Olof Lagercrantz är en av 1900-talets främsta svenska publicister. Under sin tid på Dagens Nyheter 1950-1975 gjorde han tidningen till den centrala debattarena den aldrig varit, varken förr eller senare. Olof Lagercrantz väcker än idag starka känslor - han är älskad och hatad, hyllad och omstridd, som få. I Vårt sekel är reserverat åt lögnen görs för första gången tillgängligt ett urval artiklar som spänner över hela Olof Lagercrantz publicistiskt aktiva liv, från trettiotal till nittiotal. Tre fjärdedelar av materialet har aldrig tidigare publicerats i bokform. Boken kan läsas som en berättelse, skriven i stridens hetta, om 1900-talets politiska och litterära historia, men också som ett slags utvecklingsroman. Här kan man följa hur Olof Lagercrantz ställer sig till tidens dominerande frågor och hur han hela tiden förändras. Redan från början finns den stilistiska skärpan, den litterära blicken och modet att hävda en egen åsikt - men den unge Olof Lagercrantz utmanar sällan etablerade tänkesätt. Men på sextiotalet händer något: Nya radikalare perspektiv bryter fram och efter pensioneringen på åttiotalet blir han alltmer kritisk till det borgerliga samhälle och den västerländska civilisation i vars finrum han fötts. Boken har en aktualitet i den meningen att mycket av den medkänsla och intellektuella öppenhet som Olof Lagercrantz kom att stå för, är nästintill utplånade i dagens offentliga samtal. Vårt sekel är reserverat åt lögnen kan fungera som en välbehövlig inspirationskälla för svensk kulturdebatt. "Jag ser mitt liv som ett långsamt uppvaknande till verklighet. Vid sjuttiofem börjar jag känna mig klarvaken, men då är jag redan på väg ut ur samhället. Min bildningsväg har gått genom studiet av diktare, vilka är samhällets egentliga fäder och mödrar. Agnes von Krusenstjerna gav mig ett perspektiv på min egen krets. Dagerman hjälpte mig förstå förtryckets mekanismer. Dante och Nelly Sachs lärde mig om lidandets omfattning. Joyce gav vardagen ett djupt historiskt perspektiv. Strindberg visade på den samhälleliga lögnen, som regerar i alla skikt. Han, den sunde, blev också förklarad galen. Samhällets sätt att skydda och dölja sin egen galenskap!" Olof Lagercrantz 1986 Olof Lagercrantz (1911-2002) var kulturchef och chefredaktör på Dagens Nyheter 1950-1975. Hans böcker om Agnes von Krusenstjerna, Stig Dagerman, August Strindberg, Joseph Conrad, Gunnar Ekelöf, Marcel Proust, Emanuel Swedenborg och andra räknas som moderna klassiker. Det gäller även Om konsten att läsa och skriva och de självbiografiskt inriktade böckerna Min första krets och Ett år på sextiotalet. Niklas Nåsander är gymnasielärare och frilansjournalist. Han har tidigare skrivit uppmärksammade artiklar om Olof Lagercrantz i bl.a. Ordfront magasin 3/1999, Vårt behov av Olof (W&W 2001) och Röster om Olof Lagercrantz (ABF 2005).

Olof Lagercrantz är en av 1900-talets främsta svenska publicister. Under sin tid på Dagens Nyheter 1950-1975 gjorde han tidningen till den centrala debattarena den aldrig varit, varken förr eller senare. Olof Lagercrantz väcker än idag starka känslor - han är älskad och hatad, hyllad och omstridd, som få. I Vårt sekel är reserverat åt lögnen görs för första gången tillgängligt ett urval artiklar som spänner över hela Olof Lagercrantz publicistiskt aktiva liv, från trettiotal till nittiotal. Tre fjärdedelar av materialet har aldrig tidigare publicerats i bokform. Boken kan läsas som en berättelse, skriven i stridens hetta, om 1900-talets politiska och litterära historia, men också som ett slags utvecklingsroman. Här kan man följa hur Olof Lagercrantz ställer sig till tidens dominerande frågor och hur han hela tiden förändras. Redan från början finns den stilistiska skärpan, den litterära blicken och modet att hävda en egen åsikt - men den unge Olof Lagercrantz utmanar sällan etablerade tänkesätt. Men på sextiotalet händer något: Nya radikalare perspektiv bryter fram och efter pensioneringen på åttiotalet blir han alltmer kritisk till det borgerliga samhälle och den västerländska civilisation i vars finrum han fötts. Boken har en aktualitet i den meningen att mycket av den medkänsla och intellektuella öppenhet som Olof Lagercrantz kom att stå för, är nästintill utplånade i dagens offentliga samtal. Vårt