Bokus
Nick Perumov - Alvklingan, Inbunden

Inbunden, Svenska, 2010

Alvklingan

Av Nick Perumov

244 kr

Tillfälligt slut

Beskrivning
Darra väster, darra öster. Kraften, kraften i handen. Nio stjärnor i en blomma, en blå blomma på klingan. Trehundra år har gått sedan ringens krig. Mörkrets herres fästning ligger i ruiner och i Midgårds fria länder råder fred och välstånd. Den unge hobbiten Folco har förläst sig på Röda boken och drömmer om äventyr på okända vägar, när en rad oroande händelser som först tycks sakna samband visar sig bära bud om annalkande ofärd. En dag hittas en mördad hobbit i ett dike invid landsvägen och ett gåtfullt sällskap iakttas vid Kummelåsarnas gravkullar. Något har satt Midgård i gungning. Folco Brännbock, Hamfasts son, ger sig ut på en lång vandring i förfädernas spår, men världen är inte längre sig lik. Trilogin »Mörkrets ring« är den ryske fantasyförfattaren Nick Perumovs genombrottsverk och skrevs redan på sovjettiden. Med fantasyeposet »Svärdens väktare« har Perumov gjort sig känd för sitt säregna författarskap, där det goda inte alltid går att skilja från det onda. Utdrag ur boken: »På Folcos högra sida reste sig Gamla skogens höga, mörka mur. Den löpte ett tjugotal mil längs landsvägen och svängde sedan tvärt mot söder, för att lämna plats åt de uråldriga Kummelåsarna - en plats om vilken det ännu viskades hemska ting, det ena värre än det andra. Folco hade hört att området kring Kummelåsarna, som tidigare varit öde och obebott, nyligen åter hade börjat befolkas av människor. Följde man landsvägen rakt österut så kom man till Bri, där det över hela Midgård berömda värdshuset Stegrande ponnyn låg. Hur det såg ut sedan, ännu längre österut, hade Folco inte den ringaste aning om. Det enda han hade hört var att Arnorfolket tagit sig ända bort till ­Väderklint och överallt plöjt upp den bördiga ­jorden som legat i träda. Folco satt av, granskade betslet ännu en gång och justerade sadelväskorna. Brovakterna - hobbitar, beväpnade med bågar och slungor - iakttog honom nyfiket; posteringen hade funnits här i många hundra år, och broväktaryrket gick i arv... Folco sökte efter en ursäkt, för att dröja sig kvar lite längre på platsen. De öppna vidderna lockade, men tanken på det främmande där bortom fick honom att känna sig illa till mods...« KRITIKERRÖSTER OM »SVÄRDENS VÄKTARE«: »Den stora skräcken i Diamantsvärdet och träsvärdet är inte lynchningarna, gruppvåldtäkterna eller den utstuderade tortyr som magikerna är mäktiga. Nej, ty döden kommer inte till slut som en befriare utan är bara ytterligare en plats dit förföljarna kan nå. Nekromantin är utbredd, den otäcka förmågan att väcka döda till viljelöst slavliv. Det får Tolkiens Mordor att verka lika farligt som en stockholmsk korvkiosk en fredagskväll...« Lotta Olsson, Dagens Nyheter »Detta är inget annat än storslagen fantasy i dess svartaste uttryck, att läsas långsamt, fundersamt.« Gull Åkerblom, Bibliotekstjänst
Produktinformation
  • Utgivningsdatum: 2010-11-24
  • Mått: 158 x 240 x 43 mm
  • Vikt: 1 107 g
  • Format: Inbunden
  • Språk: Svenska
  • Serie: Mörkrets ring
  • Antal sidor: 561
  • Förlag: Coltso
  • ISBN: 9789186437176
  • Översättare: Alan Alsaid
Utforska kategorier
Betyg & recensioner

