Att teoretisera är en central färdighet för samhällsvetare, men hittills har det saknats verk på svenska som tar sig an uppgiften att lära ut denna kreativa konst. Teoretiskt hantverk avhjälper den bristen.

Boken spänner över en rad moment i forsknings­processen – när vi identifierar ett studieobjekt, väljer våra begrepp, kodar vårt material, prövar våra teorier, läser vår sekundär­litteratur med mera – och tillhandahåller ett rikt förråd av idéer som läsaren kan tillämpa, modifiera, vidare­utveckla och komplettera i sitt eget arbete.

Författarna är eller har varit verksamma vid institutionen för samhällsstudier vid Linnéuniversitetet, och de utforskar vad samhällsvetenskapligt teoretiserande innebär för deras forskargärning. Med konkreta exempel och egna erfarenheter belyser de hur teoretiserande går till i praktiken.

Inspirationen till den här antologin kommer från professor Richard Swedberg vid Cornell University, som också har bidragit med bokens förord.

INNEHÅLL:

Richard Swedberg, "Förord" 
Bengt Larsson, Ylva Ulfsdotter Eriksson & Ola Agevall, "Teoretiskt hantverk – en inledning" 

Del I. Varför teori?

Bengt Larsson, "Vad ska vi ha teori till?"
Ola Agevall, "Sociologens dubbla uppgift"

Del II. Från begrepp till test

Dino Viscovi, "Allt börjar med begrepp"
Henrik Hultman, "Att använda och teoretisera tidigare forskning"
Glenn Sjöstrand, "Att 'se' samma sak på olika sätt – teoretiska val och metodologiska konsekvenser"
Linda Hiltunen & Anna-Maria S. Marekovic, "Teoretisering i tematisk analys"
Giangiacomo Bravo, "Teoriprovning och kausal slutledning"

Del III. Kreativ teoretisering

Ylva Ulfsdotter Eriksson, "'Walking the theory walk.' Teoretiserande i det vetenskapliga arbetets olika delar"
Per Dannefjord, "Famlandets praktik"
Jonathan Madeland, "Kreativt teoretiserande: ett pragmaticistiskt ramverk"
Kajsa Johansson, "Teori som ett verktyg att få syn på saker vi redan sett"
Magnus Persson, "Att närma sig teoretiska begrepp"

Att teoretisera är en central färdighet för samhällsvetare, men hittills har det saknats verk på svenska som tar sig an uppgiften att lära ut denna kreativa konst. Teoretiskt hantverk avhjälper den bristen.

Boken spänner över en rad moment i forsknings­processen – när vi identifierar ett studieobjekt, väljer våra begrepp, kodar vårt material, prövar våra teorier, läser vår sekundär­litteratur med mera – och tillhandahåller ett rikt förråd av idéer som läsaren kan tillämpa, modifiera, vidare­utveckla och komplettera i sitt eget arbete.

Författarna är eller har varit verksamma vid institutionen för samhällsstudier vid Linnéuniversitetet, och de utforskar vad samhällsvetenskapligt teoretiserande innebär för deras forskargärning. Med konkreta exempel och egna erfarenheter belyser de hur teoretiserande går till i praktiken.

Inspirationen till den här antologin kommer från professor Richard Swedberg vid Cornell University, som också har bidragit med bokens förord.

INNEHÅLL:

Richard Swedberg, "Förord" 
Bengt Larsson, Ylva Ulfsdotter Eriksson & Ola Agevall, "Teoretiskt hantverk – en inledning" 

Del I. Varför teori?

Bengt Larsson, "Vad ska vi ha teori till?"
Ola Agevall, "Sociologens dubbla uppgift"

Del II. Från begrepp till test

Dino Viscovi, "Allt börjar med begrepp"
Henrik Hultman, "Att använda och teoretisera tidigare forskning"
Glenn Sjöstrand, "Att 'se' samma sak på olika sätt – teoretiska val och metodologiska konsekvenser"
Linda Hiltunen & Anna-Maria S. Marekovic, "Teoretisering i tematisk analys"
Giangiacomo Bravo, "Teoriprovning och kausal slutledning"

Del III. Kreativ teoretisering

Ylva Ulfsdotter Eriksson, "'Walking the theory walk.' Teoretiserande i det vetenskapliga arbetets olika delar"
Per Dannefjord, "Famlandets praktik"
Jonathan Madeland, "Kreativt teoretiserande: ett pragmaticistiskt ramverk"
Kajsa Johansson, "Teori som ett verktyg att få syn på saker vi redan sett"
Magnus Persson, "Att närma sig teoretiska begrepp"

Att teoretisera är en central färdighet för samhällsvetare, men hittills har det saknats verk på svenska som tar sig an uppgiften att lära ut denna kreativa konst. Teoretiskt hantverk avhjälper den bristen.

Boken spänner över en rad moment i forsknings­processen – när vi identifierar ett studieobjekt, väljer våra begrepp, kodar vårt material, prövar våra teorier, läser vår sekundär­litteratur med mera – och tillhandahåller ett rikt förråd av idéer som läsaren kan tillämpa, modifiera, vidare­utveckla och komplettera i sitt eget arbete.

Författarna är eller har varit verksamma vid institutionen för samhällsstudier vid Linnéuniversitetet, och de utforskar vad samhällsvetenskapligt teoretiserande innebär för deras forskargärning. Med konkreta exempel och egna erfarenheter belyser de hur teoretiserande går till i praktiken.

Inspirationen till den här antologin kommer från professor Richard Swedberg vid Cornell University, som också har bidragit med bokens förord.

INNEHÅLL:

Richard Swedberg, "Förord" 
Bengt Larsson, Ylva Ulfsdotter Eriksson & Ola Agevall, "Teoretiskt hantverk – en inledning" 

Del I. Varför teori?

Bengt Larsson, "Vad ska vi ha teori till?"
Ola Agevall, "Sociologens dubbla uppgift"

Del II. Från begrepp till test

Dino Viscovi, "Allt börjar med begrepp"
Henrik Hultman, "Att använda och teoretisera tidigare forskning"
Glenn Sjöstrand, "Att 'se' samma sak på olika sätt – teoretiska val och metodologiska konsekvenser"
Linda Hiltunen & Anna-Maria S. Marekovic, "Teoretisering i tematisk analys"
Giangiacomo Bravo, "Teoriprovning och kausal slutledning"

Del III. Kreativ teoretisering

Ylva Ulfsdotter Eriksson, "'Walking the theory walk.' Teoretiserande i det vetenskapliga arbetets olika delar"
Per Dannefjord, "Famlandets praktik"
Jonathan Madeland, "Kreativt teoretiserande: ett pragmaticistiskt ramverk"
Kajsa Johansson, "Teori som ett verktyg att få syn på saker vi redan sett"
Magnus Persson, "Att närma sig teoretiska begrepp"