Finns det någon mening med att kalla sig "demokrat" i en samtid där praktiskt taget alla kallar sig demokrater? Kan ett begrepp som tycks kunna betyda både allt och inget fortfarande ha ett meningsfullt politiskt innehåll? I föreliggande bok åtar sig några av vår tids mest namnkunniga politiska teoretiker att besvara denna provokativa fråga. Svaren de presenterar formuleras utifrån skilda utgångspunkter och leder i flera fall till helt olika slutsatser. Samtidigt förenas de alla av ett gemensamt grundantagande: "demokrati" kan inte vara namnet på en redan förverkligad samhällsmodell eller en metod för att med jämna mellanrum utse politiska ledare. Tvärtom fortsätter demokratibegreppet att vara föremål för kamp och fungera som kärna åt politikens mest centrala frågor.

Finns det någon mening med att kalla sig "demokrat" i en samtid där praktiskt taget alla kallar sig demokrater? Kan ett begrepp som tycks kunna betyda både allt och inget fortfarande ha ett meningsfullt politiskt innehåll? I föreliggande bok åtar sig några av vår tids mest namnkunniga politiska teoretiker att besvara denna provokativa fråga. Svaren de presenterar formuleras utifrån skilda utgångspunkter och leder i flera fall till helt olika slutsatser. Samtidigt förenas de alla av ett gemensamt grundantagande: "demokrati" kan inte vara namnet på en redan förverkligad samhällsmodell eller en metod för att med jämna mellanrum utse politiska ledare. Tvärtom fortsätter demokratibegreppet att vara föremål för kamp och fungera som kärna åt politikens mest centrala frågor.