Olof Lagercrantz – författare

Undertitel: En bok o m dante och hans komedi. Olof Lagercrantz bok om Dantes Den gudomliga komedin är numera en klassiker. Här presenteras det stora diktverket, inte som en historisk relikt utan som ett stycke levande litteratur. I sin tolkning av komedin har Olof Lagercrantz lagt ned hela sin livserfarenhet och ett djupt personligt engagemang. Så är också denna bok om ett litterärt mästerverk en stor litterär upplevelse. När den först utkom 1964 belönades den med Nordiska rådets litteraturpris. Därefter har den kommit i åtskilliga svenska utgåvor, och sålts till ett flertal länder, bl. a. USA, Tyskland, Polen, Norge Danmarl. Finland och Italien.

Om konsten att läsa och skriva handlar inte om skrivregler, upplägg och läsande med plikt utan är en betraktelse över just läsandet och skrivandet. Lagercrantz tar upp sitt eget och andras läsande; här skriver han om "puddingläsare" och läsning som liknar narkomani. Mycket klokt har han också skrivit om hur det är att läsa en bok för andra gången.

Författaren svarar på frågan som så många ställer sig; kan man lära sig att skriva? Svaret ger han genom en jämförelse med att snickra stolar - hur duktiga blir vi på att öva? Han nämner viktiga saker såsom rytm, flöde och kunskap om ämnet man ska skriva om. I boken finns goda råd som kommer från andra författare, där tas upp vem en författare skriver för och hur man kan veta att det man skriver har ett värde. Boken kom ut första gången 1985 och har blivit en modern klassiker.

Undertitel: En bok o m dante och hans komedi. Olof Lagercrantz bok om Dantes Den gudomliga komedin är numera en klassiker. Här presenteras det stora diktverket, inte som en historisk relikt utan som ett stycke levande litteratur. I sin tolkning av komedin har Olof Lagercrantz lagt ned hela sin livserfarenhet och ett djupt personligt engagemang. Så är också denna bok om ett litterärt mästerverk en stor litterär upplevelse. När den först utkom 1964 belönades den med Nordiska rådets litteraturpris. Därefter har den kommit i åtskilliga svenska utgåvor, och sålts till ett flertal länder, bl. a. USA, Tyskland, Polen, Norge Danmarl. Finland och Italien.

Jag har under mitt nu sextioåriga författarliv ägnat en huvuddel av min tid och kraft åt att studera diktare och deras verk. Resultatet har blivit ett antal böcker om bland andra Erik Axel Karlfeldt (1938), Agnes von Krusenstjerna (1951), Stig Dagerman (1958), Dante (1964), James Joyce (1970) och Strindberg (1979).

Mina tre senaste studier gäller Joseph Conrads roman Mörkrets hjärta, Marcel Prousts stora verk. På spaning efter den tid som flytt och Gunnar Ekelöfs liv och diktning. Dessa tre har i denna volym ställts samman under rubriken Tre valfränder.

Olof Lagercrantz

Olof Lagercrantz lärde känna Gunnar Ekelöf redan i mitten av 30-talet innan någon av dem hunnit etablera sig litterärt. Det blev inledningen till en livslång nära vänskap. Olof Lagercrantz följde Gunnar Ekelöfs väg från idylliskt torparliv till den uppsträckta frackklädda våndan i Svenska Akademien, från spritmissbrukets ruelse till den sista, gripande plågan inför döden. Hans porträtt är delvis byggt på dagboksanteckningar från skilda årtal som i sin direkthet och intimitet för läsaren närmare vår tids störste svenske lyriker än någonsin tidigare. Olof Lagercrantz introducerar oss också med säker hand till Gunnar Ekelöfs lyrik och får den att framstå i ett nytt ljus. Inte minst de storartade med också mest komplicerade verken - ''En Mölna-elegi'' och de tre sista diktsamlingarna - ägnas en insiktsfull och fantasieggande kommentar. Liv och verk blir ett. Olof Lagercrantz har tidigare i uppmärksammade böcker tecknat porträtt av bland andra Dante, Strindberg och Proust. Här låter han oss åter på ett mästerligt sätt lära känna en stor författare.

