Martin Hultman – författare

Antologi av Susanna Alakoski och Magnus Dahlstedt. Se lista över samtliga skribenter nedan.

Antologin Brandtal består av ett fyrtiotal texter som behandlar vår tids brännande samhällsfrågor. Skribenterna är unga, äldre, kända, okända och deras texter är skrivna med olika temperament, röst, ton och stil. De är forskare, tidigare deltagare i Ortens bästa penna, barnmorskor, lärare, författare, socionomer, jurister, diakoner, präster, ideellt arbetande, verksamma inom andra samhällssektorer och insiktsfulla. 

I Brandtal skriver de om sina hjärtefrågor i form av brev, dikter, ilskna utropstecken och även saklig prosa. Bokens ämnen kretsar kring sjukvård, skola, socialt och polisiärt arbete, barnmorskearbete, klimat, kultur, orten, det samiska, krig och fred, politik, rasism och integration, äldrevård, forskning, folkbildning, nationalism, välgörenhet, makt och maktlöshet, anhörigfrågor, SiS-boenden, hbtqia, fattigdom, marknadstänkande, bostäder, brottsförebyggande arbete, barn och våld, arbetsmarknad och mycket mer.

Gemensamt för texterna är att det finns en tro: det kan bli bättre.

Författare: Runa Alakoski, Susanna Alakoski, Hana Al-Khamri, Maria Andersson Vogel, Firdevs Anik, Loran Batti, Katarina Bjärvall, Håkan Blomqvist, Tove Broheden, Annelie Bränström-Öhman, Magnus Dahlstedt, Mina Dennert, Faiaz Dowlatazai, Felipe Estrada, Bonnie Friedh, Lars Gårdfeldt, KG Hammar, Martin Harling, Eija Hetekivi Olsson, Martin Hultman, Nick Jones, Anette Kyhlström, Elin Anna Labba, Philip Lalander, Pernilla Landin, John Lapidus, Staffan Larsson, Sven-Eric Liedman, Nicolas Lunabba, Ana-Dolori Marinovi, Kristina Mattsson, Alexandra Pascalidou, Selma Rezagi , Tatjana Ristovski, Mahsa Rostami, Helene Rådberg, Tove Samzelius, Gudrun Schyman, Michaela Sjögren Cronstedt, Hans Swärd, Mats Söderlund och Lena Tallberg.

Redaktörer: Susanna Alakoski och Magnus Dahlstedt

Birgitta Hambraeus (C) och Birgitta Dahl (S) var centrala aktörer under två avgörande decennier för svensk miljö- och energipolitik. Under perioden 1971-1991 sökte de, från olika politiska utgångspunkt, skapa en framsynt politik baserad på hänsyn till miljö och klimat. De var ibland motståndare, ibland allierade i denna kamp. De ställde svåra frågor. De vågade ompröva en felaktig politik. De krävde omställning till ett mer hållbart samhälle.

Birgitta Hambraeus riksdagsmotion pausade den svenska satsningen på kärnkraft. Birgitta Dahl fick sedan som miljö- och energiminister den svåra uppgiften att förverkliga resultatet från folkomröstningen 1980. Utifrån ett rikt arkivmaterial ger denna bok belysande inblickar i deras kamp och dåtidens miljödebatt och politiska intriger från riksdagens golv till Dramatens scen. Bland annat får vi läsa om hur Astrid Lindgren liknade Dahl vid socialdemokratins Pippi Långstrump, hur Nobelpristagaren Hannes Alfvén inte fick delta i FN:s konferens om miljön 1972 och hur Dahl till slut tvingades bort från politikens centrum. Analysen visar på de många hindren i vägen för samhällsförändringar i en mer miljövänlig riktning - men ger också kunskap om framgångsrika strategier för att transformativa skiften ska kunna ske.

Martin Hultman, Ann-Sofie Kall och Jonas Anshelm forskar om miljö, energi och teknik vid Chalmers tekniska högskola, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping och Linköpings universitet.

