Elever har inte varit passiva mottagare av skolreformer eller politiska beslut utan har aktivt organiserat sig och försökt påverka skolans utformning. Denna avhandling handlar om den svenska elevrörelsen och de riksförbund av elevråd och elevkårer som deltagit i svensk nationell utbildningspolitik sedan andra världskriget. Fokus ligger på sammanslutningar som Sveriges Elevers Centralorganisation (SECO), Tekniska Läroverkens Elevförbund (sedermera Elevförbundet) och Elevorganisationen i Sverige. Genom att analysera elevrörelsens formering, utveckling och politiska deltagande mellan åren 1938 och 2005 bidrar avhandlingen med ny kunskap och fördjupad förståelse för skolungdomens kollektiva handlande och aktörskap under den demokratiska välfärdsepoken. Studien blottlägger en tidigare dold historia av elevers gemensamma handlande och belyser Sveriges utbildningspolitiska historia ”underifrån”, utifrån en samhällsgrupp som visat sig betydligt mer politisk än vad som framträtt i tidigare forskning. Således bör svenska skolelever framöver betraktas som ett organiserat intresse som under lång tid medverkat i skolans moderna politiska historia. Detta är en doktorsavhandling i pedagogik vid Stockholms universitet 2025.

Elever har inte varit passiva mottagare av skolreformer eller politiska beslut utan har aktivt organiserat sig och försökt påverka skolans utformning. Denna avhandling handlar om den svenska elevrörelsen och de riksförbund av elevråd och elevkårer som deltagit i svensk nationell utbildningspolitik sedan andra världskriget. Fokus ligger på sammanslutningar som Sveriges Elevers Centralorganisation (SECO), Tekniska Läroverkens Elevförbund (sedermera Elevförbundet) och Elevorganisationen i Sverige. Genom att analysera elevrörelsens formering, utveckling och politiska deltagande mellan åren 1938 och 2005 bidrar avhandlingen med ny kunskap och fördjupad förståelse för skolungdomens kollektiva handlande och aktörskap under den demokratiska välfärdsepoken. Studien blottlägger en tidigare dold historia av elevers gemensamma handlande och belyser Sveriges utbildningspolitiska historia ”underifrån”, utifrån en samhällsgrupp som visat sig betydligt mer politisk än vad som framträtt i tidigare forskning. Således bör svenska skolelever framöver betraktas som ett organiserat intresse som under lång tid medverkat i skolans moderna politiska historia. Detta är en doktorsavhandling i pedagogik vid Stockholms universitet 2025.

Elever har inte varit passiva mottagare av skolreformer eller politiska beslut utan har aktivt organiserat sig och försökt påverka skolans utformning. Denna avhandling handlar om den svenska elevrörelsen och de riksförbund av elevråd och elevkårer som deltagit i svensk nationell utbildningspolitik sedan andra världskriget. Fokus ligger på sammanslutningar som Sveriges Elevers Centralorganisation (SECO), Tekniska Läroverkens Elevförbund (sedermera Elevförbundet) och Elevorganisationen i Sverige. Genom att analysera elevrörelsens formering, utveckling och politiska deltagande mellan åren 1938 och 2005 bidrar avhandlingen med ny kunskap och fördjupad förståelse för skolungdomens kollektiva handlande och aktörskap under den demokratiska välfärdsepoken. Studien blottlägger en tidigare dold historia av elevers gemensamma handlande och belyser Sveriges utbildningspolitiska historia ”underifrån”, utifrån en samhällsgrupp som visat sig betydligt mer politisk än vad som framträtt i tidigare forskning. Således bör svenska skolelever framöver betraktas som ett organiserat intresse som under lång tid medverkat i skolans moderna politiska historia. Detta är en doktorsavhandling i pedagogik vid Stockholms universitet 2025.