»Nick Perumovs berättelser är vildare, häftigare, galnare och blodigare än Tolkiens och ryskare. Med starka och farliga kvinnogestalter.« Kajsa Öberg Lindsten, GöteborgsPosten Inkvisitionens hängivna härskaror under ledning av heliga exekutor fader Etlau har belägrat det gåtfulla Svarta tornet högt uppe på istundran i norr. Inspärrade i Västermörkrets mäktiga artefakt befinner sig den blivande Förintaren nekromantiker Fess och den lilla drakflickan Lokatten. I salen står ett stort vattenur som räknar den utmätta tiden till transformationen, medan Fess försjunker i dystra grubblerier kring begångna misstag och synder. Men även fader Etlaus galopperande galenskap tilldrar sig allt mer hans nyfikna intresse För att fördriva tiden undersöker Fess tornets kammare och gemak, men av någon anledning ryggar han tillbaka inför en marmortrappa, som verkar specialgjord just för honom och som leder rakt ner i tornets hemliga grundvalar. I salen droppar vattenuret långsamt vidare. Kanske är det inkvisitionssoldaternas meningslösa död vid stormningen av tornet som ska få Kalken att rinna över och slutgiltigt bereda vägen för Förintaren? Men finns det verkligen bara en? Samtidigt, på en helt annan plats i Mångfalden av världar, pågår ett brädparti mellan två fallna gudar Svärdens väktare är en serie i tolv volymer. Detta är den åttonde boken och inledningen till den stora finalen i Nick Perumovs hyperboliska, ryskwagnerianska fantasyopera.