"Genom att väva in en genusansats i sin belysning av energipolitikens sakinnehåll och politiska maktstrategier ger boken ett annorlunda och spännande perspektiv. Bland annat belyses bemötandet av Birgitta Hambraeus insats som kärnkraftspolitikens första kritiska röst i riksdagen och Birgitta Dahls kraftfulla agerande för kärnkraftens fortsatta utbyggnad och politiska isolering av just Hambraeus och hennes avvecklingslinje i Energikommissionen. Distanserade och underbyggda översikter av denna typ behöver vi fler av." - Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap

"Svensk miljöhistoria har aldrig stått starkare än nu. Hultmans, Kalls och Anshelms bok ger ovärderliga perspektiv på vad som krävs för att gå från kunskap till handling. Genom att studera två centrala aktörer och deras olika sätt att bedriva politik ger de nya insikter om en visionär tids möjligheter och begränsningar. Med stor analytisk skicklighet och djup kännedom om efterkrigstidens Sverige drar de ut viktiga lärdomar kring vad som krävs för att ett samhälle ska ställa om." - David Larsson Heidenblad, docent i historia och författare till Den gröna vändningen. En ny kunskapshistoria om miljöfrågornas genombrott under efterkrigstiden

In Climate Obstruction: How Denial, Delay and Inaction are Heating the Planet, Kristoffer Ekberg, Bernhard Forchtner, Martin Hultman and Kirsti Jylhä bring together crucial insights from environmental history, sociology, media and communication studies and psychology to help us understand why we are failing to take necessary measures to avert the unfolding climate crisis.

They do so by examining the variety of ways in which meaningful climate action has been obstructed. This ranges from denial of the scientific evidence for human-induced climate change and its policy consequences, to (seemingly sincere) acknowledgement of scientific evidence while nevertheless delaying meaningful climate action. The authors also consider all those actions by which often well-meaning individuals and collectives (unintendedly) hamper climate action. In doing so, this book maps out arguments and strategies that have been used to counter environmental protection and regulation since the 1960s by, first and foremost, corporations supported by conservative actors, but also far-right ones as well as ordinary citizens.

This timely and accessible book provides tools and lessons to understand, identify and call out such arguments and strategies, and points to actions and systemic and cultural changes needed to avert or at least mitigate the climate crisis.

In Climate Obstruction: How Denial, Delay and Inaction are Heating the Planet, Kristoffer Ekberg, Bernhard Forchtner, Martin Hultman and Kirsti Jylhä bring together crucial insights from environmental history, sociology, media and communication studies and psychology to help us understand why we are failing to take necessary measures to avert the unfolding climate crisis.

They do so by examining the variety of ways in which meaningful climate action has been obstructed. This ranges from denial of the scientific evidence for human-induced climate change and its policy consequences, to (seemingly sincere) acknowledgement of scientific evidence while nevertheless delaying meaningful climate action. The authors also consider all those actions by which often well-meaning individuals and collectives (unintendedly) hamper climate action. In doing so, this book maps out arguments and strategies that have been used to counter environmental protection and regulation since the 1960s by, first and foremost, corporations supported by conservative actors, but also far-right ones as well as ordinary citizens.

This timely and accessible book provides tools and lessons to understand, identify and call out such arguments and strategies, and points to actions and systemic and cultural changes needed to avert or at least mitigate the climate crisis.

This book examines the arguments made by political actors in the creation of antagonistic discourses on climate change. Using in-depth empirical research from Sweden, a country considered by the international political community to be a frontrunner in tackling climate change, it draws out lessons that contribute to the worldwide environmental debate.

The book identifies and analyses four globally circulated discourses that call for very different action to be taken to achieve sustainability: Industrial fatalism, Green Keynesianism, Eco-socialism and Climate scepticism. Drawing on risk society and post-political theory, it elaborates concepts such as industrial modern masculinity and ecomodern utopia, exploring how it is possible to reconcile apocalyptic framing to the dominant discourse of political conservatism.

This highly original and detailed study focuses on opinion leaders and the way discourses are framed in the climate change debate, making it valuable reading for students and scholars of environmental communication and media, global environmental policy, energy research and sustainability.

This book examines the arguments made by political actors in the creation of antagonistic discourses on climate change. Using in-depth empirical research from Sweden, a country considered by the international political community to be a frontrunner in tackling climate change, it draws out lessons that contribute to the worldwide environmental debate.

The book identifies and analyses four globally circulated discourses that call for very different action to be taken to achieve sustainability: Industrial fatalism, Green Keynesianism, Eco-socialism and Climate scepticism. Drawing on risk society and post-political theory, it elaborates concepts such as industrial modern masculinity and ecomodern utopia, exploring how it is possible to reconcile apocalyptic framing to the dominant discourse of political conservatism.

