Olof Lagercrantz - Böcker

Olof Lagercrantz är en av 1900-talets främ­sta svenska publicister. Under sin tid som chefredaktör på Dagens Nyheter gjorde han tidningen till den centrala debattarena den aldrig varit, varken förr eller senare. Än idag väcker Olof Lagercrantz starka känslor - han är älskad och hatad, hyllad och omstridd, som få. I Vårt sekel är reserverat åt lögnen tillgäng­liggörs för första gången ett urval artiklar som spänner över hela Olof Lagercrantz publicistiskt aktiva liv, från trettiotal till nittiotal. Dessutom offentliggörs här en rad dagboksanteckningar. Boken kan läsas som en mäktig krönika över 1900-talets politiska och litterära historia, men också som ett slags utvecklingsroman. Här kan man följa hur Olof Lagercrantz ställer sig till tidens dominerande frågor och hur han hela tiden förändras. Redan från början finns den stilistiska skärpan, den litterära blicken och modet att hävda en egen åsikt. På sextiotalet bryter nya radikalare perspektiv fram och under åttiotalet blir han än mer kritisk till det borgerliga samhälle och den västerländska civilisation i vars finrum han fötts. Den med­känsla och intellektuella öppen­het som ­­Olof Lager­crantz stod för är i dagens offentliga samtal näst intill utplånad. Vårt sekel är reserverat åt lögnen är en välbehövlig inspirationskälla för svensk kultur­debatt. FRÅN MOTTAGANDET "Det är ingen tvekan om att en av Sveriges mest briljanta tidningsmän spelar ut hela sitt stilistiska register. Ett måste i Lagercrantzhyllan." Åsa Beckman i DN "Ett mäktigt publicistiskt dokument." Mikael van Reis i GP "Olof Lagercrantz är en ständig källa till inspiration och förtjänar att upptäckas av dagens unga. Karnevals artikelsamling är utmärkt som både introduktion och fördjupning. En bok man ofta kommer att återkomma till." Kristian Borg i Stockholms fria "Solen skiner över sidorna ... den bestående känslan är ... lätthet. Enkelhet, klarhet." Anna Hallberg i DN "Att läsa Olof Lagercrantz skänker tröst i mörka tider." Åsa Linderborg i Aftonbladet "Det är ett stycke publicistisk historia Niklas Nåsander samlat, en språkkonstnärs spegel av sin samtid. Med obruten glädje, stor njutning läser jag." Curt Bladh i Sundsvalls Tidning "Jag saknar den kärlek till litteratur som lyser så starkt i många texter. Liksom febrig av lycka håller han fram verk av Lidman, eller Ferlin eller Ahlin eller Joyce, ivrig att visa läsaren hur alldeles underbara och viktiga de är. Det är storslaget och vackert." Jenny Tunedal i Aftonbladet "Olof Lagercrantz språkkonst är närvarande i dessa 600 sidor. Det är en njutning att läsa dem." Hans Holmberg i Kristianstadsbladet "... en intensitet som än idag känns otrolig. Jag kommer aldrig att sluta läsa honom." Jesper Högström i Expressen UR BOKEN "Jag ser mitt liv som ett långsamt uppvak­nande till verklighet.­ Vid sjuttiofem bör­jar jag känna mig klarvaken, men då är jag redan på väg ut ur samhället. Min bildningsväg­ har gått genom studiet av diktare, vilka är sam­hällets ­egentliga fäder och mödrar. Agnes von Krusenstjerna gav mig ett perspektiv på min egen krets. Dagerman hjälpte mig ­förstå för­tryckets mekanismer. Dante och Nelly Sachs lärde mig om lidandets­ omfattning. Joyce gav vardagen ett djupt ­historiskt ­perspektiv. Strind­berg visade på den samhälleliga lögnen, som re­gerar i alla skikt. Han, den sunde, blev också förklarad galen. Samhällets sätt att skydda och dölja sin egen galenskap!" Olof Lagercrantz 1986 OM FÖRFATTAREN "Noam Chomsky har någonstans sagt att vill man söka ­godheten får man gå till barn och enkla människor utan egentlig lärdom. Ju högre bildning och ju högre upp i ­samhällshierarkierna en människa befinner