Varför lade människor ner stenar, ben och redskap i vatten och våtmarker under förhistorisk tid? Och hur kan arkeologin skapa förståelse för denna typ av lämningar? Vanligen tolkas de nedlagda föremålen som offer, men det är en term som är förknippad med en rad problem. Användningen av offerbegreppet riskerar att dölja olikheter och nyanser i människornas sätt att deponera föremål. I Med kärret som källa använder arkeologen Åsa Berggren istället ett arbetssätt som sätter människorna, deras handlingar och ritualer i fokus. I boken tillämpar hon konsekvent ett handlingsteoretiskt perspektiv på ett neolitiskt fyndmaterial från ett kärr i Malmö. Här blir människornas sinnliga upplevelser av ting och platser centrala, och man kommer deras handlingar och upplevelser nära. Studien visar hur människorna genom sin användning av kärret skapat sina relationer till andra människor, sina sociala positioner och sin historia ett socialt samspel som pågått under mer än 3 000 år.

Varför lade människor ner stenar, ben och redskap i vatten och våtmarker under förhistorisk tid? Och hur kan arkeologin skapa förståelse för denna typ av lämningar? Vanligen tolkas de nedlagda föremålen som offer, men det är en term som är förknippad med en rad problem. Användningen av offerbegreppet riskerar att dölja olikheter och nyanser i människornas sätt att deponera föremål. I Med kärret som källa använder arkeologen Åsa Berggren istället ett arbetssätt som sätter människorna, deras handlingar och ritualer i fokus. I boken tillämpar hon konsekvent ett handlingsteoretiskt perspektiv på ett neolitiskt fyndmaterial från ett kärr i Malmö. Här blir människornas sinnliga upplevelser av ting och platser centrala, och man kommer deras handlingar och upplevelser nära. Studien visar hur människorna genom sin användning av kärret skapat sina relationer till andra människor, sina sociala positioner och sin historia ett socialt samspel som pågått under mer än 3 000 år.

Varför lade människor ner stenar, ben och redskap i vatten och våtmarker under förhistorisk tid? Och hur kan arkeologin skapa förståelse för denna typ av lämningar? Vanligen tolkas de nedlagda föremålen som offer, men det är en term som är förknippad med en rad problem. Användningen av offerbegreppet riskerar att dölja olikheter och nyanser i människornas sätt att deponera föremål. I Med kärret som källa använder arkeologen Åsa Berggren istället ett arbetssätt som sätter människorna, deras handlingar och ritualer i fokus. I boken tillämpar hon konsekvent ett handlingsteoretiskt perspektiv på ett neolitiskt fyndmaterial från ett kärr i Malmö. Här blir människornas sinnliga upplevelser av ting och platser centrala, och man kommer deras handlingar och upplevelser nära. Studien visar hur människorna genom sin användning av kärret skapat sina relationer till andra människor, sina sociala positioner och sin historia ett socialt samspel som pågått under mer än 3 000 år.