sekel är reserverat åt lögnen kan fungera som en välbehövlig inspirationskälla för svensk kulturdebatt. "Jag ser mitt liv som ett långsamt uppvaknande till verklighet. Vid sjuttiofem börjar jag känna mig klarvaken, men då är jag redan på väg ut ur samhället. Min bildningsväg har gått genom studiet av diktare, vilka är samhällets egentliga fäder och mödrar. Agnes von Krusenstjerna gav mig ett perspektiv på min egen krets. Dagerman hjälpte mig förstå förtryckets mekanismer. Dante och Nelly Sachs lärde mig om lidandets omfattning. Joyce gav vardagen ett djupt historiskt perspektiv. Strindberg visade på den samhälleliga lögnen, som regerar i alla skikt. Han, den sunde, blev också förklarad galen. Samhällets sätt att skydda och dölja sin egen galenskap!" Olof Lagercrantz 1986 Olof Lagercrantz (1911-2002) var kulturchef och chefredaktör på Dagens Nyheter 1950-1975. Hans böcker om Agnes von Krusenstjerna, Stig Dagerman, August Strindberg, Joseph Conrad, Gunnar Ekelöf, Marcel Proust, Emanuel Swedenborg och andra räknas som moderna klassiker. Det gäller även Om konsten att läsa och skriva och de självbiografiskt inriktade böckerna Min första krets och Ett år på sextiotalet. Niklas Nåsander är gymnasielärare och frilansjournalist. Han har tidigare skrivit uppmärksammade artiklar om Olof Lagercrantz i bl.a. Ordfront magasin 3/1999, Vårt behov av Olof (W&W 2001) och Röster om Olof Lagercrantz (ABF 2005).

Olof Lagercrantz är en av 1900-talets främsta svenska publicister. Under sin tid på Dagens Nyheter 1950-1975 gjorde han tidningen till den centrala debattarena den aldrig varit, varken förr eller senare. Olof Lagercrantz väcker än idag starka känslor - han är älskad och hatad, hyllad och omstridd, som få. I Vårt sekel är reserverat åt lögnen görs för första gången tillgängligt ett urval artiklar som spänner över hela Olof Lagercrantz publicistiskt aktiva liv, från trettiotal till nittiotal. Tre fjärdedelar av materialet har aldrig tidigare publicerats i bokform. Boken kan läsas som en berättelse, skriven i stridens hetta, om 1900-talets politiska och litterära historia, men också som ett slags utvecklingsroman. Här kan man följa hur Olof Lagercrantz ställer sig till tidens dominerande frågor och hur han hela tiden förändras. Redan från början finns den stilistiska skärpan, den litterära blicken och modet att hävda en egen åsikt - men den unge Olof Lagercrantz utmanar sällan etablerade tänkesätt. Men på sextiotalet händer något: Nya radikalare perspektiv bryter fram och efter pensioneringen på åttiotalet blir han alltmer kritisk till det borgerliga samhälle och den västerländska civilisation i vars finrum han fötts. Boken har en aktualitet i den meningen att mycket av den medkänsla och intellektuella öppenhet som Olof Lagercrantz kom att stå för, är nästintill utplånade i dagens offentliga samtal. Vårt sekel är reserverat åt lögnen kan fungera som en välbehövlig inspirationskälla för svensk kulturdebatt. "Jag ser mitt liv som ett långsamt uppvaknande till verklighet. Vid sjuttiofem börjar jag känna mig klarvaken, men då är jag redan på väg ut ur samhället. Min bildningsväg har gått genom studiet av diktare, vilka är samhällets egentliga fäder och mödrar. Agnes von Krusenstjerna gav mig ett perspektiv på min egen krets. Dagerman hjälpte mig förstå förtryckets mekanismer. Dante och Nelly Sachs lärde mig om lidandets omfattning. Joyce gav vardagen ett djupt historiskt perspektiv. Strindberg visade på den samhälleliga lögnen, som regerar i alla skikt. Han, den sunde, blev också förklarad galen. Samhällets sätt att skydda och dölja sin egen galenskap!" Olof Lagercrantz 1986 Olof Lagercrantz (1911-2002) var kulturchef och chefredaktör på Dagens Nyheter 1950-1975. Hans böcker om Agnes von Krusenstjerna, Stig Dagerman, August Strindberg, Joseph Conrad, Gunnar Ekelöf, Marcel Proust, Emanuel Swedenborg och andra räknas som moderna klassiker. Det gäller även Om konsten att läsa och skriva och de självbiografiskt inriktade böckerna Min första krets och Ett år på sextiotalet. Niklas Nåsander är gymnasielärare och frilansjournalist. Han har tidigare skrivit uppmärksammade artiklar om Olof Lagercrantz i bl.a. Ordfront magasin 3/1999, Vårt behov av Olof (W&W 2001) och Röster om Olof Lagercrantz (ABF 2005).