsson är redaktör för tidningen Rörelsen och frilansande journalist i bland annat Aftonbladet, Arbetarbladet, Dagens Arena och Dala-Demokraten.

Hur ser det svenska samhället ut på tröskeln till 2020-talet? Den frågan ställdes till ett 40-tal forskare och utredare och svaret är ett allt hårdare klassamhälle. Sverige är idag det europeiska land med de snabbast växande klyftorna, den svårast privatiserade välfärdsstaten och där klass allt tydligare dömer människor till olika levnadsstandard, livslängd och liv. I denna bok ges statistiska bevis för klassamhällets existens i råa data från Statistiska centralbyrån. Här skildras klassamhällets förändring, med kön och etnicitet som en given dimension för förståelsen. Här visas de skilda världar i ägande, makt och inflytande över så olika delar av samhället som brottslighet, folkhälsa, mediemakt, företagsägande och anställningsskydd.

Bilden av ett allt hårdare klassamhälle med ett fåtal vinnare och miljoner förlorare framträder tydligt i Klass i Sverige. Är det verkligen så här vi vill ha det? Här ges fakta för dig som undrar. Argument för dig som vill förändra. En samhällsanalys du har väntat på.

INNEHÅLL

Förord, Daniel Suhonen, Göran Therborn & Jesper Weithz

Del 1. Klass i siffror

1. Klasstrukturen i Sverige. Struktur, klass och inkomster: kontinuitet och förändring 1985 2015, Göran Ahrne, Niels Stöber & Max Thaning

2. I väntan på klasspolitik. En klassmedveten befolkning utan representation, Hampus Andersson

3. Klasserna i dag, Göran Therborn

Del 2. Klassamhället och politiken

4. Klass, identitet och politisk mobilisering. Klassmedvetande i det 21:a århundradet, Niels Stöber, Daniel Suhonen & Göran Therborn

5. Kampen om arbetarväljarna. Klassanalys av valet 2018, Enna Gerin

Del 3. Det privatiserade klassamhället

6. Välfärdsmodellens omvandling. Det privata kapitalets utvidgning i den offentliga sektorn, Majsa Allelin, Markus Kallifatides, Stefan Sjöberg & Viktor Skyrman

7. Hur högern vann debatten. Nyliberal hegemoni i privatiseringsfrågan, Liv Sunnercrantz

8. Från jämlikhet till valfrihet i svensk skolpolitik. Doktrinskiften och formativa ögonblick, Mattias Börjesson & Rune Romhed

9. Skola för lönsamhet. Om elevers marknadsanpassade villkor och vardag, Majsa Allelin

Del 4. Klassamhällets dimensioner och perspektiv

10. Arbetarrörelsens blinda fläck. Om kvinnors prekära arbeten, Elinor Odeberg

11. Vilka är vi i jämställdhetspolitiken? Klass, kön och etnicitet i Rut-tjänsternas Sverige, Birgitta Jordansson & Linda Lane

12. Klassamhällets tystade röster och perifera platser, Mikael Vallström & Lotta Svensson

13. En fråga om klass i framtidsstaden Malmö, Mikael Stigendal

Del 5. Klassamhället och lagen

14. Socioekonomisk bakgrund och brott. Har ojämlikheten ökat eller minskat över tid?, Olof Bäckman, Felipe Estrada, Anders Nilsson & Fredrik Sivertsson

Del 6. Klass, kultur och mediemakt

15. Arbetarlitteraturen och klassamhället, Magnus Nilsson

16. Arbetarklassens symboliska utplåning i medelklassens medier, Peter Jakobsson & Fredrik Stiernstedt

17. Mediekapitalet. Ägarskap, kontroll och ideologisk hegemoni i svenska nyhetsmedier, Sigurd Allern

Del 7. Arbetslivets brutalisering och nya skiktning

18. Nomaderna på den svenska arbetsmarknaden. Det otrygga arbetslivets framväxt och effekter på klasstrukturen, Johan Alfonsson

19. Det nya arbetslivet: management-by-stress, Mikael Nyberg

20. Klassamhällets rasifiering i arbetslivet, Anders Neergaard

21. Medelklassens förändrade maktposition. Deklasseringen av lärare, poliser och sjuksköterskor, samt nya klasskonflikter inom medelklassen, Lovisa Broström

22. Professionerna, mellanskikten och klassanalysen, Gunnar Olofsson

Del 8. Klassamhälle till döds

23. Klass och hälsa, Karl Gauffin, Christer Hogstedt & P-O Östergren

24. Klassamhället och döden. Inkomst- och utbildningsklyftorna har fått större betydelse för hur länge vi lever, Mats Wingborg

Del 9. Kapitalmakten i det 21:a århundradet

25. Svängdörrarnas förlovade land. Lobbyismens betydelse för klassamhällets eliter, Sigurd Allern & Ester Pollack

26. Ägande- och förmögenhetsstrukturen och dess förändring sedan 1980, Majsa Allelin, Markus Kallifatides, Stefan Sjöberg & Viktor Skyrman

Projektet Klass i Sverige

Studiehandledning

Noter

Litteratur

Medverkande författare

Tack

Människan som samhällsvarelse. Tid, rum, individ och kollektiv gavs ursprungligen ut 1983 men är fortfarande lika aktuell och angelägen. Johan Asplund tar sig här an den för alla sociologer centrala frågan om ämnets egenart och grund: Hur kan vi förstå förhållandet mellan individ och samhälle?

