Rasism är ondska, mångkultur framtiden – ungefär så ser den etablerade sanningen ut. Men kanske är vurmen för mångkultur i själva verket också ett uttryck för ett diskriminerande skillnadstänkande? Genom en mängd exempel, hämtade från idéhistorien, populärkulturen och händelser i samtiden, utforskar Aleksander Motturi en av vår tids mest laddade politiska frågor.

Nyckelordet I Motturis kritiska studie av det välvilliga skillnadstänkande som genomsyrar samhället är ‘etnotism’ – en efterföljare till den rasism som förlorade sin rumsrenhet i och med nazismen: “Den här essän utgör inte ett försök att uttyda, omformulera eller sammanfatta den kritik som hörts under Mångkulturåret. Den är ett försök att skapa bättre förutsättningar att tyda det stora flertalets, mängdens, tystnad i detta sammanhang. Det är en mycket ambivalent tystnad som mer än någonting annat ger oss anledning att tänka över mångkulturalismens villkor mot bakgrund av dess historiska och filosofiska situation.” 

“Den främsta utvärderingen av mångkulturåret är inte den officiella, utan en briljant stridsskrift av filosofen och kulturarbetaren Aleksander Motturi. […] Motturi avslöjar bristen: verktygen man använder för att bryta segregeringen bidrar till att cementera den.” (Stefan Jonsson, DN)

“Etnotism handlar inte om Mångkulturåret eller integrationspolitik. Däremot lyfter den frågor om makt och ideologier. Den vill vidga ramarna när vi är begränsade av färdiga föreställningar. Den vill tänka nytt där hjulspåren är sönderkörda. Det behövs sådana här teoretiska blåslampor för att tända eldar runt den trubbiga, ofta välmenande, samhällspraktiken.” (Ira Mallik, AB)

“Blatte de Luxe är ingen parodi på sjukdomen, bara ytterligare ett symtom. Vad heter åkomman då? Nu har den äntligen fått ett namn: etnotism. En utförlig diagnos ställs i Aleksander Motturis utmärkta essä med samma namn. Parallellt med en exposé av rasismens och exotismens historia kartlägger han den metafysik som håller sitt grepp om oss.” (Alejandro Leiva Wenger, Arena)

Aleksander Motturi är filosof, verksam som konstnärlig ledare för Clandestinofestivalen. Han har tidigare givit ut Filosofi vid mörkrets hjärta – Wittgenstein, Frazer och vildarna (Glänta Produktion 2003), samt översättningar av bland andra Ludwig Wittgensteins Blå och bruna boken och Filosofi.

Rasism är ondska, mångkultur framtiden – ungefär så ser den etablerade sanningen ut. Men kanske är vurmen för mångkultur i själva verket också ett uttryck för ett diskriminerande skillnadstänkande? Genom en mängd exempel, hämtade från idéhistorien, populärkulturen och händelser i samtiden, utforskar Aleksander Motturi en av vår tids mest laddade politiska frågor.

Nyckelordet I Motturis kritiska studie av det välvilliga skillnadstänkande som genomsyrar samhället är ‘etnotism’ – en efterföljare till den rasism som förlorade sin rumsrenhet i och med nazismen: “Den här essän utgör inte ett försök att uttyda, omformulera eller sammanfatta den kritik som hörts under Mångkulturåret. Den är ett försök att skapa bättre förutsättningar att tyda det stora flertalets, mängdens, tystnad i detta sammanhang. Det är en mycket ambivalent tystnad som mer än någonting annat ger oss anledning att tänka över mångkulturalismens villkor mot bakgrund av dess historiska och filosofiska situation.” 

“Den främsta utvärderingen av mångkulturåret är inte den officiella, utan en briljant stridsskrift av filosofen och kulturarbetaren Aleksander Motturi. […] Motturi avslöjar bristen: verktygen man använder för att bryta segregeringen bidrar till att cementera den.” (Stefan Jonsson, DN)

“Etnotism handlar inte om Mångkulturåret eller integrationspolitik. Däremot lyfter den frågor om makt och ideologier. Den vill vidga ramarna när vi är begränsade av färdiga föreställningar. Den vill tänka nytt där hjulspåren är sönderkörda. Det behövs sådana här teoretiska blåslampor för att tända eldar runt den trubbiga, ofta välmenande, samhällspraktiken.” (Ira Mallik, AB)

“Blatte de Luxe är ingen parodi på sjukdomen, bara ytterligare ett symtom. Vad heter åkomman då? Nu har den äntligen fått ett namn: etnotism. En utförlig diagnos ställs i Aleksander Motturis utmärkta essä med samma namn. Parallellt med en exposé av rasismens och exotismens historia kartlägger han den metafysik som håller sitt grepp om oss.” (Alejandro Leiva Wenger, Arena)

Aleksander Motturi är filosof, verksam som konstnärlig ledare för Clandestinofestivalen. Han har tidigare givit ut Filosofi vid mörkrets hjärta – Wittgenstein, Frazer och vildarna (Glänta Produktion 2003), samt översättningar av bland andra Ludwig Wittgensteins Blå och bruna boken och Filosofi.

Rasism är ondska, mångkultur framtiden – ungefär så ser den etablerade sanningen ut. Men kanske är vurmen för mångkultur i själva verket också ett uttryck för ett diskriminerande skillnadstänkande? Genom en mängd exempel, hämtade från idéhistorien, populärkulturen och händelser i samtiden, utforskar Aleksander Motturi en av vår tids mest laddade politiska frågor.

Nyckelordet I Motturis kritiska studie av det välvilliga skillnadstänkande som genomsyrar samhället är ‘etnotism’ – en efterföljare till den rasism som förlorade sin rumsrenhet i och med nazismen: “Den här essän utgör inte ett försök att uttyda, omformulera eller sammanfatta den kritik som hörts under Mångkulturåret. Den är ett försök att skapa bättre förutsättningar att tyda det stora flertalets, mängdens, tystnad i detta sammanhang. Det är en mycket ambivalent tystnad som mer än någonting annat ger oss anledning att tänka över mångkulturalismens villkor mot bakgrund av dess historiska och filosofiska situation.” 

“Den främsta utvärderingen av mångkulturåret är inte den officiella, utan en briljant stridsskrift av filosofen och kulturarbetaren Aleksander Motturi. […] Motturi avslöjar bristen: verktygen man använder för att bryta segregeringen bidrar till att cementera den.” (Stefan Jonsson, DN)

“Etnotism handlar inte om Mångkulturåret eller integrationspolitik. Däremot lyfter den frågor om makt och ideologier. Den vill vidga ramarna när vi är begränsade av färdiga föreställningar. Den vill tänka nytt där hjulspåren är sönderkörda. Det behövs sådana här teoretiska blåslampor för att tända eldar runt den trubbiga, ofta välmenande, samhällspraktiken.” (Ira Mallik, AB)

“Blatte de Luxe är ingen parodi på sjukdomen, bara ytterligare ett symtom. Vad heter åkomman då? Nu har den äntligen fått ett namn: etnotism. En utförlig diagnos ställs i Aleksander Motturis utmärkta essä med samma namn. Parallellt med en exposé av rasismens och exotismens historia kartlägger han den metafysik som håller sitt grepp om oss.” (Alejandro Leiva Wenger, Arena)

Aleksander Motturi är filosof, verksam som konstnärlig ledare för Clandestinofestivalen. Han har tidigare givit ut Filosofi vid mörkrets hjärta – Wittgenstein, Frazer och vildarna (Glänta Produktion 2003), samt översättningar av bland andra Ludwig Wittgensteins Blå och bruna boken och Filosofi.