Under den tidiga medeltiden skapades kyrkokonst med inslag av förkristna traditioner i skandinaviska kyrkor. Särskilt vid kyrkornas ingångar förekommer bilder och symboler som har väckt förundran hos sentida betraktare.

I forskning och populära framställningar har de ansetts vara kvarlevor av en folkkonst med hednisk anknytning. Med till synes ålderdomliga stildrag och motiv från förkristen mytologi har de kommit att symoblisera ett perifert och bristfälligt kristnat Skandinavien i utkanten av Europa.

I Föreställd hedendom analyserar Gunnar Nordanskog dessa bilder, främst med exempel från svenska kyrkdörrar och norska stavkyrkoportaler. Genom att kritiskt diskutera tidigare forskning och genom att använda flera olika källmaterial ger författaren alternativa tolkningar till dörrarnas och portalernas tillkomst och användning.

Bilderna visar sig vid närmare studier kunna förstås som kristna motiv. Snarare än att vara hedniska kvarlevor var de uttryck för en allmäneuropeisk tendens till historiskt återblickande i en tid då skandinavierna med hjälp av litteratur och bildkonst skapade sin egen plats i det kristna Europa.

Under den tidiga medeltiden skapades kyrkokonst med inslag av förkristna traditioner i skandinaviska kyrkor. Särskilt vid kyrkornas ingångar förekommer bilder och symboler som har väckt förundran hos sentida betraktare.

I forskning och populära framställningar har de ansetts vara kvarlevor av en folkkonst med hednisk anknytning. Med till synes ålderdomliga stildrag och motiv från förkristen mytologi har de kommit att symoblisera ett perifert och bristfälligt kristnat Skandinavien i utkanten av Europa.

I Föreställd hedendom analyserar Gunnar Nordanskog dessa bilder, främst med exempel från svenska kyrkdörrar och norska stavkyrkoportaler. Genom att kritiskt diskutera tidigare forskning och genom att använda flera olika källmaterial ger författaren alternativa tolkningar till dörrarnas och portalernas tillkomst och användning.

Bilderna visar sig vid närmare studier kunna förstås som kristna motiv. Snarare än att vara hedniska kvarlevor var de uttryck för en allmäneuropeisk tendens till historiskt återblickande i en tid då skandinavierna med hjälp av litteratur och bildkonst skapade sin egen plats i det kristna Europa.

Under den tidiga medeltiden skapades kyrkokonst med inslag av förkristna traditioner i skandinaviska kyrkor. Särskilt vid kyrkornas ingångar förekommer bilder och symboler som har väckt förundran hos sentida betraktare.

I forskning och populära framställningar har de ansetts vara kvarlevor av en folkkonst med hednisk anknytning. Med till synes ålderdomliga stildrag och motiv från förkristen mytologi har de kommit att symoblisera ett perifert och bristfälligt kristnat Skandinavien i utkanten av Europa.

I Föreställd hedendom analyserar Gunnar Nordanskog dessa bilder, främst med exempel från svenska kyrkdörrar och norska stavkyrkoportaler. Genom att kritiskt diskutera tidigare forskning och genom att använda flera olika källmaterial ger författaren alternativa tolkningar till dörrarnas och portalernas tillkomst och användning.

Bilderna visar sig vid närmare studier kunna förstås som kristna motiv. Snarare än att vara hedniska kvarlevor var de uttryck för en allmäneuropeisk tendens till historiskt återblickande i en tid då skandinavierna med hjälp av litteratur och bildkonst skapade sin egen plats i det kristna Europa.