This highly original and detailed study focuses on opinion leaders and the way discourses are framed in the climate change debate, making it valuable reading for students and scholars of environmental communication and media, global environmental policy, energy research and sustainability.

Around the globe, unfettered industrialisation has marched forth in unison with massive social inequities. Making matters worse, anthropogenic pressures on Earth’s living systems are causing alarming rates of thermal expansion, sea-level rise, biodiversity losses in terrestrial and aquatic ecosystems and a sixth mass extinction. As various disciplines have shown, rich white men in the Global North are the main (although not the only) perpetrators of this slow violence. This book demonstrates that industrial/breadwinner masculinities have come at terrible costs to the living planet and ecomodern masculinities have failed us as well, men included.

This book is dedicated to a third and relationally focused pathway that the authors call ecological masculinities. Here, they explore ways that masculinities can advocate and embody broader, deeper and wider care for the global through to local (‘glocal’) commons. Ecological Masculinities works with the wisdoms of four main streams of influence that have come before us. They are: masculinities politics, deep ecology, ecological feminism and feminist care theory. The authors work with profeminist approaches to the conceptualisations and embodiments of modern Western masculinities. From there, they introduce masculinities that give ADAM-n for Earth, others and self, striving to create a more just and ecologically viable planet for all of life.

This book is interdisciplinary. It is intended to reach (but is not restricted to) scholars exploring history, gender studies, material feminism, feminist care theory, ecological feminism, deep ecology, social ecology, environmental humanities, social sustainability, science and technology studies and philosophy.

Around the globe, unfettered industrialisation has marched forth in unison with massive social inequities. Making matters worse, anthropogenic pressures on Earth’s living systems are causing alarming rates of thermal expansion, sea-level rise, biodiversity losses in terrestrial and aquatic ecosystems and a sixth mass extinction. As various disciplines have shown, rich white men in the Global North are the main (although not the only) perpetrators of this slow violence. This book demonstrates that industrial/breadwinner masculinities have come at terrible costs to the living planet and ecomodern masculinities have failed us as well, men included.

This book is dedicated to a third and relationally focused pathway that the authors call ecological masculinities. Here, they explore ways that masculinities can advocate and embody broader, deeper and wider care for the global through to local (‘glocal’) commons. Ecological Masculinities works with the wisdoms of four main streams of influence that have come before us. They are: masculinities politics, deep ecology, ecological feminism and feminist care theory. The authors work with profeminist approaches to the conceptualisations and embodiments of modern Western masculinities. From there, they introduce masculinities that give ADAM-n for Earth, others and self, striving to create a more just and ecologically viable planet for all of life.

This book is interdisciplinary. It is intended to reach (but is not restricted to) scholars exploring history, gender studies, material feminism, feminist care theory, ecological feminism, deep ecology, social ecology, environmental humanities, social sustainability, science and technology studies and philosophy.

This book considers issues of social and ecological significance through a masculinities lens. Earth – our home for aeons – is reeling. The atmosphere is heating up, causing reefs to bleach, fisheries to collapse, regions to flood and dry, vast tracts to burn, the polar ice caps to melt, ancient glaciers to retreat, biodiversity to decline exacerbated by the sixth great extinction, and more. Meanwhile, social and economic disparities are widening. Pandemics are cauterising glocal communities and altering our social mores. Nationalism is feeding divisiveness and hate, especially through men’s violence. Politically extreme individuals and groups are exalting freedom while scapegoating the marginalised. Such are the symptoms of an emerging (m)Anthropocene. This anthology contends with these alarming trends, pointing our attention towards their gendered origins. Building on our monograph Ecological Masculinities: Theoretical Foundations and Practical Guidance (2018), this collection of essays is framed as a dinner party conversation grouped into six discursive themes. Their views reflect a growing community of practice, whose combined efforts capture the most recent perspectives on masculine ecologisation. Together, they aim to help create a more caring world for all, moving the ecological masculinities conversation forward as it becomes an established, international, and pluralised field of study.

Vi står inför en existentiell utmaning med förändrade villkor för allt liv på jorden. Samtidigt genomgår den moderna demokratin sin värsta kris sedan andra världskriget. Är hotet mot demokratin och den globala upphettningen två kriser som går ihop till en ödesdiger storm? Eller finns det vägar mot minskade utsläpp och en stabil demokratisk framtid?