sig, desto ­djupare fördärvad är hon av samhällets gemensamma 'förnuft'. Detta 'förnuft' är inte tidlöst, utan en form av ­ideologi, vars yttersta syfte är att ge makten legitimitet. Det är ­därför så få av dem som i sin ungdom varit radikala orkar gå obrutna genom livet. Än färre är de som när de blivit gamla bryter sig loss och talar öppet om råheten och ­förljugenheten i den egna kulturen. Men exemplen finns: Bertrand ­Russell, Jean-Paul Sartre för att nu nämna ett par. Till dem hör också Olof Lagercrantz." Niklas Nåsander OM REDAKTÖREN Niklas Nåsander, som står för artikel­urval och den avslutande betraktelsen i Vårt sekel är reserverat åt lögnen, har tidigare skrivit uppmärksammade artiklar om Olof Lagercrantz i bland annat Aftonbladet, Ordfront magasin, Vårt behov av Olof ­(W&W 2001) och Röster om Olof Lagercrantz (ABF 2005).

Olof Lagercrantz är en av 1900-talets främsta svenska publicister. Under sin tid på Dagens Nyheter 1950-1975 gjorde han tidningen till den centrala debattarena den aldrig varit, varken förr eller senare. Olof Lagercrantz väcker än idag starka känslor - han är älskad och hatad, hyllad och omstridd, som få. I Vårt sekel är reserverat åt lögnen görs för första gången tillgängligt ett urval artiklar som spänner över hela Olof Lagercrantz publicistiskt aktiva liv, från trettiotal till nittiotal. Tre fjärdedelar av materialet har aldrig tidigare publicerats i bokform. Boken kan läsas som en berättelse, skriven i stridens hetta, om 1900-talets politiska och litterära historia, men också som ett slags utvecklingsroman. Här kan man följa hur Olof Lagercrantz ställer sig till tidens dominerande frågor och hur han hela tiden förändras. Redan från början finns den stilistiska skärpan, den litterära blicken och modet att hävda en egen åsikt - men den unge Olof Lagercrantz utmanar sällan etablerade tänkesätt. Men på sextiotalet händer något: Nya radikalare perspektiv bryter fram och efter pensioneringen på åttiotalet blir han alltmer kritisk till det borgerliga samhälle och den västerländska civilisation i vars finrum han fötts. Boken har en aktualitet i den meningen att mycket av den medkänsla och intellektuella öppenhet som Olof Lagercrantz kom att stå för, är nästintill utplånade i dagens offentliga samtal. Vårt sekel är reserverat åt lögnen kan fungera som en välbehövlig inspirationskälla för svensk kulturdebatt. "Jag ser mitt liv som ett långsamt uppvaknande till verklighet. Vid sjuttiofem börjar jag känna mig klarvaken, men då är jag redan på väg ut ur samhället. Min bildningsväg har gått genom studiet av diktare, vilka är samhällets egentliga fäder och mödrar. Agnes von Krusenstjerna gav mig ett perspektiv på min egen krets. Dagerman hjälpte mig förstå förtryckets mekanismer. Dante och Nelly Sachs lärde mig om lidandets omfattning. Joyce gav vardagen ett djupt historiskt perspektiv. Strindberg visade på den samhälleliga lögnen, som regerar i alla skikt. Han, den sunde, blev också förklarad galen. Samhällets sätt att skydda och dölja sin egen galenskap!" Olof Lagercrantz 1986 Olof Lagercrantz (1911-2002) var kulturchef och chefredaktör på Dagens Nyheter 1950-1975. Hans böcker om Agnes von Krusenstjerna, Stig Dagerman, August Strindberg, Joseph Conrad, Gunnar Ekelöf, Marcel Proust, Emanuel Swedenborg och andra räknas som moderna klassiker. Det gäller även Om konsten att läsa och skriva och de självbiografiskt inriktade böckerna Min första krets och Ett år på sextiotalet. Niklas Nåsander är gymnasielärare och frilansjournalist. Han har tidigare skrivit uppmärksammade artiklar om Olof Lagercrantz i bl.a. Ordfront magasin 3/1999, Vårt behov av Olof (W&W 2001) och Röster om Olof Lagercrantz (ABF 2005).

