Det brukar hävdas att ”form” och ”innehåll” är ett i dikten, att vad som sägs inte kan skiljas från hur det sägs. Ändå kommenteras dikter ofta utan att versformen nämns. Men på vilka sätt kan då versifikationen skapa mening? Den här avhandlingen tar sig an detta litteraturvetenskapliga problem genom att visa hur meningsproduktionen bygger på ikonicitet, på en likhetsrelation mellan tecknet och det som tecknet uppfattas stå för. Begreppet är hämtat från och diskuteras i nära anslutning till den amerikanske filosofen och semiotikern C. S. Peirce. Genom de fyra kapitlen behandlas versform och ikonicitet i relation till bildspråk, intertextualitet, metapoesi och emotionalitet. Utöver de många diktexemplen även i de mer teoretiska resonemangen görs tolv längre diktläsningar. Fokus ligger på svenskspråkig lyrik från de senaste hundra åren, på såväl bunden som så kallad fri vers. Bland de representerade poeterna finns Edith Södergran, Gunnar Ekelöf och Tomas Tranströmer.

Det brukar hävdas att ”form” och ”innehåll” är ett i dikten, att vad som sägs inte kan skiljas från hur det sägs. Ändå kommenteras dikter ofta utan att versformen nämns. Men på vilka sätt kan då versifikationen skapa mening? Den här avhandlingen tar sig an detta litteraturvetenskapliga problem genom att visa hur meningsproduktionen bygger på ikonicitet, på en likhetsrelation mellan tecknet och det som tecknet uppfattas stå för. Begreppet är hämtat från och diskuteras i nära anslutning till den amerikanske filosofen och semiotikern C. S. Peirce. Genom de fyra kapitlen behandlas versform och ikonicitet i relation till bildspråk, intertextualitet, metapoesi och emotionalitet. Utöver de många diktexemplen även i de mer teoretiska resonemangen görs tolv längre diktläsningar. Fokus ligger på svenskspråkig lyrik från de senaste hundra åren, på såväl bunden som så kallad fri vers. Bland de representerade poeterna finns Edith Södergran, Gunnar Ekelöf och Tomas Tranströmer.

Det brukar hävdas att ”form” och ”innehåll” är ett i dikten, att vad som sägs inte kan skiljas från hur det sägs. Ändå kommenteras dikter ofta utan att versformen nämns. Men på vilka sätt kan då versifikationen skapa mening? Den här avhandlingen tar sig an detta litteraturvetenskapliga problem genom att visa hur meningsproduktionen bygger på ikonicitet, på en likhetsrelation mellan tecknet och det som tecknet uppfattas stå för. Begreppet är hämtat från och diskuteras i nära anslutning till den amerikanske filosofen och semiotikern C. S. Peirce. Genom de fyra kapitlen behandlas versform och ikonicitet i relation till bildspråk, intertextualitet, metapoesi och emotionalitet. Utöver de många diktexemplen även i de mer teoretiska resonemangen görs tolv längre diktläsningar. Fokus ligger på svenskspråkig lyrik från de senaste hundra åren, på såväl bunden som så kallad fri vers. Bland de representerade poeterna finns Edith Södergran, Gunnar Ekelöf och Tomas Tranströmer.