Vad händer när avsky inte bara riktas mot människor eller företeelser, utan mot samhället självt? Den avskyn kan driva människor till samhällsmord – till att försöka rasera den rådande ordningen – och få dem att drömma om en bättre värld.

Med klimatkrisen som prisma undersöker sociologen Christian Ståhl avsky som existentiell, social och politisk emotion. Genom att analysera litteratur, musik och politiska rörelser (som Margaret Atwood, Michel Houellebecq, Doris Lessing, black metal, miljörörelsen och ekofascismen) blottlägger han hur avsky formar samhällskritik såväl som framtidsvisioner hos både reformister och revolutionärer. Resultatet är en tankeväckande studie av en av vår tids mest kraftfulla, motsägelsefulla och politiskt laddade känslor.

Vad händer när avsky inte bara riktas mot människor eller företeelser, utan mot samhället självt? Den avskyn kan driva människor till samhällsmord – till att försöka rasera den rådande ordningen – och få dem att drömma om en bättre värld.

Med klimatkrisen som prisma undersöker sociologen Christian Ståhl avsky som existentiell, social och politisk emotion. Genom att analysera litteratur, musik och politiska rörelser (som Margaret Atwood, Michel Houellebecq, Doris Lessing, black metal, miljörörelsen och ekofascismen) blottlägger han hur avsky formar samhällskritik såväl som framtidsvisioner hos både reformister och revolutionärer. Resultatet är en tankeväckande studie av en av vår tids mest kraftfulla, motsägelsefulla och politiskt laddade känslor.

Vad händer när avsky inte bara riktas mot människor eller företeelser, utan mot samhället självt? Den avskyn kan driva människor till samhällsmord – till att försöka rasera den rådande ordningen – och få dem att drömma om en bättre värld.

Med klimatkrisen som prisma undersöker sociologen Christian Ståhl avsky som existentiell, social och politisk emotion. Genom att analysera litteratur, musik och politiska rörelser (som Margaret Atwood, Michel Houellebecq, Doris Lessing, black metal, miljörörelsen och ekofascismen) blottlägger han hur avsky formar samhällskritik såväl som framtidsvisioner hos både reformister och revolutionärer. Resultatet är en tankeväckande studie av en av vår tids mest kraftfulla, motsägelsefulla och politiskt laddade känslor.