Politisk satir och galghumor på äldreboende. I Ganmans nya roman blandas hög igenkänningsfaktor med svidande samhällskritik.
Carsten har varit ett självupptaget svin i stort sett hela livet. Han har ljugit, supit, bettet sig illa och till sist lyckats tutta eld på huset så att till och med hunden dog. Familjen har sedan länge vänt honom ryggen och på ålderns höst kvarstår inget roligare alternativ än att lägga de sista slantarna på att byta från kommunalt till privat äldreboende, med förhoppningen om att sakta men säkert kunna supa ihjäl sig.
Väl installerad på det nya hemmet visar det sig dock inte bara att hans exfru bor på samma avdelning, utan även vänner, och ovänner, från förr. Det Carsten trott skulle bli ett ensamt och stillsamt slut på livet, visar sig snarare bli raka motsatsen.
Jens Ganmans nya roman är en lika underhållande som upplysande berättelse om hur Sverige utvecklats från folkhemsidyll till självupptaget konsumtionssamhälle. Det är en inkännande beskrivning av hur det är att gå mot slutet av sitt liv, rikt illustrerad av tillbakablickar som väcker liv i politiska fadäser, företagspampar och uråldriga könsroller.