Boken inleds med ett mystiskt dödsfall i Stockholm och avslutas med en granskning av Sveriges alltmer tillåtande namnlagstiftning. Däremellan gör författaren utflykter vida omkring: till kättarna i den medeltida bergsbyn Montaillou, till renässansens Italien och till 1700-talets Paris. Han undersöker när och om den europeiska människan blev civiliserad och kastar nytt ljus över skiftesreformerna i Sverige. Han berättar om cykelentusiasten Triplett, som gjorde det första socialpsykologiska experimentet, och om en världsberömd svensk tidsgeograf. Han ger nya perspektiv på Émile Durkheims klassiska självmordsteori och allmänna samhällslära.

Johan Asplund (1937 2018) växte upp i Österbotten och läste i Uppsala, där han grundade tidskriften Sociologisk forskning. Han blev senare professor i socialpsykologi i Köpenhamn och tilldelades 1985 en forskarprofessur i Lund.

Till denna nya utgåva har Magnus Karlsson, uppvuxen i Ronneby och tidigare elev till Asplund, författat ett förord som presenterar Johan Asplunds arbeten, hans betydelse för svensk och nordisk samhällsvetenskap och humaniora samt den helt avgörande plats som Människan som samhällsvarelse intar i hans produktion.

Under 1900-talet blev Sverige världens jämlikaste land. Inkomstfördelningen var jämn, klassresorna många och det politiska deltagandet stort och relativt jämnt fördelat i befolkningen. Sverige var ett föregångsland som debatterades över hela världen som en förebild eller ett skräckexempel. Men hur kom det sig att just Sverige blev så jämlikt?

Akademiker, debattörer och politiker över hela den politiska skalan har velat se den svenska jämlikheten som ett nationellt särdrag med djupa rötter i det gamla bonde­samhället. Men så hände något. När Sverige nu i rasande fart sedan 1980-talet går mot ökad ojämlikhet och halkar efter jämförbara länder kan det vara dags att fråga sig: Stämmer den här bilden?

I Världens jämlikaste land? ger ekonomi-historikern Erik Bengtsson en annan bild av Sveriges utveckling sedan 1700-talet och landets ekonomiska, sociala och politiska särdrag. Fram träder ett ovanligt ojämlikt land där överheten längre än i jämförbara länder stod emot folkets krav på förändring. 1900-talets jämlikhet och stora uppslutning bakom välfärdsstaten skapades istället av en bred koalition mellan de folkrörelser som växte fram från 1870-talet och framåt i opposition till ojämlikhetens konservativa försvarare. Samhället de skapade var någonting nytt och ett tydligt brott med det gamla Sverige.

Erik Bengtsson är docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Hans forskning är inriktad på politisk historia och fördelningen av förmögenheter och inkomster i Sverige från 1600-talet och framåt.

Det moderna samhället liknar inget tidigare samhälle. För många religiösa ledare och troende framstår moderniteten med sin sekularisering, vetenskap, kapitalism, individualism, hedonism och ideologiska konflikter som ett hot. Samtidigt finns det de som inte ser utvecklingen som ett hinder utan en möjlighet: först i det moderna samhället har en sant personlig gudstro, fri från tvång och förlegade ideal, blivit möjlig. Den här boken handlar om dem och deras pro-moderna, progressiva religionsutövning.

Efter att först ha rett ut vad vi menar med traditionell och progressiv religion utforskar en rad svenska religionsvetare olika progressiva strömningar inom världens stora religioner. På vilket sätt skiljer de sig från de traditioner de är sprungna ur? Även de helt nya religioner som medvetet skapats för att möta den moderna människans behov behandlas.

Vi avslutar boken med didaktiska reflektioner och praktiska råd till blivande lärare om hur man kan belysa progressiva religionsuttryck i sin undervisning.

Detta är en bok för alla som vill förstå religionens försök att anpassa sig till vår föränderliga tid.

Hur kan vi bevara de naturresurser som tillhör oss alla samtidigt som vi slår vakt om demokratin och den individuella valfriheten?