I flera år har Olof Lagercrantz studerat Marcel Proust och hans stora mästerverk På spaning efter den tid som flytt. Ju mera han trängt in i Prousts författarskap, desto märkligare har han funnit det. I den här boken sammanfattar han sin läsning på det sensibla och engagerande sätt vi känner från hans tidigare böcker. Han visar hur den drömmande och tillbakadragne Proust använder sitt händelselösa livs i yttre mening begränsade erfarenheter till i minsta detalj tillvaratagen litterär gestaltning. Han ser hur Proust liksom Dante i Den gudomliga komedin måste passera vilddjur: det är Homosexualiteten, Judendomen och Modern.

Som publicist, författare, litteraturvetare och debattör var Olof Lagercrantz en av svenskt kulturlivs mest betydande aktörer. Han belönades med ett flertal litterära priser, inte minst för sina litteraturvetenskapliga arbeten.

Färd med mörkrets hjärta (1987) är resultatet av hans mångåriga studier av Joseph Conrads mest framträdande verk. Här möter vi Lagercrantz i vad som lika mycket är en skarpsynt tolkning av ett mästerligt stycke litteratur, som en lysande lektion i konsten att läsa.

”Bara Olof Lagercrantz kan skapa egna konstverk av världslitteraturens klassiker. Nästan lika spännande som romanen den berättar om. Och skrivet med en lyrisk penna som ingen nu levande tidningsredaktör kommer i närheten av.”Anneli Rogeman, Tidningen Vi

Olof Lagercrantz skrev dagbok i nästan hela sitt liv. Det var – säger hans anhöriga – ett sätt för honom att leva. Han gjorde anteckningarna sent på kvällen, oftast i form av små katalogkort sorterade i kortlådor. För det mesta var skrivningarna korta, tillfälliga och olika teman blandades. Han kunde i ett och samma stycke gå från några ord om kollegan Tingsten till noteringar om vad som just då hände i köket strax intill. Han ändrade aldrig ett ord i sina anteckningar, som på det viset ofta fick en annan karaktär än hans publicerade texter.

Olof Lagercrantz var en nyckelperson i sin samtid. Inte bara för att han hade stor makt i svenskt kulturliv utan för att han också hade personliga relationer till stora delar av författareliten.

I Vid sidan av har litteraturvetaren Stina Otterberg och Richard Lagercrantz gjort ett urval ur dagboken. De har valt sådant Olof Lagercrantz skrev om författarkollegor och vänner och varvat anteckningarna med den kritik han samtidigt skrev om dem i DN. Där finns t.ex. skrivningar om Karin Boye, Artur Lundkvist och Maria Wine, Johannes Edfelt, Erik Lindegren, Ulf Linde och Pär Lagerkvist.

Förutom inblickar i tidens litterära nätverk och glimtar från familjens vardagsliv, ges även förklaringar till vidden av Olof Lagercrantz betydelse som kritiker och kultur- och chefredaktör för DN.

Personligt förord av Horace Engdahl.

I flera år har Olof Lagercrantz studerat Marcel Proust och hans stora mästerverk På spaning efter den tid som flytt. Ju mera han trängt in i Prousts författarskap, desto märkligare har han funnit det. I den här boken sammanfattar han sin läsning på det sensibla och engagerande sätt vi känner från hans tidigare böcker. Han visar hur den drömmande och tillbakadragne Proust använder sitt händelselösa livs i yttre mening begränsade erfarenheter till i minsta detalj tillvaratagen litterär gestaltning. Han ser hur Proust liksom Dante i Den gudomliga komedin måste passera vilddjur: det är Homosexualiteten, Judendomen och Modern.

Olof Lagercrantz tillträdde sin anställning på Dagens Nyheter i januari 1951. Han blev kvar på tidningen till 1975, åren 1951-1960 som kulturchef, från 1960 som en av dess två chefredaktörer. Olof Lagercrantz valde, då han tecknade ned sina minnen från tidningsåren, att fokusera dem kring en drygt årslång period 1967-1968, med blickar framåt och bakåt i tiden.