Detta är en nyutgåva av en åttio år gammal studie som bevarat sin aktualitet. Den unge poeten Olof Lagercrantz skrev 1938 en bok om Erik Axel Karlfeldt, Jungfrun och demonerna, illustrerad av Bertil Bull Hedlund. Den utgick från en trebetygsuppsats i litteraturhistoria, som han just färdigställt vid Stockholms högskola. Karlfeldt, död sedan sju år, var vid den här tiden ett något stelnat nationalmonument, inte bara genom sin nobelprisbelönade diktning utan också genom sin offentliga verksamhet som akademisekreterare och talare, en sinnebild för trygg och helgjuten svensk manlighet. I Lagercrantz’ tappning förvandlas han i sju kapitel med olika teman till en ungdomlig diktarkollega som på ett levande språk vill tyda vindarnas viskningar och rop och pejla själarnas dunkla djup, ständigt prövande de rätta orden och rytmerna för naturens hemligheter och kärlekens och drifternas förirringar. Karlfeldtstudien var den första i en lång rad liknande suggestiva tolkningar av Lagercrantz’ litterära valfrändskaper och följeslagare, ofta med inslag av självporträtt: Dante och Strindberg, Proust och Ekelöf, James Joyce och Joseph Conrad, och många fler. Lagercrantz’ studie uppskattades inte bara av yngre läsare utan också av äldre Karlfeldtforskare. Torsten Fogelqvist kallar i sin stora Karlfeldt­biografi (1940) hans analyser ”träffande” och ”fruktbärande” och lyfter särskilt fram hans ”sinnrika” kapitel om Karlfeldt som ”vindens diktare”. Och i en recension i Vestmanlands Läns Tidning – en av ett 40-tal recensioner som ägnades boken – sammanfattade Emil Liedgren sitt positiva intryck: ”Måtte den vackra boken finna många uppmärksamma läsare och föra yngre släktled djupare in i Karlfeldts diktning.” Det är en förhoppning som kan knytas även till nyutgåvan. Än i dag kan Lagercrantz’ Karlfeldtstudie stimulera till en aktiv och aktualiserande läsning av skaldens diktning. God hjälp på traven får vi ­genom att nyutgåvan kompletteras med för- och efterord av två nutida litteraturvetare och kritiker, Stina Otterberg och Arne Melberg. Stina disputerade 2010 på en avhandling om Olof Lagercrantz’ kritik, Klädd i sitt språk, och skrev 2014 en studie av Karlfeldts dikt ”Sub luna”, Älska, dricka, sjunga, leva, dö (Karlfeldtsamfundets skriftserie nr 46). Hon ingår numera i Karlfeldtsamfundets styrelse. Arne skrev under sin tid som professor i allmän litteraturvetenskap i Oslo flera verk om ­essäer, lyrik och läsning och utgav 2017 en studie av Lagercrantz’ författarmonografier, Läsaren ­Lagercrantz. Karlfeldtsamfundet ger ut boken som faksimilutgåva. Det exemplar som använts som underlag för nyutgåvan hade av författaren och illustratören dedicerats till det blivande samfundets förste ordförande Anders Yngve Pers. Dedikationen återges i faksimilet – en hälsning på åtta decenniers håll till dagens Karlfeldtläsare.