Mohawkkvinnan Molly Brant var starkt engagerad i den maktpolitiska kampen i 1700-talets Nordamerika. Att som kvinna ta en ledarroll var inte främmande för henne.
Hon kom från en gammal kultur där kvinnorna tillsatte hövdingarna och var delaktiga i alla samhällsbeslut. Här förekom prövoäktenskap och familjeplanering. Vid behov av skilsmässa fick alltid kvinnan omvårdnaden om barnen. Tonårsflickor uppmuntrades till att ta initiativ till sex och få erfarenhet inför vuxenliv och giftermål. En kultur som med tiden kom att influera 1800-talets amerikanska suffragettrörelse.
Kärleken till den brittiske ämbetsmannen Sir William Johnson ledde Molly till ett umgänge med militärer, kolonial societet och brittisk nobless. Hon styrde över en stor egendom, dess hushåll och tjänare. Få urspungskvinnor har haft en så hög social position i den nordamerikanska historien som Molly Brant.
När de amerikanska kolonisterna gjorde revolt förblev Molly lojal mot britterna, precis som hennes folk. Hon verkade som spion och George Washingtons informatörer fick snart ögonen på henne. Även som flykting tog hon snabbt på sig en ledarroll.
För amerikanska historiker är hon relativt oviktig då hon tillhörde motståndarsidan i det amerikanska frihetskriget. I Kanada är hon mer känd och räknas där som en frihetshjälte.
Boken utgör andra delen i serien Kvinnorna på Sköldpaddsön som skildrar olika urfolkskvinnors dramatiska liv när de vita människorna invaderade Sköldpaddsön - det vill säga Nordamerika.
