Människor har genom tiderna kunnat blicka tillbaka på sitt förflutna och fundera på sin egen plats i släktleden. Inom arkeologisk forskning har tankar om minne och tradition i äldre tid väckt nytt intresse. Bland annat har man gjort studier av så kallade överlagringar nya gravar och hus som medvetet placerades på samma ställen som tidigare generationer valt under järnåldern.

I Fornminnen undersöker arkeologen Ann-Mari Hållans Stenholm överlagringar på gårdar under folkvandringstid och tidig medeltid. I ett omfattande källmaterial från de senaste femtio årens grav- och boplatsundersökningar i Mälardalen spårar hon intressanta mönster i tid och rum. I såväl historisk som förhistorisk tid hade människorna ett aktivt förhållande till sitt förflutna. Uttrycken och omfattningen av deras aktiviteter skiftade, och vi ser spår av dem i landskapet som påverkats över tid av generationer av bebyggare. Författaren gör en rad innovativa tolkningar av händelsekedjorna och kopplar dem till resonemang kring minneskonstruktion, kulturellt minne och historiekultur. Hon visar hur minnesskapandet i ett samhälle innebär ett komplext förhållande mellan rum och social struktur, mellan tid och människa samt mellan ritual och myt.

Människor har genom tiderna kunnat blicka tillbaka på sitt förflutna och fundera på sin egen plats i släktleden. Inom arkeologisk forskning har tankar om minne och tradition i äldre tid väckt nytt intresse. Bland annat har man gjort studier av så kallade överlagringar nya gravar och hus som medvetet placerades på samma ställen som tidigare generationer valt under järnåldern.

I Fornminnen undersöker arkeologen Ann-Mari Hållans Stenholm överlagringar på gårdar under folkvandringstid och tidig medeltid. I ett omfattande källmaterial från de senaste femtio årens grav- och boplatsundersökningar i Mälardalen spårar hon intressanta mönster i tid och rum. I såväl historisk som förhistorisk tid hade människorna ett aktivt förhållande till sitt förflutna. Uttrycken och omfattningen av deras aktiviteter skiftade, och vi ser spår av dem i landskapet som påverkats över tid av generationer av bebyggare. Författaren gör en rad innovativa tolkningar av händelsekedjorna och kopplar dem till resonemang kring minneskonstruktion, kulturellt minne och historiekultur. Hon visar hur minnesskapandet i ett samhälle innebär ett komplext förhållande mellan rum och social struktur, mellan tid och människa samt mellan ritual och myt.

Människor har genom tiderna kunnat blicka tillbaka på sitt förflutna och fundera på sin egen plats i släktleden. Inom arkeologisk forskning har tankar om minne och tradition i äldre tid väckt nytt intresse. Bland annat har man gjort studier av så kallade överlagringar nya gravar och hus som medvetet placerades på samma ställen som tidigare generationer valt under järnåldern.

I Fornminnen undersöker arkeologen Ann-Mari Hållans Stenholm överlagringar på gårdar under folkvandringstid och tidig medeltid. I ett omfattande källmaterial från de senaste femtio årens grav- och boplatsundersökningar i Mälardalen spårar hon intressanta mönster i tid och rum. I såväl historisk som förhistorisk tid hade människorna ett aktivt förhållande till sitt förflutna. Uttrycken och omfattningen av deras aktiviteter skiftade, och vi ser spår av dem i landskapet som påverkats över tid av generationer av bebyggare. Författaren gör en rad innovativa tolkningar av händelsekedjorna och kopplar dem till resonemang kring minneskonstruktion, kulturellt minne och historiekultur. Hon visar hur minnesskapandet i ett samhälle innebär ett komplext förhållande mellan rum och social struktur, mellan tid och människa samt mellan ritual och myt.