Georg Lukács – författare

György Lukacs was a Hungarian Marxist philosopher, writer, and literary critic who shaped mainstream European Communist thought. Soul and Form was his first book, published in 1910, and it established his reputation, treating questions of linguistic expressivity and literary style in the works of Plato, Kierkegaard, Novalis, Sterne, and others. By isolating the formal techniques these thinkers developed, Lukács laid the groundwork for his later work in Marxist aesthetics, a field that introduced the historical and political implications of text.For this centennial edition, John T. Sanders and Katie Terezakis add a dialogue entitled "On Poverty of Spirit," which Lukács wrote at the time of Soul and Form, and an introduction by Judith Butler, which compares Lukács''s key claims to his later work and subsequent movements in literary theory and criticism. In an afterword, Terezakis continues to trace the Lukácsian system within his writing and other fields. These essays explore problems of alienation and isolation and the curative quality of aesthetic form, which communicates both individuality and a shared human condition. They investigate the elements that give rise to form, the history that form implies, and the historicity that form embodies. Taken together, they showcase the breakdown, in modern times, of an objective aesthetics, and the rise of a new art born from lived experience.

Den här volymen innehåller några av de viktigaste av den ungerske litteraturteoretikern Georg (György) Lukács essäer om realismen i litteraturen. Syftet med att översätta dem är att ge underlag för något som idag ter sig angelägnare än en polemik mot Lukács värderingar, nämligen en teoretisk kritik av en hegeliansk filosofi och estetik som med sin vidhängande spegelteori fortfarande spökar i den marxistiska litteraturdebatten, inte bara inom den sfär där Lukács själv nu är ställd åt sidan som politisk revisionist.

Bertolt Brechts texter i den här volymen innehåller element till en sådan kritik. De flesta av dem hänför sig till den så kallade expressionismdebatten 1938, som Brecht i verkligheten inte deltog i - hans inlägg publicerades först tio år efter hans död, i Östtyskland 1966 - men dessa mer eller mindre direkta repliker till Lukács har här kompletterats med texter som visar vad motsättningen gäller.

"Det gäller realismen" - men därunder, bortom de dåvarande estetiska stridslinjerna, avtecknar sig en alltjämt aktuell motsättning mellan marxismen som världsåskådning och en marxism som försöker göra "realiteten gällande gentemot ideologierna".

Obs! Osprättad bok så ta fram brevkniven!