Vägar till Midgård – serie

I boken Draksjukan. Mytiska fantasier hos Tolkien, Wagner och de Vries belyser religionshistorikern Stefan Arvidsson hur författaren J.R.R. Tolkien, kompositören Richard Wagner och konstnären Jan de Vries på olika sätt arbetade med urgamla myter.

Begreppet draksjuka har hämtats från Tolkien, som använde det med betydelsen girighet. I boken analyserar Arvidsson bland annat Tolkiens inspirationskällor i mytens värld och kopplingarna till Wagners verk. Även hos Wagner var girigheten och dess straff ett viktigt motiv, till exempel i operan Nibelungens ring.

I dag har samhällsklimatet förändrats. Genom livsstilsmagasin och påkostad reklam suddas gränsen mellan behov och begär ut. Konsumtion och materiellt självförverkligande är en accepterad och uppmuntrad del av människors livsstil. Vilka konsekvenser får detta för bruket och tolkningen av de uråldriga myterna?

Stefan Arvidsson är docent i religionshistoria vid Lunds universitet och universitetslektor i religionsvetenskap vid Växjö universitet. Draksjukan ingår i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Vägar till midgård nordisk hedendom i långtidsperspektiv vid Lunds universitet.

Vad har Ground Zero i New York gemensamt med gravar från jägarstenåldern i södra Skåne? Vad har ett träd som stod vid barndomshemmet gemensamt med husgrunder av sten från yngre järnåldern? De till synes väsensskilda företeelserna spelar alla en roll i skapandet av kollektiva minnen. I Minne och myt - konsten att skapa det förflutna diskuterar tio forskare frågor som berör hur ett samhälles historia formas och förmedlas.

I boken får vi möta en rad exempel på hur det förflutna skapats under olika tidsperioder. Vi får följa hur minnen och myter gestaltas i bilder, byggs in i hus eller monument och förmedlas i rituella handlingar. Mångfalden av material och tolkningar ger bidragen i boken en mängd varierande perspektiv. Det centrala temat som återkommer är det förflutnas betydelse för människor, och slutsatsen att det förflutna är ett samhälles gemensamma skapelse.

The study of Old Norse religion is a truly multidisciplinary and international field of research. The rituals, myths, and narratives of pre-Christian Scandinavia have been studied and interpreted in detail by a vast number of scholars. They have long relied on the rich and varied Christian Icelandic literature from the Middle Ages, but a growing body of material culture from pagan Scandinavia has recently started to have an impact on current research.

In Tracing Old Norse Cosmology, Anders Andrén argues that the fundamental ideas of an ordered universe and notions of time and space in Old Norse religion can be studied in a dialogue between archaeology and the Icelandic narrative tradition. Ideas about the world tree, middle earth, and the sun can be traced in images and material culture from different parts of Scandinavian prehistory.

By combining these prehistoric representations with the later written record, Andrén offers a long view on Old Norse cosmology, including the periods of fundamental change. This fascinating and nuanced study is essential reading for all researchers in the field archaeologists, art historians, and scholars of literature and religion as well as anyone with an interest in Old Norse history.