Den dramatiska historien om när en svensk prins valdes till tsar av Ryssland! Stora oredan kallas i Ryssland perioden i början på 1600-talet när landet befinner sig i ett till synes ohjälpligt tillstånd av kaos. Främ­mande soldater härjar på territoriet. Hungers­nöd följs av hungersnöd. Tsarerna avlöser varandra på löpande band. Vargar slukar vargar. Kometer rusar över himlen mitt på ljusa dagen. I detta läge ber tsar Vasilij IV den svenske kungen Karl IX om hjälp med att bekämpa de polska invasionsstyrkor som belägrar Moskva. Den 26 mars 1609 går en svensk armé, under ledning av den tjugosexårige greven Jakob De la ­Gardie, över den ryska gränsen på Karelska näset. Det blir starten för ett långt och strapatsrikt fälttåg som gör Sverige till en nyckelspelare i det ryska inbördeskriget. När tsaren sedan tas som "krigstrofé" till Warszawa blir tronen i Kreml åter tom. De tsarkandidater som då lanseras, av många ­viktiga ryska ­stä­der och representanter, är inga mindre än Karl IX:s egna söner, ­Gustav Adolf och Karl Filip! Historien står och väger: Ska den nya tsaren väljas från ­Vasaätten? Och ska de två arvfienderna då lägga sitt krigis­ka arv bakom sig och bilda en union? Den svenske tsaren bjuder, i bästa Game of Thrones-anda, på ett över­flöd av spänning, tragik, kärlek, misär, hjältedåd och osannolika militära förveck­lingar - men här är allt på riktigt! Med hjälp av brev och rapporter från samtida aktörer kan Alexej Smirnov levandegöra denna viktiga, men för många idag okända, historiska epok. "Med Guds försyn har samtliga ständer i det Mosko­vitiska riket erkänt den äldste sonen till kung Karl IX som värdig att väljas till en Storfurste och det moskovitiska folkets ledare. Detta enhälliga beslut har vi, furstendömets ledande medborgare, fastställt här med våra namn." Ledarna för det ryska folkuppbådet, den 16 juni 1611 OM FÖRFATTAREN Alexej Smirnov är journalist och förfat­­­tare till flera historiska böcker, bland andra Svensk historia under vattnet - Vrak i ­Öster­sjön berättar (2002) och Det första stora kriget (2009). Han är född i Lenin­grad (Sankt Petersburg) men sedan 1992 bosatt i Sverige. OM TIDIGARE BÖCKER Om Svensk historia under vattnet: "Smirnovs stil är ledig och kunnig och i far­vatt­nen mittemellan Peter Englund och Herman Lindqvist." Kulturnytt/Sveriges Radio "Alexej Smirnov fångar läsaren med ett flytande och tillgängligt språk och låter gångna tider leva upp igen." Populär Historia UR BOKEN Under Stora oredan hade Sverige ­ovan­ligt täta förbindelser med Ryssland. Men hi­storiker har ofta gett en ensidig och ibland rentav förvrängd bild av denna period. Ingen har velat befatta sig med Jakob De la Gardies kontroversiella politiska arv, som underminerade Romanov­dyna­stins legitimitet. De la Gardie och det ryska folkuppbådets ledare, Dmitrij Pozjarskij, såg till att ett improviserat ryskt parlament valde en svensk prins till den ryska tronen. Arkiven vittnar med all tydlighet om att prins Karl Filip, Gustav II Adolfs bror, var den mest legitime tronpretendenten, men istället kom Michail Romanov till makten genom en kupp. Hade deras plan gått i lås kunde Sverige och Ryssland blivit en federation i likhet med Polen-Litauen, som inspirerade anhängarna av en union mellan Sverige och Ryssland. Hela den svensk-ryska historien, som dittills till stora delar bestått av krig, kunde ha tagit en annan vändning. "Den ryska riksförsamlingens princip­beslut [om att välja en svensk prins till tsar] kom att under nästan fyra sekel vara en av de mest förborgade hemligheterna i rysk historieskrivning."