I boken berättar Olof Lagercrantz om det dagliga livet på tidningen: om kollegor, om journalistiska segrar och tillkortakommanden. Mycket handlar om ägarfamiljens agerande och om avgörande konflikter och kompromisser. Här finns också porträttliknande minnen av samtida tidningsmän, författare och kritiker: Herbert Tingsten, Gunnar Ekelöf, Erik Lindegren, Hagar Olsson samt hågkomster av dramatiken vid betydelsefulla historiska händelser. Ett år på sextiotalet är på samma gång tidningshistoria, samtidsdokument och memoarer.

Som publicist, författare, litteraturvetare och debattör var Olof Lagercrantz en av svenskt kulturlivs mest betydande aktörer. Han belönades med ett flertal litterära priser, inte minst för sina litteraturvetenskapliga arbeten.

Färd med mörkrets hjärta (1987) är resultatet av hans mångåriga studier av Joseph Conrads mest framträdande verk. Här möter vi Lagercrantz i vad som lika mycket är en skarpsynt tolkning av ett mästerligt stycke litteratur, som en lysande lektion i konsten att läsa.Detta är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.wwd.se/pod

Gunnar Ekelöf och Olof Lagercrantz lärde känna varandra redan i mitten av 30-talet innan någon av dem hunnit etablera sig litterärt. Det blev inledningen till en livslång nära vänskap. Olof Lagercrantz följde Gunnar Ekelöfs väg från idylliskt torparliv till den uppstäckta frackklädda våndan i Svenska Akademien, från spritmissbrukets ruelse till den sista, gripande plågan inför döden. Hans porträtt är delvis byggt på dagboksanteckningar från skilda årtal som i sin direkthet och intimitet för läsaren närmare vår tids störste svenske lyriker än någonsin tidigare. Olof Lagercrantz introducerar oss också med säker hand till Gunnar Ekelöfs lyrik och får den att framstå i ett nytt ljus.

Olof Lagercrantz låter oss i Jag bor i en annan värld men du bor ju i samma (1994) på ett mästerligt sätt lära känna en stor författare.

Detta är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.wwd.se/pod

Detta är Olof Lagercrantz självbiografi. Den sträcker sig fram till 1934.

"Hos Lagercrantz finns en stor ödmjukhet i kombination med en smärtsam klarvaken blick för världen och människorna. Han lyfter undan fjällen från ögonen och låter oss se den nakna, ohyggliga verkligheten. Men han gör det med stor ömhet. Han har aldrig stått oss så nära som här". Åke Leijonhufvud, Sydsvenska Dagbladet.

Emanuel Swedenborg (1688-1772) tillhör våra mest berömda svenskar och är en av stormaktstidens lärdomsgiganter. Strindberg, Ekelöf och Almqvist; Baudelaire, Balzac och Dostojevskij... alla var de inspirerade av denne andlighetens alkemist. Emanuel Swedenborg var ursprungligen naturvetare och tekniker men intresserade sig också för teoretisk fysik och filosofi. Han var vittberest och beläst, älskvärd och anspråkslös, och blev berömd - men också smädad - för sin klärvoajanta och telepatiska förmåga. I mitten av sitt liv genomgick Swedenborg en religiös kris med drömsyner och hallucinationer. Det kom att prägla hans syn på jordelivet och livet efter detta; han började se sig som bibelns uttolkare och Guds redskap. I bibelstudierna var hans läromästare änglarna, som ingrep även i de mest vardagliga ting... Med Dikten om livet på den andra sidan låter oss Olof Lagercrantz på sitt personliga sätt möta en stor tänkare och konstnär, aktuellare än någonsin i vår tid av andligt sökande.

"En gång såg jag en ängel, som flög under himlen i öster; han höll en basun för munnen och blåste åt norr, väster och söder. Han var klädd i en kappa, som av farten fördes baköver, och gjordad med ett skärp, som flammade och lyste av eldstenar och safirer. Han flög med huvudet nedåt och sänkte sig långsamt till jorden, nära den fläck, där jag stod. När han tagit mark, stod han upprätt på fötterna och gick av och an. Så fick han se mig och närmade sig..." Emanuel Swedenborg, ur De amore conjugiali ("Om äkta makars kärlek"), övers Hugo Bergstedt

"Den insats jag gjorde som chefredaktör på DN - vid Sven-Erik Larssons sida - har diskuterats och jag är inte rätte mannen att yttra mig om den. Jag noterar att mitt namn, trots att så många år gått sedan jag slutat, alltjämt nämns i det offentliga samtalet, där jag själv nästan inte alls deltar. Det är en av anledningarna till att jag här samlat ett urval av mina artiklar under åren 1952-1975 på DN. Min förhoppning är att urvalet ska korrigera, komoplettera eller bekräfta vad som sägs om perioden och om mig."

