Förhållandet mellan skatte- och civilrätt har diskuterats i stor utsträckning i de inkomstskatterättsliga rättskällorna. Frågan om vad det civilrättsliga skulle vara har emellertid inte närmare utvecklats eller problematiserats. Att civilrättsliga begrepp och rättigheter utgör något som skatterätten har att förhålla sig till framstår som en förgivettagen utgångspunkt. De civilrättsliga begreppen och rättigheterna behandlas då som något yttre i förhållande till skatterätten, det vill säga såsom något skatterätten inte råder över utan enbart har att förhålla sig till. I denna avhandling utmanas nämnda utgångspunkt. Det civilrättsliga är nämligen något som både förstås och kan förstås på olika sätt, i vissa fall på diametralt olika sätt. Följaktligen kan det civilrättsliga understödja diametralt motsatta lösningar på de skatterättsliga problemen. Mot denna bakgrund bör det civilrättsliga inte adresseras som något yttre i förhållande till skatterätten; det civilrättsliga produceras i skatterätten. Utifrån detta synsätt blir inte den relevanta frågan hur skatterätten förhåller sig (eller borde förhålla sig) till en yttre civilrätt, utan snarare vad olika förståelser av det civilrättsliga åstadkommer vid det skatterättsliga problemlösandet. Patrik Emblad är verksam vid Juridiska institutionen, Göteborgs universitet.

Förhållandet mellan skatte- och civilrätt har diskuterats i stor utsträckning i de inkomstskatterättsliga rättskällorna. Frågan om vad det civilrättsliga skulle vara har emellertid inte närmare utvecklats eller problematiserats. Att civilrättsliga begrepp och rättigheter utgör något som skatterätten har att förhålla sig till framstår som en förgivettagen utgångspunkt. De civilrättsliga begreppen och rättigheterna behandlas då som något yttre i förhållande till skatterätten, det vill säga såsom något skatterätten inte råder över utan enbart har att förhålla sig till. I denna avhandling utmanas nämnda utgångspunkt. Det civilrättsliga är nämligen något som både förstås och kan förstås på olika sätt, i vissa fall på diametralt olika sätt. Följaktligen kan det civilrättsliga understödja diametralt motsatta lösningar på de skatterättsliga problemen. Mot denna bakgrund bör det civilrättsliga inte adresseras som något yttre i förhållande till skatterätten; det civilrättsliga produceras i skatterätten. Utifrån detta synsätt blir inte den relevanta frågan hur skatterätten förhåller sig (eller borde förhålla sig) till en yttre civilrätt, utan snarare vad olika förståelser av det civilrättsliga åstadkommer vid det skatterättsliga problemlösandet. Patrik Emblad är verksam vid Juridiska institutionen, Göteborgs universitet.

Förhållandet mellan skatte- och civilrätt har diskuterats i stor utsträckning i de inkomstskatterättsliga rättskällorna. Frågan om vad det civilrättsliga skulle vara har emellertid inte närmare utvecklats eller problematiserats. Att civilrättsliga begrepp och rättigheter utgör något som skatterätten har att förhålla sig till framstår som en förgivettagen utgångspunkt. De civilrättsliga begreppen och rättigheterna behandlas då som något yttre i förhållande till skatterätten, det vill säga såsom något skatterätten inte råder över utan enbart har att förhålla sig till. I denna avhandling utmanas nämnda utgångspunkt. Det civilrättsliga är nämligen något som både förstås och kan förstås på olika sätt, i vissa fall på diametralt olika sätt. Följaktligen kan det civilrättsliga understödja diametralt motsatta lösningar på de skatterättsliga problemen. Mot denna bakgrund bör det civilrättsliga inte adresseras som något yttre i förhållande till skatterätten; det civilrättsliga produceras i skatterätten. Utifrån detta synsätt blir inte den relevanta frågan hur skatterätten förhåller sig (eller borde förhålla sig) till en yttre civilrätt, utan snarare vad olika förståelser av det civilrättsliga åstadkommer vid det skatterättsliga problemlösandet. Patrik Emblad är verksam vid Juridiska institutionen, Göteborgs universitet.