Kairos nr 9 vänder sig främst till studerande inom samtidskonst, filmvetenskap och mediehistoria.
Filmmediet har starkare än något annat medium etablerats och undersökts i relation till andra konstformer. I dess tidiga år handlade mycket av filmteorin om att placera in filmen som senkommen konstform som till synes inkluderar bildkonst, musik, teater och litteratur i sitt uttrycksregister.
Det finns också en annan, lika viktig riktning inom filmtänkandet som hävdar att kinematografin är radikalt åtskild från andra konstformer, och om den över huvud taget är en konstform så är den det till priset av en grundläggande förändring av konstbegreppet.
Oavsett om filmen är en konstform eller inte, utgår alla dessa ståndpunkter från filmens position i förhållande till andra konstarter och utgör diskurser om hur människans mentala aktivitet förhåller sig till tekniken. Dessa ståndpunkter i den tidiga filmteorin har en anmärkningsvärd ny aktualitet i dag, när filmen får sin mediala funktion och position omdefinierad av dagens nya medier (eller »nya medium«; nämligen datorn). Det senaste decenniet har också gett filmen en ny roll inom gallerisfären och en central plats i konstens institutioner.
Detta nummer av Kairos innehåller texter skrivna efter 1970. Volym 1 omfattar texter från och med 1900-talets andra decennium till tiden före 1970.