Olof Lagercrantz, 1994

Agnes von Krusenstjerna var på trettiotalet Sveriges mest omstridda författare. Den unga socitetsflickan, som vuxit upp till synes bekymmersfritt och harmoniskt men i en sluten miljö med kulturellt och socialt förpliktande traditioner, hade utvecklats till en stor konstnär, som oförskräckt utmanade och chockerade sin samtid. Det verk som utlöste den stora kritikerfejden var Fröknarna von Pahlen, som hon isolerad - och periodvis sinnessjuk - skapat i nära samarbete med sin man, David Sprengel, också han en utstött. Aldrig förr i svensk litteratur hade den unga kvinnans erotiska uppvaknande skildrats med sådan intensitet och sinnessjukdomen så skakande naturalistiskt.

Olof Lagercrantz var en av de unga som stödde Agnes von Krusenstjerna. Genom sin släktskap med henne har han haft fri tillgång till dagböcker, brev, sjukjournaler och familjeminnen och har kunnat teckna ett osedvanligt levande och initierat porträtt.

Biografin över Agnes von Krusenstjerna är Olof Lagercrantz doktorsavhandling. Den utkom första gången 1951 och anses som en av de bästa författarbiografier som har skrivits på svenska. E-boksutgåvan baseras på den tryckta utgåvan från 1980, som till en del hade omarbetats och försetts med nytt förord.

August Strindberg, Sveriges enda verkligt internationella diktare, sysselsatte Olof Lagercrantz så gott som hela hans liv. Så tidigt som 1941 skrev Lagercrantz sin lic-avhandling om Strindbergs politiska och satoriska 80-talsdiktning. Sedan dess Strindberg var hans ständiga följeslagare. Med denna biografi från 1979 förnyade och förändrade Olof Lagercrantz för all framtid vår bild av Strindberg och hans diktning.

"Jag har varit så spänd i många år, krampaktigt ärelysten, pliktmässig, sträckande ut med viljans huggbetsel i munnen. Det är mig likgiltigt. Det har alltid varit mig likgiltigt. Men generation efter generation av pliktmedvetna officerare i mitt blod har ropat sträva kommandoord till mig över isiga exercishedar.Marschera! Håll dig uppe! Säg åt ingen vad du tänker!Dessa pojkhjärtan, dessa spartanska hjältar med rävungen vid bröstet! Jag känner varmt för dem. Men jag hör inte till dem."

Som publicist, författare, litteraturvetare och debattör var Olof Lagercrantz en av svenskt kulturlivs mest betydande aktörer. Han belönades med ett flertal litterära priser, inte minst för sina litteraturvetenskapliga arbeten. Dagbok utgavs för första gången 1951.

Olof Lagercrantz bok om Nelly Sachs, den ena av 1966 års Nobelpristagare i litteratur, presenterar ett djupt originellt författarskap. Hennes berömmelse kom sent. Men i detta fall är inte skälet den vanliga trögheten och eftersläpningen, utan det faktum att hon - på ett sätt som kan kallas enastående - har givit utlopp åt hela sin väldiga kraft som diktare först vid en ålder då de flesta redan har passerat sitt höjdmärke.

Hon var en gång efterromantisk poet och blid sagoberättare i det förnazistiska Berlin. Hitlers raspolitik tvingande henne in i en samhörighet som hon förut inte visste något om, de förföljdas och de svårast kränktas. I sin svenska exil - hon räddades i allra sista stund till livet - blev hon en röst för de mördade judarna. I sin fullmogna diktning talade hon med allt större frihet och alltmer suverän lyrisk djärvhet på hela mänsklighetens vägnar. I den moderna tyska lyriken framstod hon allt tydligare som mästarinnan framför andra.