Den dramatiska historien om när en svensk prins valdes till tsar av Ryssland! Stora oredan kallas i Ryssland perioden i början på 1600-talet när landet befinner sig i ett till synes ohjälpligt tillstånd av kaos. Främ­mande soldater härjar på territoriet. Hungers­nöd följs av hungersnöd. Tsarerna avlöser varandra på löpande band. Vargar slukar vargar. Kometer rusar över himlen mitt på ljusa dagen. I detta läge ber tsar Vasilij IV den svenske kungen Karl IX om hjälp med att bekämpa de polska invasionsstyrkor som belägrar Moskva. Den 26 mars 1609 går en svensk armé, under ledning av den tjugosexårige greven Jakob De la ­Gardie, över den ryska gränsen på Karelska näset. Det blir starten för ett långt och strapatsrikt fälttåg som gör Sverige till en nyckelspelare i det ryska inbördeskriget. När tsaren sedan tas som "krigstrofé" till Warszawa blir tronen i Kreml åter tom. De tsarkandidater som då lanseras, av många ­viktiga ryska ­stä­der och representanter, är inga mindre än Karl IX:s egna söner, ­Gustav Adolf och Karl Filip! Historien står och väger: Ska den nya tsaren väljas från ­Vasaätten? Och ska de två arvfienderna då lägga sitt krigis­ka arv bakom sig och bilda en union? Den svenske tsaren bjuder, i bästa Game of Thrones-anda, på ett över­flöd av spänning, tragik, kärlek, misär, hjältedåd och osannolika militära förveck­lingar - men här är allt på riktigt! Med hjälp av brev och rapporter från samtida aktörer kan Alexej Smirnov levandegöra denna viktiga, men för många idag okända, historiska epok. "Med Guds försyn har samtliga ständer i det Mosko­vitiska riket erkänt den äldste sonen till kung Karl IX som värdig att väljas till en Storfurste och det moskovitiska folkets ledare. Detta enhälliga beslut har vi, furstendömets ledande medborgare, fastställt här med våra namn." Ledarna för det ryska folkuppbådet, den 16 juni 1611 OM FÖRFATTAREN Alexej Smirnov är journalist och förfat­­­tare till flera historiska böcker, bland andra Svensk historia under vattnet - Vrak i ­Öster­sjön berättar (2002) och Det första stora kriget (2009). Han är född i Lenin­grad (Sankt Petersburg) men sedan 1992 bosatt i Sverige. OM TIDIGARE BÖCKER Om Svensk historia under vattnet: "Smirnovs stil är ledig och kunnig och i far­vatt­nen mittemellan Peter Englund och Herman Lindqvist." Kulturnytt/Sveriges Radio "Alexej Smirnov fångar läsaren med ett flytande och tillgängligt språk och låter gångna tider leva upp igen." Populär Historia UR BOKEN Under Stora oredan hade Sverige ­ovan­ligt täta förbindelser med Ryssland. Men hi­storiker har ofta gett en ensidig och ibland rentav förvrängd bild av denna period. Ingen har velat befatta sig med Jakob De la Gardies kontroversiella politiska arv, som underminerade Romanov­dyna­stins legitimitet. De la Gardie och det ryska folkuppbådets ledare, Dmitrij Pozjarskij, såg till att ett improviserat ryskt parlament valde en svensk prins till den ryska tronen. Arkiven vittnar med all tydlighet om att prins Karl Filip, Gustav II Adolfs bror, var den mest legitime tronpretendenten, men istället kom Michail Romanov till makten genom en kupp. Hade deras plan gått i lås kunde Sverige och Ryssland blivit en federation i likhet med Polen-Litauen, som inspirerade anhängarna av en union mellan Sverige och Ryssland. Hela den svensk-ryska historien, som dittills till stora delar bestått av krig, kunde ha tagit en annan vändning. "Den ryska riksförsamlingens princip­beslut [om att välja en svensk prins till tsar] kom att under nästan fyra sekel vara en av de mest förborgade hemligheterna i rysk historieskrivning."

