Alexej Smirnov – författare

”Ett fynd som sätter fantasin i rörelse och ger konturskarpa inblickar i Östersjöns ömsom grumliga ömsom glimrande kulturhistoria”. Svenska Dagbladet ”En intressant och läsvärd bok med många fina illustrationer. Den ryske men svenskbaserade journalisten Alexej Smirnov fångar läsaren med ett flytande och tillgängligt språk och låter gångna tider leva upp igen”. Populär Historia ”Det var länge sen jag höll en så vacker och spännande bok i min hand. Hans stil är ledig och kunnig och i farvattnen mittemellan Peter Englund och Herman Lindqvist. Smirnov bjuder däremot på en nationsöverskridande historiesyn av bästa slag”. Sveriges Radios Kulturnytt Alexej Smirnov föddes 1995 i Leningrad (nuvarande Sankt Petersburg). Han har gått ut Litteraturhögskolan i Moskva och har skrivit flera noveller som publicerats i Ryssland. Sedan 1992 bor han i Sverige och jobbar som utrikeskorrespondent för tidningen Novye Izvestia. Han är författare till boken ”Det första stora kriget” som gavs av Medströms bokförlag 2009.

Den dramatiska historien om när en svensk prins valdes till tsar av Ryssland! Stora oredan kallas i Ryssland perioden i början på 1600-talet när landet befinner sig i ett till synes ohjälpligt tillstånd av kaos. Främ­mande soldater härjar på territoriet. Hungers­nöd följs av hungersnöd. Tsarerna avlöser varandra på löpande band. Vargar slukar vargar. Kometer rusar över himlen mitt på ljusa dagen. I detta läge ber tsar Vasilij IV den svenske kungen Karl IX om hjälp med att bekämpa de polska invasionsstyrkor som belägrar Moskva. Den 26 mars 1609 går en svensk armé, under ledning av den tjugosexårige greven Jakob De la ­Gardie, över den ryska gränsen på Karelska näset. Det blir starten för ett långt och strapatsrikt fälttåg som gör Sverige till en nyckelspelare i det ryska inbördeskriget. När tsaren sedan tas som "krigstrofé" till Warszawa blir tronen i Kreml åter tom. De tsarkandidater som då lanseras, av många ­viktiga ryska ­stä­der och representanter, är inga mindre än Karl IX:s egna söner, ­Gustav Adolf och Karl Filip! Historien står och väger: Ska den nya tsaren väljas från ­Vasaätten? Och ska de två arvfienderna då lägga sitt krigis­ka arv bakom sig och bilda en union? Den svenske tsaren bjuder, i bästa Game of Thrones-anda, på ett över­flöd av spänning, tragik, kärlek, misär, hjältedåd och osannolika militära förveck­lingar - men här är allt på riktigt! Med hjälp av brev och rapporter från samtida aktörer kan Alexej Smirnov levandegöra denna viktiga, men för många idag okända, historiska epok. "Med Guds försyn har samtliga ständer i det Mosko­vitiska riket erkänt den äldste sonen till kung Karl IX som värdig att väljas till en Storfurste och det moskovitiska folkets ledare. Detta enhälliga beslut har vi, furstendömets ledande medborgare, fastställt här med våra namn." Ledarna för det ryska folkuppbådet, den 16 juni 1611 OM FÖRFATTAREN Alexej Smirnov är journalist och förfat­­­tare till flera historiska böcker, bland andra Svensk historia under vattnet - Vrak i ­Öster­sjön berättar (2002) och Det första stora kriget (2009). Han är född i Lenin­grad (Sankt Petersburg) men sedan 1992 bosatt i Sverige. OM TIDIGARE BÖCKER Om Svensk historia under vattnet: "Smirnovs stil är ledig och kunnig och i far­vatt­nen mittemellan Peter Englund och Herman Lindqvist." Kulturnytt/Sveriges Radio "Alexej Smirnov fångar läsaren med ett flytande och tillgängligt språk och låter gångna tider leva upp igen." Populär Historia UR BOKEN Under Stora oredan hade Sverige ­ovan­ligt täta förbindelser med Ryssland. Men hi­storiker har ofta gett en ensidig och ibland rentav förvrängd bild av denna period. Ingen har velat befatta sig med Jakob De la Gardies kontroversiella politiska arv, som underminerade Romanov­dyna­stins legitimitet. De la Gardie och det ryska folkuppbådets ledare, Dmitrij Pozjarskij, såg till att ett improviserat ryskt parlament valde en svensk prins till den ryska tronen. Arkiven vittnar med all tydlighet om att prins Karl Filip, Gustav II Adolfs bror, var den mest legitime tronpretendenten, men istället kom Michail Romanov till makten genom en kupp. Hade deras plan gått i lås kunde Sverige och Ryssland blivit en federation i likhet med Polen-Litauen, som inspirerade anhängarna av en union mellan Sverige och Ryssland. Hela den svensk-ryska historien, som dittills till stora delar bestått av krig, kunde ha tagit en annan vändning. "Den ryska riksförsamlingens princip­beslut [om att välja en svensk prins till tsar] kom att under nästan fyra sekel vara en av de mest förborgade hemligheterna i rysk historieskrivning."

RecensionFörfattaren Alexej Smirnov är uppvuxen i S:t Petersburg med en fader som var sovjetisk ubåtsingenjör. Smirnov blev tidigt intresserad av marinarkeologi och därmed av Sveriges, Rysslands och Östersjöns historia. Den historiska bakgrunden i stort är autentisk. I denna välgjorda, och ofta medryckande, historiska roman vävs fakta ihop med en spännande intrig där sökandet efter en på svenskt vatten sjunken sovjetisk ubåt görs både med hjälp av dykningar och i arkiv. Vilken uppgift hade ubåten? Vad fanns i lasten? Det var uppenbarligen inte vanliga torpeder utan något mycket hemligare. Anders Weidung BTJ-häftet 2022 nr 2

Gustav Vasa tömde under reformationen kyrkorna på silver. Med välfylld statskassa byggde Sverige i perioder så många stora krigsskepp att den svenska flottan på 1560-talet var störst i Europa räknat i antalet seglande örlogsfartyg. I det nordiska sjuårskriget, som bröt ut 1563, hade Vasas son och efterträdare Erik XIV tillgång till en väl rustad armé och flotta. I de stora sjöslagen på Östersjön visades kraften i den svenska satsningen på modernt artilleri. En bakgrund till kriget var kampen mellan länder kring Östersjön om rätten att agera mellanhand i den lukrativa handeln mellan Ryssland och större europeiska makter i väst, som Nederländerna, England och Frankrike. När Ivan den förskräcklige 1558 erövrade Narva fick Ryssland möjlighet till direkthandel med Europa. Detta hotade svenska liksom andra Östersjömakters intressen. I kriget som utbröt stod Sverige mot Danmark och Lübeck (understödda av Polen). De största kraftmätningarna skedde till sjöss. Boken skildrar de stora sjöslagen men också krigets vardag, monarkernas motiv och intriger. Handelsskepp kapades på kungligt uppdrag, i syfte att både störa handeln med Ryssland och förstärka furstarnas kassor. Men trots krig och kaperier fortsatte handelsskepp genom hela kriget att frakta varor över Östersjön. Dykningar utanför Visby, där en dansk-lybsk flotta om 15 skepp förliste 1566, har på senare år gett mer kunskap om krigets verklighet och den tidens förutsättningar. Medströms Bokförlag