Olof Lagercrantz bok var den första utförliga studien över Nelly Sachs diktning och liv. Här diskuterar Lagercrantz ingående Nelly Sachs förhållande till det tyska och det judiska, klargör i detalj hennes förbindelse med judisk och kristen mystik, undersöker hennes egenartade bildspråk. En rad av de analyserade dikterna återges i förut opublicerade tolkningar av författaren. För var och en som vill tränga djupare in i Nelly Sachs lyrik är Olof Lagercrantz studie en nödvändig bok.

Olof Lagercrantz tillträdde sin anställning på Dagens Nyheter i januari 1951. Han blev kvar på tidningen till 1975, åren 1951-1960 som kulturchef, från 1960 som en av dess två chefredaktörer. Olof Lagercrantz valde, då han tecknade ned sina minnen från tidningsåren, att fokusera dem kring en drygt årslång period 1967-1968, med blickar framåt och bakåt i tiden.

I boken berättar Olof Lagercrantz om det dagliga livet på tidningen: om kollegor, om journalistiska segrar och tillkortakommanden. Mycket handlar om ägarfamiljens agerande och om avgörande konflikter och kompromisser. Här finns också porträttliknande minnen av samtida tidningsmän, författare och kritiker: Herbert Tingsten, Gunnar Ekelöf, Erik Lindegren, Hagar Olsson samt hågkomster av dramatiken vid betydelsefulla historiska händelser. Ett år på sextiotalet är på samma gång tidningshistoria, samtidsdokument och memoarer.

Från Aeneas till Ahlin bjuder på mer än tjugo år av Olof Lagercrantz’ skrivarverksamhet i Dagens Nyheter i urval av Bengt Hallgren. En spegling i kritikens form av en litterärt och kulturhistoriskt händelsemättad och intressant period.

"När jag givit efter för frestelsen att låta lyfta fram ett antal av mina artiklar är det förstås för att jag hoppas att det finns läsare som vill återvända till vad de läst en gång eller/och människor som vill stifta bekantskap med en före detta kritiker."

Det är en storartad upplevelse att åter få ta del av Olof Lagercrantz’ klara syn på betydande svenska och utländska författare, hans personliga och engagerade ställningstagande och att få njuta av hans utsökta prosa.

"Denna bok rymmer skenbart disparata element, berättelser och uppsatser om varandra, men jag hoppas ändå att läsaren skall uppfatta den som ett helt. Den har kommit till i ett sammanhang — endast kapitlen Den poetiska sparven och ABC går tillbaka på tidigare utkast — och i alla dess avsnitt har jag sökt bibehålla samma stämning. — Vad berättelsernas objektiva sanningshalt beträffar gör läsaren klokt i att ställa sig lätt skeptisk.

O. L."

Olof Lagercrantz, 1911–2002, var filosofie doktor, författare och tidningsman. Han skrev dikter, essäer och dagböcker samt ett tiotal biografier och specialstudier som på ett nyskapande sätt berättar om betydande författare. Fågelropet ur dimman utkom första gången 1947.

"Det finns i Karlfeldts produktion en kontinuitet av närmast otroligt slag. Samma motiv upprepas i diktsamling efter diktsamling, fördjupas och förskönas, men förbli dock desamma. Det är återupprepningens mysterium som ofta griper oss när vi läsa hans dikter. Liksom sina bondeförfäder levde han med i årets högtidliga rytm, markerad av de stora högtiderna och av årstidernas växlingar. År efter år är livet detsamma och ändå nytt."

Denna studie om poeten Erik Axel Karlfeldts diktning blev 1938 startskottet för Olof Lagercrantz litteraturvetenskapliga bana, och den första i en lång rad uppskattade och inträngande författarmonografier.

Erik Axel Karlfeldt (1864-1931) var en svensk poet och författare och betraktades som en av Sveriges stora nationalskalder. Han var ledamot av Svenska Akademien och tilldelades Nobelpriset i litteratur postumt 1931.

Detta är Olof Lagercrantz självbiografi. Den sträcker sig fram till 1934.

