År 1997 infördes en ny lag i Sverige angående underhållsstöd. Syftet med denna reform var primärt att göra ett tidigare svårhanterligt och dyrt system mer kostnadseffektivt. Detta skulle åstadkommas bland annat genom ett mer individualiserat ekonomiskt ansvarstagande och strängare regler för uträkning och återbetalning av underhållsstödsbeloppet.

Underhållsstödet - familjepolitikens albatross är en undersökning av de underhållsstödsskyldiga föräldrarnas ekonomiska och sociala situation snart fem år efter reformens genomförande.

I boken konstateras att besparingsmålen inte uppnåtts. Förutom en ständigt ökande skuld till staten av obetalda underhåll, noteras en markant ökning av bidragsskyldiga föräldrar som hamnat i kronofogdemyndighetens register. Dessutom verkar det som om strängare regler om återbetalning hårdast drabbar föräldrar med svagast ekonomi, det vill säga de som systemet borde vara avsett att hjälpa. Denna utveckling försvårar i sin tur dessa föräldrars möjligheter till såväl umgänge med sina barn som chans att bilda familj på nytt.

1997 års underhållsstödsreform har visat sig skapa ett oflexibelt och statiskt system som på många sätt exkluderar umgängesföräldern från kontakt med sina barn och samtidigt försvårar för dem att axla sitt försörjningsansvar.

Marcus Persson är forskarstuderande i sociologi vid Lunds universitet.

År 1997 infördes en ny lag i Sverige angående underhållsstöd. Syftet med denna reform var primärt att göra ett tidigare svårhanterligt och dyrt system mer kostnadseffektivt. Detta skulle åstadkommas bland annat genom ett mer individualiserat ekonomiskt ansvarstagande och strängare regler för uträkning och återbetalning av underhållsstödsbeloppet.

Underhållsstödet - familjepolitikens albatross är en undersökning av de underhållsstödsskyldiga föräldrarnas ekonomiska och sociala situation snart fem år efter reformens genomförande.

I boken konstateras att besparingsmålen inte uppnåtts. Förutom en ständigt ökande skuld till staten av obetalda underhåll, noteras en markant ökning av bidragsskyldiga föräldrar som hamnat i kronofogdemyndighetens register. Dessutom verkar det som om strängare regler om återbetalning hårdast drabbar föräldrar med svagast ekonomi, det vill säga de som systemet borde vara avsett att hjälpa. Denna utveckling försvårar i sin tur dessa föräldrars möjligheter till såväl umgänge med sina barn som chans att bilda familj på nytt.

1997 års underhållsstödsreform har visat sig skapa ett oflexibelt och statiskt system som på många sätt exkluderar umgängesföräldern från kontakt med sina barn och samtidigt försvårar för dem att axla sitt försörjningsansvar.

Marcus Persson är forskarstuderande i sociologi vid Lunds universitet.

År 1997 infördes en ny lag i Sverige angående underhållsstöd. Syftet med denna reform var primärt att göra ett tidigare svårhanterligt och dyrt system mer kostnadseffektivt. Detta skulle åstadkommas bland annat genom ett mer individualiserat ekonomiskt ansvarstagande och strängare regler för uträkning och återbetalning av underhållsstödsbeloppet.

Underhållsstödet - familjepolitikens albatross är en undersökning av de underhållsstödsskyldiga föräldrarnas ekonomiska och sociala situation snart fem år efter reformens genomförande.

I boken konstateras att besparingsmålen inte uppnåtts. Förutom en ständigt ökande skuld till staten av obetalda underhåll, noteras en markant ökning av bidragsskyldiga föräldrar som hamnat i kronofogdemyndighetens register. Dessutom verkar det som om strängare regler om återbetalning hårdast drabbar föräldrar med svagast ekonomi, det vill säga de som systemet borde vara avsett att hjälpa. Denna utveckling försvårar i sin tur dessa föräldrars möjligheter till såväl umgänge med sina barn som chans att bilda familj på nytt.

1997 års underhållsstödsreform har visat sig skapa ett oflexibelt och statiskt system som på många sätt exkluderar umgängesföräldern från kontakt med sina barn och samtidigt försvårar för dem att axla sitt försörjningsansvar.

Marcus Persson är forskarstuderande i sociologi vid Lunds universitet.