13 recensioner, genomsnitt 3.2/5

  1. 4/5 Walter R

    Nick Perumov skrev Alvklingan redan på Sovjettiden efter att han hade gjort en översättning till ryska av Sagan om Ringen som spreds som hemliga kopior. Han lyckas i Alvklingan anknyta väl till Tolkiens värld och miljöskildringar. Händelserna i Sagan om Ringen är här 300 år gammal historia som många i Fylke och Midgård har hunnit glömma bort. Huvudpersonen - hobbiten Folco - en sentida släkting till Meriadoc Vinbock, uppvisar också tydliga släktdrag med Bilbo och Frodo. Genomgående är Perumovs personskildringar mer sammansatta och komplexa än Tolkiens. Ingen är bara alltigenom ond eller renodlat god som många av Tolkiens figurer. Till och med Orcherna har sidor som förtjänar viss medkänsla. Historien blir därmed inte lika rasistisk och förutsägbar som hos Tolkien. Alvklingan är en intressant inledning på ett äventyr där jag ser fram emot den försenade svenska utgivningen av en fortsättning. Jag kan för övrigt starkt rekommendera Perumovs egna stora fantasyvärld som inleds med Träsvärdet och Diamantsvärdet.

  2. 1/5 Patrik C

    Alvklinga kan närmast beskrivas som klichetyngd och taffligt skriven bok av en författare som inte litar på läsaren.
    När varje beskrivning ska vara så effektfylld som möjligt så förloras all stämning och läsningen blir vare sig intressant eller njutbar. Det är dessutom väldigt irriterande att Perumov hela tiden känner sig tvungen att påminna oss om att vi läser vad han anser är en uppföljare till Sagan om ringen. Han verkar tro att om vi inte får minst två referenser per sida så glömmer vi bort vad vi läser. Man kunde önska att en kompetent redaktör hade påpekat att genomsnittsläsarna inte brukar vara guldfiskar.
    Det finns betydligt bättre fanfiction som kan läsas gratis på nätet. Och i många fall är de skrivna av någon som faktiskt är insatt i den litterära värld där det ger sken av att utspela sig.
    Liver är för kort för dåliga böcker, och Alvklinga är inte bara dålig. Den är riktigt usel.

  3. 4/5 Loo

    Perumov skildrar en råare värld än Tolkien. Personskildringarna är bättre och tydligare än hos Tolkien med mindre sagoskimmer, personligheterna känns verkligare. Tolkien beskriver dock det ogripbara hotet från de mörka makterna på ett mer skrämmande sätt och låter det komma närmare sakta, ett mycket bra grepp av honom. Perumov gör en alternativ tolkning i östatsskimmer, klart bra. Tolkien kan förlora sig i långa och tråkigt överdetaljerad skildringar, det gör inte Perumov.

  4. 5/5 HL

    Man ska inte gå i fällan som LH och läsa boken som en fortsättning på Sagan om ringen böckerna. Nick har skrivit en bok som i stora delar är en personlig tolkning av Tolkiens värld. Också så skrev han boken när han var i 20årsåldern. Det är en bra och intressant bok.

  5. 2/5 LH

    När jag såg denna bok tänkte jag "spännande med en person som tar på sig en så storartad uppgift och axlar ansvaret för en fortsättning på Tolkiens fantastiska skapelse". Men jag måste erkänna mig besviken. Nick har nämligen skapat en tolkning av Midgård utifrån en tanke som Tolkien inte verkar ha haft - som märks tydligt i och med att han inte alls har förmågan att förvalta omfattningen av den värld som Tolkien i sina böcker lyckats skapa.

    Jag tycker om hans andra fantasyserie "diamantsvärdet och träsvärdet" och erkänner att han har goda kvalitéer som fantasyförfattare. Men att läsa om Fylke och att hoberna blivit som en liten kommuniststat och en ny ondska som tornar upp sig i kummelåsarna. (som för övrigt ligger inom Tom Bombadills område och förmodligen inte skulle kunna besättas med dessa onda händelser överhuvudtaget). Är som att läsa en förvanskning av det som Tolkien skapat. Det går inte att göra en fortsättning på Tolkien utan hänsyn till det som ingår i hela hans verk.