Det är snart 30 år sedan de sista stora mentalsjukhusen i Sverige stängdes ner och ersattes av öppnare former av psykiatrisk vård. Idag är det endast de allra sjukaste som vårdas inom psykiatrisk heldygnsvård. Platserna är få och idealet är att vistelsen ska vara kortvarig. De psykiatriska heldygnsvårdsavdelningarna utgör på så sätt tillfälliga platser för stabilisering och behandling av akuta psykiatriska besvär. Utifrån ett omfattande etnografiskt material ger denna etnologiska avhandling inblick i vardagsliv och maktrelationer vid en avdelning för psykiatrisk heldygnsvård. Observationer och intervjuer med patienter och personal ligger till grund för detaljerade beskrivningar och analyser av platsen med dess olika rum, tidsdimensioner, vårdmetoder och sociala relationer som belyser de komplexa sätt på vilka makt utövas, utmanas och omförhandlas. Centralt för den psykiatriska heldygnsvården i vår tid är att personalen ständigt måste balansera mellan att göra patienterna delaktiga och autonoma och samtidigt begränsa dem i syfte att främja deras hälsa. Genom att begreppsliggöra vardaglig ”omsorgsmakt” i termer av pastoral makt undersöker studien hur vården hanterar detta dilemma. Detta är en doktorsavhandling i etnologi vid Stockholms universitet, 2025.