Den dramatiska historien om när en svensk prins valdes till tsar av Ryssland! Stora oredan kallas i Ryssland perioden i början på 1600-talet när landet befinner sig i ett till synes ohjälpligt tillstånd av kaos. Främ­mande soldater härjar på territoriet. Hungers­nöd följs av hungersnöd. Tsarerna avlöser varandra på löpande band. Vargar slukar vargar. Kometer rusar över himlen mitt på ljusa dagen. I detta läge ber tsar Vasilij IV den svenske kungen Karl IX om hjälp med att bekämpa de polska invasionsstyrkor som belägrar Moskva. Den 26 mars 1609 går en svensk armé, under ledning av den tjugosexårige greven Jakob De la ­Gardie, över den ryska gränsen på Karelska näset. Det blir starten för ett långt och strapatsrikt fälttåg som gör Sverige till en nyckelspelare i det ryska inbördeskriget. När tsaren sedan tas som "krigstrofé" till Warszawa blir tronen i Kreml åter tom. De tsarkandidater som då lanseras, av många ­viktiga ryska ­stä­der och representanter, är inga mindre än Karl IX:s egna söner, ­Gustav Adolf och Karl Filip! Historien står och väger: Ska den nya tsaren väljas från ­Vasaätten? Och ska de två arvfienderna då lägga sitt krigis­ka arv bakom sig och bilda en union? Den svenske tsaren bjuder, i bästa Game of Thrones-anda, på ett över­flöd av spänning, tragik, kärlek, misär, hjältedåd och osannolika militära förveck­lingar - men här är allt på riktigt! Med hjälp av brev och rapporter från samtida aktörer kan Alexej Smirnov levandegöra denna viktiga, men för många idag okända, historiska epok. "Med Guds försyn har samtliga ständer i det Mosko­vitiska riket erkänt den äldste sonen till kung Karl IX som värdig att väljas till en Storfurste och det moskovitiska folkets ledare. Detta enhälliga beslut har vi, furstendömets ledande medborgare, fastställt här med våra namn." Ledarna för det ryska folkuppbådet, den 16 juni 1611 OM FÖRFATTAREN Alexej Smirnov är journalist och förfat­­­tare till flera historiska böcker, bland andra Svensk historia under vattnet - Vrak i ­Öster­sjön berättar (2002) och Det första stora kriget (2009). Han är född i Lenin­grad (Sankt Petersburg) men sedan 1992 bosatt i Sverige. OM TIDIGARE BÖCKER Om Svensk historia under vattnet: "Smirnovs stil är ledig och kunnig och i far­vatt­nen mittemellan Peter Englund och Herman Lindqvist." Kulturnytt/Sveriges Radio "Alexej Smirnov fångar läsaren med ett flytande och tillgängligt språk och låter gångna tider leva upp igen." Populär Historia UR BOKEN Under Stora oredan hade Sverige ­ovan­ligt täta förbindelser med Ryssland. Men hi­storiker har ofta gett en ensidig och ibland rentav förvrängd bild av denna period. Ingen har velat befatta sig med Jakob De la Gardies kontroversiella politiska arv, som underminerade Romanov­dyna­stins legitimitet. De la Gardie och det ryska folkuppbådets ledare, Dmitrij Pozjarskij, såg till att ett improviserat ryskt parlament valde en svensk prins till den ryska tronen. Arkiven vittnar med all tydlighet om att prins Karl Filip, Gustav II Adolfs bror, var den mest legitime tronpretendenten, men istället kom Michail Romanov till makten genom en kupp. Hade deras plan gått i lås kunde Sverige och Ryssland blivit en federation i likhet med Polen-Litauen, som inspirerade anhängarna av en union mellan Sverige och Ryssland. Hela den svensk-ryska historien, som dittills till stora delar bestått av krig, kunde ha tagit en annan vändning. "Den ryska riksförsamlingens princip­beslut [om att välja en svensk prins till tsar] kom att under nästan fyra sekel vara en av de mest förborgade hemligheterna i rysk historieskrivning."