Upphettning är en djupdykning i klimatförnekelse som politisk rörelse. Utifrån aktuell forskning diskuterar boken de utmaningar som den globala uppvärmningen ställer på vårt demokratiska styrelseskick utifrån frågeställningar som: Kan vi med demokratins hjälp hantera klimatfrågan? Varför motsätter sig den auktoritära nationaliströrelsen så aktivt klimatvetenskap?

Daniel Lindvall är doktor i sociologi, var huvudsekreterare för 2014 års Demokratiutredning och har skrivit boken Folkstyret i rädslans tid (Fri Tanke 2017).

Kjell Vowles är doktorand på Chalmers och forskar om klimatförnekelse och nationalism, före detta klimatjournalist och författare till boken Stuglandet (Votum 2017).

Martin Hultman är docent vid Chalmers och har i över 15 år forskat tvärvetenskapligt om energi-, klimat- och miljöfrågor och publicerat flera böcker såsom Den inställda omställningen (Gidlunds 2015), Discourses of Global Climate Change (Routledge 2014) och Ecological Masculinities (Routledge 2018).

Idag lever vi i omställningens tid. Samtidigt som det industrimoderna samhällets infrastruktur är helt beroende av fossila bränslen, måste 75 % av de kända fyndigheterna av olja, kol och gas ligga kvar i marken om klimatforskningen tas på allvar. Hur ska en sådan förändring bli möjlig?

Denna bok visar konkreta historiska lärdomar som kan användas för att hantera utmaningar som klimatfrågan och andra miljöfrågor ställer på oss. Med folkomröstningsresultatet 1980 i ryggen var det tydligt att medborgarna i Sverige bar med sig en vision om ett annat samhälle. Fler och fler människor var beredda att ändra vanor och konsumtion för att uppnå ett decentraliserat och förnyelsebart energisystem, giftfritt jordbruk och småskaligare leverne. Men samtidigt som den ekologiska diskursen tog plats i Miljö- och energidepartementet mobiliserade de industrimoderna aktörerna till en avgörande konflikt om framtidens politik. Ett avgörande som fortfarande påverkar samtiden.

Ibland känns det som att man står inför ett avgörande vägval, där ny teknik och nya tankesätt öppnar upp för oanade möjligheter. Martin Hultman undersöker i Den inställda omställningen hur ett decentraliserat och förnybart energisystem i Härnösand under 1980-talet samskapades med nationell energi- och miljöpolitik. Denna välgrundade och nyskapande analys skapar en bredare förståelse gällande avgörande vägval som är minst lika aktuella idag som de var då. Med ett posthumanistiskt perspektiv visar Hultman på möjligheterna till att ställa om våra energisystem i hållbar riktning. Det är viktig läsning för politiker från alla läger som tar miljöfrågorna på allvar och forskare som vill fördjupa insikten om energipolitik. (Erland Mårald, professor i idéhistoria)

Martin Hultman är doktor i teknik- och social förändring. Han har tidigare publicerat flertalet tidskriftsartiklar inom energi- och miljöområdet samt böckerna Discourses of Global Climate Change, Posthumanistiska Nyckeltexter och avhandlingen Full gas mot en (o)hållbar framtid. För närvarande arbetar han som lektor vid Tema Teknik och Social förändring, Linköpings Universitet

Åren runt 1990 omvandlades den svenska offentliga förvaltningen på ett genomgripande sätt. "Marknaden" skulle nu ta över verksamheter som tidigare i huvudsak varit samhällets ansvar. 

I Grå reformer och gröna omställningar samlas historiker och samhällsvetare för att förklara den omfattande reformrörelsen under dessa dramatiska år. 

Författarna menar att syftet med förändringarna många gånger var att lösa sektorsspecifika problem och att de var grå i den meningen att de inte primärt var politiskt-ideologiskt motiverade eller drevs fram av politiska aktörer. 

Forskarnas fallstudier av sektorer och omregleringar belyser processer förknippade med bland annat bostadslånesektorn, elkraften, järnvägen och miljöstyrningen. Ambitionen är att fånga det förtätade händelse- förloppet kring decennieskiftet 1990 och relatera det till dagens återuppväckta intresse för en mer aktiv statlig politik i frågor som beredskap, energi, klimat och bostadsbyggande