"Hos Lagercrantz finns en stor ödmjukhet i kombination med en smärtsam klarvaken blick för världen och människorna. Han lyfter undan fjällen från ögonen och låter oss se den nakna, ohyggliga verkligheten. Men han gör det med stor ömhet. Han har aldrig stått oss så nära som här". Åke Leijonhufvud, Sydsvenska Dagbladet.

Olof Lagercrantz redovisar här resultatet av flera års daglig läsning av James Joyces berömda roman Odysseus. Han har hämtat vägledning och stöd hos den livaktiga, huvudsakligen amerikanska Joyceforskningen. Han har haft tillgång till brevväxlingen mellan Joyce och hans hustru Nora från 1909, en brevväxling som kastar ett förklarande ljus över romanens hjältinna Molly Bloom. Men främst är Olof Lagercrantz bok ett försök att tolka romanen sådan den finns tillgänglig för alla. Han presenterar och analyserar dess centralgestalter, Leopold Bloom och Stephen Dedalus framför andra, och diskuterar de allmängiltiga moraliska, mytiska och i vidare mening politiska problem som boken tar upp. Lagercrantz karaktiserar Odysseus som ett tungt inlägg i samhällsdebatten. Han betraktar den som ett drama om befrielse men ser den också som ett stort komiskt verk med festliga operainslag.

2012 gavs Odysseus ut i en svensk nyöversättning, gjord av Erik Andersson, med den engelska originaltiteln Ulysses.

Boken Om James Joyces Odysseus gavs ut 1970 under titeln Att finnas till.

"Artiklarna i denna bok speglar opinionslägen som ligger nära i tiden, tillräckligt nära måhända för att de ännu skall kunna förstås. De är alla från åren 1965 till 1968 och behandlar politiska ämnen. Samtliga har varit publicerade i Dagens Nyheter och de kan därför med rätt sägas vara utdrag ur min tidningsdagbok dessa år."

Artiklarna som ingår i boken: Tre bilder från MilanoStatsstöd och morfarsmorfarEgil Skallagrimsson eller Al CaponeKorsriddarnaAlla arma satarHatets förenklingarRevolutionära frågor - partifrågorSamtalet mellan människorMedan bomberna fallerFöretagsmoral och utrikespolitikHelvetets enfaldsfrågaEtt brev från SovjetArabisk tradition och IsraelRörelsen mot frihetSvar till Peter WeissVad betyder äggen?Efter Martin Luther KingDe svartas ursinneHoppet om Förenta staterna

"Den svenska lyriken har varit mig en krävande arbetsgivare, vilken jag emellertid utan knot har tjänstgjort hos", säger Olof Lager¬crantz i sitt förord. Ur de rika skördarna av det arbetet samlade han här 1973 dels nyskrivet material, dels bearbetade uppsatser ur Svens¬ka lyriker och Fågelropet ur dimman, samt artiklar publicerade i Dagens Nyheter. Bredden i hans lyriska intresse och inlevelseförmåga framgår av innehållet i detta urval:

Den sorgsne Ferlin

En uppretad ärkeängel – Viktor Rydberg

Hugo Hamiltons trollverser

Den klassiska fågeltruppen

Den poetiska sparven

Tillfällighetsdiktaren – Erik Lindorm

"Min stackars unge, min mörkrädda" – Karin Boye

"Du är köpt, du är älskad just som du är" – Anders Karl Rutström

Erik Sjöberg – Vitalis

Mannen från Jupiter – Gustaf Fröding

Den bortvände Bellman

Lekarnas lek – Edith Södergran

Harry Martinson

Hjalmar Gullberg

Om Gunnar Ekelöf

Trudi gavs ut 1939 och var mångsysslaren Olof Lagercrantz första och enda roman. Boken berättar om en kvinnas frambrytande psykiska sjukdom.

"Sin förmåga att även teckna människor visar L. i den lilla romanen TRUDI, en ömsint och behärskad kvinnostudie", stod det i Svenskt Litteraturlexikon 1964.

Olof Lagercrantz, 1911–2002, var filosofie doktor, författare och tidningsman. Han skrev dikter, essäer och dagböcker samt ett tiotal biografier och specialstudier som på ett nyskapande sätt berättar om betydande författare.