I den här boken diskuterar Lennart J. Lundqvist fyra olika sätt att möta den kommande globala resursknappheten. Oavsett vilken modell vi väljer måste den bygga på medborgarnas delaktighet och statens förmåga att leda utvecklingen. Ju öppnare ett samhälle är för nya idéer och aktörer, desto lättare är det för olika intressen att delta i debatten och få gehör för sina synpunkter. Samtidigt måste samhället vara starkt nog att ta fram och samordna initiativ och idéer till klara handlingslinjer. Det måste finnas institutioner för en sådan samverkan som kan skapa legitimitet för de drastiska beslut och dramatiska omställningar som mänskligheten står inför.

Ansvaret för hur bördor och nyttor ska fördelas i en tid med nya former av knapphet måste vila på den representativa demokratins grund. Bara så kan vi som samhällsmedborgare behålla makten över vår framtid.

Lennart J. Lundqvist är professor emeritus i statsvetenskap med särskild inriktning mot organisation och genomförandeprocesser inom miljöområdet. Som forskare är han jämnårig med den moderna svenska miljöpolitiken: han inledde sina doktorandstudier 1967, samma år som Naturvårdsverket bildades.

Sveriges moderna historia framställs ofta som en fredlig rörelse mot ökad demokrati och jämlikhet. De stora konflikter som präglat Europas 1900-tal har i Sverige undvikits helt eller lösts med kompromisser. Så har den svenska självbilden sett ut, men under senare år har samförståndsberättelsen börjat ifrågasättas.

I Politik underifrån skriver historiker och samhällsvetare om politiska och sociala konflikter i 1900-talets Sverige då människor har brutit mot den dominerande politiska kulturens normer för hur man får göra politik och vilka som får delta i politiska processer.

De nio bidragen ger ny kunskap om ett antal kollektiva konfrontationer, där vanliga människor genom utomparlamentariska aktioner bidragit till att forma svensk politisk historia. Från rösträttsstriden i början av seklet, över gatukravaller, vilda strejker och den gryende miljörörelsens kamp, till konflikter om vem som har rätt att använda det urbana rummet åren efter murens fall.

Antologins fokus är spännande episoder ur det förflutna, men den kan också användas för att ställa viktiga frågor om vår egen samtid. När kan utomparlamentariska metoder sägas berika och utveckla demokratin, och när passeras den gräns då den parlamentariska demokratin hotas? De historiska perspektiv som presenteras i Politik underifrån är viktiga för den diskussion om demokratins former som måste föras i vår egen tid.

INNEHÅLL:Andrés Brink Pinto, Martin Ericsson & Stefan NyzellVerktygslåda för konfliktforskareMagnus OlofssonRösträttskravallerna i Stockholm 1902 och den återvunna demonstrationsrättenFredrik Egefur"Polisen har stulit vårt standar!" Två antimilitaristiska demonstrationer i Helsingborg 1906Karin Jonsson"Stockholmspolisen far fram som hunner och bödlar." Den sista stora demonstrationen för rösträtt i Stockholm 5 juni 1917Stefan NyzellEskilstunakravallerna 1937. En kamp om rätten att få supa sig fullBjörn LundbergNyårskravallerna i Malmö 1946-47. Sveriges första ungdomsupplopp?Eva SchmitzStäderskestrejken 1974-75. En nedtryckt grupp kräver högre lön och respekt för sitt arbeteJenny Jansson & Katrin UbaMotströms. Kampen mot kraftverket i Sölvbacka strömmar 1972-79Martin EricssonOckuperat område. Striden om brandstationen i Jönköping 1982Johan Pries & Karin Zackari"Här slutar Sverige." Ockupationen på Ringgatan i Malmö 1990

Hur ska vi gemensamt kunna använda och samtidigt vårda världens resurser på ett för framtiden hållbart sätt? Det framstår allt mer som mänsklighetens verkliga ödesfråga.

I sin epokgörande bok Allmänningen som samhällsinstitution (Governing the Commons) analyserar Elinor Ostrom de situationer där människor gemensamt använder resurser. Ostrom utmanar de uppfattningar som bara ser två lösningar på "allmänningens tragedi": privatisering eller statlig reglering. Hon visar att människor genom frivillig organisering kan skapa livskraftiga institutioner som förmår att förvalta ömtåliga och knappa resurser. Ostroms teori har räckvidd och relevans långt utöver de sammanhang hon studerar.

Allmänningen som samhällsinstitution har sedan den publicerades 1990 blivit ett standardverk för samhälls­vetare och fått allt större spridning bland miljöintresserade forskare i alla discipliner. Samtidigt med att boken för första gången gavs ut på svenska 2009 blev Elinor Ostrom historisk när hon som första kvinna fick priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. I bokens inledning presenterar professor Lennart J. Lundqvist Ostroms bidrag till den hållbara utvecklingens problem.