Alla ska äta

Priserna på livsmedel skjuter i höjden. Köerna till matutdelningarna blir längre och längre.Barnen går till skolan med tomma magar. I Facebook-grupper ber folk om hjälp för att kunna köpa lunch, medan andra shoppar matkassar på kredit.Ändå handlar den politiska diskussionen mindre om resursfördelning och mer om repression och bestraffning - om att peka ut vissa individer som moraliskt tvivelaktiga.Allt fler länder stänger gränserna för de hungriga med löftet om att mätta sin egen befolkning. Politiska företrädare över hela Europa har dragit upp en tydlig konfliktlinje: Ät eller bli uppäten.Motståndet har samtidigt blossat upp över hela kontinenten: folk säger upp sig, strejkar och vägrar betala krisen som skapats av de som alltid har mat på bordet. Arbetare inom livsmedelsindustrin kräver bättre villkor, samtidigt som civilsamhället organiserar sig för att mätta sina medborgare.I det politiska reportaget "Alla ska äta: Om mat, makt och moral" bryter Elina Pahnke bröd med de som inte blivit inbjudna till middagsbordet, för att förstå vår tids hunger. Genom att följa kosten blottlägger hon samtidens konfliktlinjer - vilka som har makten att tillgodose människor med mat, och vilka som blir förvägrade det allra mest basala."Alla ska äta" skiftar fokus - från människors bordsskick, till vad som faktiskt serveras. Elina Pahnkes bok börjar i en sorts hunger - hos de vars tallrikar är tomma, för att sluta i en annan sorts aptit: begäret, längtan efter en annan sorts ordning, som utgår ifrån människors behov. Kort sagt: ett samhälle där alla ska äta.